Nattsvart besked för webbtidningen Bulletin

2022 02 21

 Webbtidningen Bulletin försätts i konkurs.

Det meddelar Stockholms tingsrätt i dag.

Ansökan från enskild person

– Stockholms tingsrätt har i dag den 18 februari 2022 försatt Bulletin AB i konkurs efter ansökan från en enskild borgenär. Som konkursförvaltare har advokaten Lars Ehrstedt förordnats, rapporterar tingsrätten på sin webbsida.

En miljon kronor

Det handlar om en enskild borgenär som har agerat mot Bulletin då hon inte fått tillbaka sitt lån till tidningen, uppger SVT.

Entreprenören Pia Ribbhammar lämnade förra månaden in en konkursansökan på en miljon kronor som hon krävde tillbaka men menar att Bulletin inte har återbördat till henne.

Menade att pengarna skänkts

SVT rapporterar dock att Bulletins styrelseordförande menar att hon i själva verket har skänkt pengarna. Och nu har domstolen tagit ställning i frågan och resultatet har inte utfallit i Bulletins favör.

På obestånd

– Tingsrätten har efter att konkursförhandling hållits i ärendet funnit att den ansökande borgenären har en fordran på Bulletin AB och att Bulletin AB är på obestånd, varför bolaget försätts i konkurs, meddelar Stockholms Tingsrätt.

Hade högt sikte

Webbtidningen Bulletin öppnade portarna i december 2020 med siktet inställt på att bli en framgångsrik röst på högersidan. Bland förgrundsgestalterna syntes ekonomen Tino Sanandaji, Pontus Tholin, Paulina Neuding och Thomas Gür. Andra välkända profiler på tidningen har varit Ivar Arpi, Alice Teodorescu Måwe och Per Gudmundson.

Stora bråk

Det blev dock ingen långvarig framgångssaga utan istället har det varit stora bråk som avhandlats i pressen och höga tongångar och anklagelser mellan olika personer internt på Bulletin.

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen


08 april 26

Nya regler för din router – gäller från 11 september

2026 09 02

Din router kan vara hackad av Rysslands militära underrättelsetjänst (GRU).

Det har Finlands motsvarighet till Säpo, Skyddspolisen, varnat för.

Enligt myndigheten har ryska hackare utnyttjat dåligt skyddade routrar i vanliga bostäder runt om i Europa. I korthet innebär det att många med en router för hemmabruk kan ha främjat ryskt cyberspionage, utan att veta om det.

– Kapade nätverksenheter har kunnat användas som en del av en så kallad operativ skyddsinfrastruktur, som både möjliggör att cyberspionagetrafik maskeras som vanlig nätverkstrafik och försvårar upptäckt, indentifiering och spårning av aktören, framhåller Skyddspolisen i ett uttalande.

Nya regler införs

Nu agerar EU.

Unionens nya lagstiftning Cyber Resilience Act (CRA) träder i kraft den 11 september och innebär betydligt hårdare krav på tillverkare av uppkopplade produkter, som routrar, datorer och mobiltelefoner.

Om en sårbarhet identifieras ska tillverkaren lämna en första varning inom 24 timmar och en fullständig anmälan inom 72 timmar, uppger EU-kommissionen.

För aktivt utnyttjade sårbarheter ska en slutgiltig rapport lämnas senast 14 dagar efter att en korrigerande åtgärd har vidtagits.

Tillverkarna ska också informera användare som påverkas av problemet. Vid behov ska användare även informeras om vilka åtgärder som de behöver vidta för att minska riskerna och konsekvenserna av den upptäcka sårbarheten.  

ANDRA LÄSER: Turkiet vill öppna Ukrainakorridor – i samtal med Kreml och Kyiv

Alla påverkas

Konsumenter i hela Sverige påverkas av den nya lagstiftningen.

– Förordningen gäller för alla produkter med digitala komponenter, både hårdvara och mjukvara, samt för produkternas hela livscykel. Med andra ord omfattas både tillverkare, importörer och distributörer som vill agera på EU:s inre marknad, rapporterar Svenska Institutet för Standarder, SiS.

LÄS OCKSÅ: En av fyra bilister gör fel vid däckbyte 

Foto: S. Phillips - Hostreviews.co.uk

Text: Redaktionen


1 sep 26

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Bilden av USA som handelspartner har förändrats kraftigt i Sverige.

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

–  Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen