JUST NU: Natos besked om flygförbudszon

2022 03 16

– Vi har ett ansvar för att detta krig inte eskalerar utanför Ukraina.

Det säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en pressträff i Bryssel – efter ett möte med militäralliansens försvarsministrar på onsdagen, rapporterar BBC.

Stoltenbergs besked är tydligt. Nato är enade och kommer inte att inrätta en flygförbudszon över Ukraina. Generalsekreteraren upprepade även återigen att Nato inte kommer skicka marksoldater till Ukraina.

Vill se en militär insats

Sent på tisdagskvällen – i kontrast till Stoltenbergs besked – uppmanade Polens vice premiärminister Jaroslaw Kaczynski att fredsbevarande väpnade styrkor ska skickas till Ukraina.

– Jag tror att det är nödvändig att ha ett fredsuppdrag i Ukraina – det kan vara Nato, eller möjligtvis någon bredare organisation – men det ska vara styrkor som kan försvara sig själva och som ska operera på ukrainskt territorium, sade Jaroslaw Kaczynski på en pressträff, enligt Reuters.

Zelenskys vädjan

Ukrainas president Volodymyr Zelensky höll via länk ett tal inför den amerikanska kongressen på onsdagen.

Han upprepade återigen sitt krav på en flygförbudszon och framhävde även att han vill ha tillgång till stridsflygplan.

Joe Bidens svar

USA:s president Joe Biden har kommenterat Zelenskys tal under kvällen. Han gav besked om att USA kommer att skicka fler vapen till Ukraina.

Han meddelade att USA kommer att skicka ett nytt försvarspaket till ett värde av 800 miljoner dollar, motsvarande cirka 8 miljarder kronor, till Ukraina. Bland den militära utrustning som skickas finns drönare, handeldvapen och luftvärnssystem.

Kämpa och försvara sig

– Vi kommer att ge Ukraina vapen till att kämpa och försvara sig genom alla de svåra dagar som ligger framför oss, säger Joe Biden, enligt CNN.

Presidenten poängterar även att USA kommer att fortsätta att mobilisera humanitär hjälp till Ukraina och han lovade även att fortsätta med de ekonomiska sanktioner, som slår hårt mot Rysslands utsatta ekonomi.

Isolera Putin

– Tillsammans med våra allierade kommer vi fortsätta att behålla trycket på Putins sönderfallande ekonomi och isolera honom på den globala scenen. Vårt mål är att få Putin att betala priset och försvaga hans position, samtidigt som vi stärker ukrainarnas hand, både på slagfältet och vid förhandlingsbordet, säger Biden, enligt CNN.

De vill ha flygförbudszon

Förra veckan blev Estland första Natoland att kräva en flygförbudszon över Ukraina.

– Riigikogu ber FN:s medlemsländer att vidta omedelbara åtgärder för att upprätta en flygförbudszon för att förhindra massiva civila offer i Ukraina, framhävde det estländska parlamentet i pressmeddelandet.

Estland och Zelenskys krav på en flygförbudszon över Ukraina har ännu inte fått något gehör från USA eller Nato.

Foto: The White House resp Nato

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen