Indien anfaller Pakistan – “en krigshandling”

2025 05 07

Indien har gått till attack mot Pakistan.

Den indiska regeringen bekräftar att dess militära styrkor har inlett vad som kallas “Operation Sindoor”, rapporterar BBC.

Nio mål har attackerats, bland annat med robotar, uppger Indien.

Intensiv beskjutning och kraftiga explosioner sker även i det omtvistade området Kashmir, enligt Reuters.

"En krigshandling"

Pakistans premiärminister Shehbaz Sharif kallar attackerna för “en krigshandling", rapporterar CNN.

Enligt landet har åtta personer dött, varav flera barn. Pakistan hävdar också att man skjutit ned fem indiska stridsflyg och en drönare under attacken.

– Alla våra flygplan är i luften. Detta är en skamlig och feg attack som utfördes inifrån indiens luftrum, säger en talesperson för Pakistans militär, enligt BBC.

Pågående eskalering

Eskaleringen är pågående.

Det sker efter att relationen mellan de två länderna försämrats avsevärt efter ett terrordåd som dödade 26 turister i Kashmir förra månaden, ett område som både Pakistan och Indien gör anspråk på.

Pakistan har förnekat all inblandning i attackerna. Indisk polis har tidigare uppgett att två av angriparna var pakistanska medborgare.

Lovar svara

Pakistan har efter dådet i Kashmir varnat för att Indien planerar ett militärt anfall.

Stéphane Dujarric, talesperson för FN:s generalsekreterare Antonio Guterres, säger att han är mycket oroad över indiens militära operation.

– Han uppmanar till maximal militär återhållsamhet från båda länderna. Världen har inte råd med en militär konfrontation mellan Indien och Pakistan.

Även USA:s president Donald Trump har reagerat på natten attacker.

– Det är synd. Jag hoppas att det slutar väldigt snabbt, säger Trump enligt BBC.

Pakistan har lovat att svara på det indiska anfallet.

LÄS MER: Ryssland blandar sig i ny konflikt – “redo att agera”

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)