Natoledare till Putins stora firande

2025 05 07

Fredagen den 9 maj firar Ryssland ”Segerdagen” som markerar Sovjetunionens seger över Nazityskland i andra världskriget.

På Röda torget i Moskva annordnas i vanlig ordning en militärparad för att fira segern i ”det stora fosterländska kriget”. Dessutom väntas diktatorn Vladimir Putin hålla tal.

Vid sin sida kommer Putin ha flera utländska ledare. Enligt Kreml kommer 29 världsledare att delta i firandet.

– Vi har bjudit in många utländska gäster. Och vi förväntar oss att 29 ledare från de länder vi har bjudit in kommer att vara närvarande vid segerparaden, säger Kremls talesperson Jurij Usjakov enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

Natoledare väntas delta

Ett namn sticker ut på deltagarlistan. Slovakiens premiärminister Robert Fico är den enda EU- och Natoledaren som kommer att vara på plats i Moskva.

Fico är känd för sin proryska inställning och motstånd mot Europas stöd till Ukraina.  Premiärministern har flera gånger kritiserat sanktionerna mot Ryssland - och framhållit att han vill normalisera relationerna med Moskva efter kriget.

– Om kriget tar slut under denna regerings mandat kommer jag att göra allt jag kan för att förnya de ekonomiska och standardmässiga förbindelserna med Ryssland, sade Fico på en pressträff i oktober 2024.

Hela listan

 På Segerdagen får Fico sällskap av ledare från följande länder och områden:

-Abchazien (utbrytarregion i Georgien)

-  Armenien

- Azerbajdzjan

- Belarus

- Bosnien och Hercegovina

- Brasilien

- Burkina Faso

- Kina

- Kongo

- Kuba

- Egypten

- Ekvatorialguinea

- Etiopien

- Guinea-Bissau

- Kazakstan

- Kirgizistan

- Laos

- Mongoliet

- Myanmar

- Palestina

- Serbien

- Slovakien

- Sydossetien (utbrytarregion i Georgien)

- Tadzjikistan

- Turkmenistan

- Uzbekistan

- Venezuela

- Vietnam

- Zimbabwe

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


12 maj 2026

Viktigt brev skickas ut till svenska hushåll – svara direkt

2026 05 12

Svenska hushåll har fått en viktig möjlighet att bidra till vad som i förlängningen skulle kunna påverka deras egna elräkningar.

Det skickas just nu ut brev till husägare över hela Sverige.

Släng det inte i soporna.

Utskicken ämnar att samla energistatistik som ska utgöra underlag för politiska beslut, planering och forskning.

Och det är av yttersta vikt att du faktiskt svarar, meddelar Energimyndigheten som är avsändare.

Den officiella statistiken är helt enkelt fakta på bordet. Genom att svara bidrar man till kunskap som i förlängningen påverkar energipolitik och planering, såväl lokalt som på riksplanet, säger Hanna Chapman, statistikchef på Energimyndigheten, i ett uttalande.

Svara direkt

Det hela handlar om en undersökning för att ta reda på hur energi används i hushåll, men också hos företag och i samhället. De svar som svenska folket skickar in ger underlag för att förstå behovet av energi och hur det kan ändras.

– För att statistiken ska bli tillförlitlig är det viktigt att de som får en enkät också väljer att delta, säger Hanna Chapman.

Varje svar väger tungt, understryker myndigheten. Uppgifterna ska dessutom lämnas "så snart som möjligt".

– Om för få deltar finns en risk att vissa typer av hushåll eller uppvärmningsformer inte syns tillräckligt tydligt i statistiken, eller att vi inte kan bryta ner statistiken på kommunnivå. Småhusägarnas situation ser väldigt olika ut i landet och för att fånga skillnaderna behöver vi ett brett deltagande.

LÄS MER: Svenska hushåll får pengar i juni

Slumpmässigt

Deltagarna i undersökningen är slumpmässigt utvalda. Den pågår fram till sommaren och är en del av den officiella energistatistiken för Sverige. 

Undersökningen genomförs av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Energimyndigheten och pågår fram till sommaren. Enkäten kommer antingen via digital brevlåda eller i pappersform.

LÄS MER: Larm om svensk ekonomi – klarar inte en kris

Foto: Postnord

Text: Redaktionen


11 maj 2026

Positivt besked för alla med B-körkort

2026 05 12

Ditt B-körkort blir snart värt mer.

EU planerar en höjning av viktgränsen för B-körkort.

Detta kan ge svenska bilförare tillgång till betydligt fler och tyngre fordon utan extra körkortsprov.

Positivt för miljontals

EU:s beslut att höja viktgränsen för B-körkort från 3,5 ton till 4,25 ton beskrivs som en av de största förändringarna på länge för vanliga bilister.

Det innebär att fler kan köra tyngre fordon utan att behöva ta C-körkort eller andra tilläggsbehörigheter.

– I dag får du med vanligt B-körkort köra personbilar och lätta lastbilar med en totalvikt på högst 3 500 kilo. Det innebär att du kan köra de flesta vanliga bensin-, diesel- och elbilar, uppger Transportstyrelsen.

Skillnad mot tidigare regel

Det så kallade B96-körkortet fungerar redan i dag som en utökning av B-behörigheten och gör det möjligt att köra personbil med släp, så länge den totala sammanlagda vikten inte överstiger 4 250 kilo.

Men det handlar fortfarande om en bil tillsammans med ett släp – och inte om att en ensam bil får väga så mycket.

Det är där skillnaden ligger jämfört med det nya EU-direktivet, som i stället skulle höja gränsen för själva fordonet.

– Europeiska unionen (EU) har beslutat om ett nytt körkortsdirektiv som gäller för samtliga medlemsländer. De nya reglerna kommer att påverka dig som har körkort eller planerar att ta körkort i framtiden, uppger Transportstyrelsen.

Bestämmelsen ingår i EU:s fjärde körkortsdirektiv, som antogs av Europaparlamentet i oktober 2025.

LÄS MER: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Fler bilar blir tillgängliga

En av de tydligaste effekterna är att fler elbilar och större transportfordon ryms inom B-behörigheten.

Dagens elbilar är ofta tunga redan utan last, vilket gör att många idag snabbt når gränsen på 3,5 ton.

För vanliga svenskar innebär det konkret att man kan köra större elbilar, använda rymligare transportbilar vid flytt eller välja tyngre husbilar till sommarsemestern utan att ta extra körkort.

Flera länder har redan infört de nya reglerna. I Nederländerna trädde regeln i kraft redan 2025.

EU planerar att införa nya körregler i hela unionen runt 2029–2030, men fram till dess kommer olika länder ha olika lagar.

LÄS MER: Stormakt uppmanar hela befolkningen att stanna hemma

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen