New Yorks 57:e guvernör blir första kvinnan – Här är hon

2021 08 12

62-åriga Kathy Hochul blir delstaten New Yorks första kvinnliga guvernör efter att Andrew Cuomo i dag avgått på grund av den omtalade sexskandalen.

Inte mindre än 11 kvinnor har blivit sexuellt trakasserade av guvernör Cuomo avseende allt från oönskad fysisk kontakt till olämpliga uttalanden enligt en delstatsutredning och idag avgick guvernören.

Finns inga ursäkter

– Jag har varit sådan hela mitt liv. Jag har aldrig gått över gränsen med någon så som jag ser det men jag insåg inte i vilken omfattning dessa gränser har förändrats. Det är generations- och kulturförändringar som jag inte tog till mig – vilket jag borde ha gjort. Det finns inga ursäkter, sa Cuomo i ett tal i kväll.

Första kvinnan

Han framhöll att rättsprocesser kan dra ut i flera månader och skada delstaten New York och bland annat därför avgår han.

Nu tar istället viceguvernören Kathy Hochul, en demokrat från Buffalo, över. Hon blir New Yorks 57:e guvernör och den första kvinna på posten.

Fem snabba om Kathy Hochul

Här är 5 intressanta fakta om Kathy Hochul:

Hon blev Cuomos parhäst i guvernörsvalet 2014 när han omvaldes. De båda omvaldes 2018.

Hon har bland annat fokuserat på att motverka sexuella trakasserier och har tagit avstånd från Cuomo nyligen.

Till hennes profilfrågor hör höjd minimilön och betald föräldraledighet.

Hon var tidigare en konservativ demokrat som var emot körkort till illegala invandrare och hade stöd från Nationella Vapenförbundet NRA. Men har nu skiftat om till att bli mer progressiv.

Hon beskrivs av vänner som mycket trevlig och ambitiös och har under sina år som viceguvernör jobbat hårt på att ha nära kontakt med de partiaktiva i delstaten. Hon har besökt alla New York 62 kommuner varje år under sin tid som viceguvernör.

ANALYS

Med sin popularitet och varma personlighet är det mycket som talar för att hon är en perfekt person att i detta svåra skede kliva in som ny guvernör i New York. Däremot är det inte säkert att Kathy Hochul får stanna länge på sin post som hon väntas tillträda om två veckor. New York håller nämligen guvernörsval 2022 och då väntas en rad kandidater utmana henne.

Foto: Lieutenant Governor Kathy Hochul, New York, FB

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland ger sig in i nytt krig

2026 03 06

Ryssland blandar sig i ytterligare ett krig.

Putinregimens krig i Ukraina har fått allvarliga konsekvenser även för det ryska samhället.

Trots det väljer Ryssland nu att ge sig in i ännu ett krig.

Möjliggör attacker

Ryssland ger ett aktivt stöd till Iran i dess krig med USA och Israel, rapporterar Washington Post.

Ryssland förser Iran med underrättelseinformation som hjälper dem att attackera amerikanska styrkor och mål i Mellanöstern, uppger tre tjänstemän med insyn i ärendet, enligt tidningen.

Sedan kriget inleddes i lördags har Ryssland delat med sig av information om platser där amerikanska tillgångar finns, enligt tjänstemännen.

Det handlar bland annat om uppgifter om var amerikanska krigsfartyg och flygplan befinner sig.

Amerikaner har dödats

Den exakta omfattningen av Rysslands aktiva stöd till Iran är okänd, men klart är att Putinregimen i direkt mening hjälper Iran att attackera amerikanska mål – en hjälp som Iran är beroende av i kriget, eftersom deras förmåga att lokalisera amerikanska mål har försämrats.

Under konflikten har sex amerikanska soldater dödats och ännu fler skadats i samband med en drönarattack i Kuwait på söndagen.

Iran har avfyrat tusentals drönare och hundratals missiler mot amerikanska militära anläggningar, ambassader och så vidare.

Ryssland, som har beskrivit USA:s attack mot Iran som en ”oprovocerad väpnad aggression”, stödjer nu alltså sin allierade. Detta trots tidigare uppgifter om att Kreml inte hjälper Iran eftersom de har fullt upp med kriget i Ukraina.

Enligt tjänstemännen har Ryssland hjälpt Iran ända sedan konflikten inleddes.

LÄS OCKSÅ: KREML: "Början på en era av fullständig kollaps"

Attackerat 2 000 mål

Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA vill inte kommentera uppgifterna om Rysslands stöd till Iran. Inte heller Pentagon vill kommentera rapporten.

Samtidigt fortsätter USA och Israel att attackera Iran. Över 2 000 iranska mål har attackerats, inklusive uppskjutningsramper för ballistiska robotar, flera fartyg och platser med koppling till Irans högsta ledning.

– Den iranska regimen har fullständigt krossats, säger Vita husets talesperson Anna Kelly på en pressträff.

– Deras vedergällningsattacker med ballistiska robotar minskar i styrka för varje dag, deras flotta utplånas, deras produktionskapacitet raseras, och deras ombud utgör knappt något hot, fortsätter hon.

LÄS OCKSÅ: Rysk superhelikopter nedskjuten

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen