Natosoldater har stormat ryskt fartyg

2026 06 01

Natosoldater har stormat ett av Vladimir Putins ökända fartyg.

Operationen har utförts av den franska flottan tillsammans med allierade.

Det bekräftar Frankrikes president Emmanuel Macron på måndagen.

– Denna operation ägde rum i Atlanten, på öppet hav, med stöd av flera partners, inklusive Storbritannien, i strikt enlighet med havsrätten, framhåller han på X.

"Oacceptabelt"

Det aktuella fartyget går under namnet Tagor och är en rysk oljketanker som sedan tidigare varit föremål för internationella sanktioner.

Enligt Macron hade tankern avgått från Ryssland innan den stoppades av styrkorna.

– Det är oacceptabelt att fartyg kringgår internationella sanktioner, bryter mot havsrätten och finansierar det krig som Ryssland har fört mot Ukraina i mer än fyra år, framhäver presidenten.

"En tickande bomb"

Frankrikes besked kommer samtidigt som det slås allt högre larm om att de ryska sanktionerade oljefartygen riskerar att orsaka allvarliga miljöskador, bland annat i Östersjön.

En stor del av skuggflottan består av föråldrade och underförsäkrade tankfartyg, uppger Financial Times.

– Minst en tredje borde skrotas. Kanske mer. Jag skulle ärlig talat tro att det är mer än hälften, säger Anil Sharma, vd för GMS Leadership, till tidningen.

Alexander Saverys, vd för rederiet CMB Tech, kallar fartygen för “en tickande bomb”.

– De här sakerna är oförsäkrade, dåligt underhållna, har en undermålig besättning ombord, det är bara en olycka som väntar på att hända. Och det är faktiskt en stor överraskning att inga större olyckor har inträffat.

ANDRA LÄSER: Positivt besked för svenska pensionärer

Leker med elden

Även Emmanuel Macron påtalar just risken för att Ryssland leker med elden genom att skicka ut de undermåliga fartygen till sjöss för att kringgå handelssanktioner.

– Dessa fartyg, som inte följer de mest grundläggande reglerna för sjöfart, utgör också ett hot mot miljön och allas säkerhet, understryker presidenten.

ANDRA LÄSER: Elon Musk varnas för magplask – kan innebära slutet

Foto: Emmanuel Macron/X

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen