JUST NU: Natos besked om flygförbudszon

2022 03 16

– Vi har ett ansvar för att detta krig inte eskalerar utanför Ukraina.

Det säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en pressträff i Bryssel – efter ett möte med militäralliansens försvarsministrar på onsdagen, rapporterar BBC.

Stoltenbergs besked är tydligt. Nato är enade och kommer inte att inrätta en flygförbudszon över Ukraina. Generalsekreteraren upprepade även återigen att Nato inte kommer skicka marksoldater till Ukraina.

Vill se en militär insats

Sent på tisdagskvällen – i kontrast till Stoltenbergs besked – uppmanade Polens vice premiärminister Jaroslaw Kaczynski att fredsbevarande väpnade styrkor ska skickas till Ukraina.

– Jag tror att det är nödvändig att ha ett fredsuppdrag i Ukraina – det kan vara Nato, eller möjligtvis någon bredare organisation – men det ska vara styrkor som kan försvara sig själva och som ska operera på ukrainskt territorium, sade Jaroslaw Kaczynski på en pressträff, enligt Reuters.

Zelenskys vädjan

Ukrainas president Volodymyr Zelensky höll via länk ett tal inför den amerikanska kongressen på onsdagen.

Han upprepade återigen sitt krav på en flygförbudszon och framhävde även att han vill ha tillgång till stridsflygplan.

Joe Bidens svar

USA:s president Joe Biden har kommenterat Zelenskys tal under kvällen. Han gav besked om att USA kommer att skicka fler vapen till Ukraina.

Han meddelade att USA kommer att skicka ett nytt försvarspaket till ett värde av 800 miljoner dollar, motsvarande cirka 8 miljarder kronor, till Ukraina. Bland den militära utrustning som skickas finns drönare, handeldvapen och luftvärnssystem.

Kämpa och försvara sig

– Vi kommer att ge Ukraina vapen till att kämpa och försvara sig genom alla de svåra dagar som ligger framför oss, säger Joe Biden, enligt CNN.

Presidenten poängterar även att USA kommer att fortsätta att mobilisera humanitär hjälp till Ukraina och han lovade även att fortsätta med de ekonomiska sanktioner, som slår hårt mot Rysslands utsatta ekonomi.

Isolera Putin

– Tillsammans med våra allierade kommer vi fortsätta att behålla trycket på Putins sönderfallande ekonomi och isolera honom på den globala scenen. Vårt mål är att få Putin att betala priset och försvaga hans position, samtidigt som vi stärker ukrainarnas hand, både på slagfältet och vid förhandlingsbordet, säger Biden, enligt CNN.

De vill ha flygförbudszon

Förra veckan blev Estland första Natoland att kräva en flygförbudszon över Ukraina.

– Riigikogu ber FN:s medlemsländer att vidta omedelbara åtgärder för att upprätta en flygförbudszon för att förhindra massiva civila offer i Ukraina, framhävde det estländska parlamentet i pressmeddelandet.

Estland och Zelenskys krav på en flygförbudszon över Ukraina har ännu inte fått något gehör från USA eller Nato.

Foto: The White House resp Nato

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda

Mycket viktigt för Ukrainas chanser

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Scenariot har tidigare beskrivits som “osannolikt, men inte omöjligt”.

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

– Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Text: Redaktionen