Nobelfesten tvärvänder: Tre portade diktaturer plötsligt välkomna

2023 08 31

Under förra årets upplaga av Nobelfesten var inte alla ambassadörer i Sverige välkomna.

Ambassadörerna för Ryssland, Belarus och Iran bjöds inte in på grund av den politiska utvecklingen i diktaturerna.

Nu omvärderar Nobelstiftelsen beslutet.

Samtliga ambassadörer kommer återigen att bjudas in till prisceremonin i Stockholm.

Det uppger Nobelstiftelsens vd Vidar Helgesen för Sveriges Radio.

– Vi tänker att det är bra att bjuda in också stater som behöver höra hur viktigt det är med demokrati och mänskliga rättigheter, säger han till radion.

Jimmie Åkesson välkomnas

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson kommer även att få en inbjudan till årets Nobelfest.

Beslutet innebär att stiftelsen ändrar den praxis som gällt sedan 2010.

Annorlunda tongångar

SD-ledaren har inte välkomnats sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen.

– Nobelstiftelsens styrelse har i år inte sett någon anledning att ompröva sitt tidigare beslut att inte bjuda in Sverigedemokraternas partiledare till Nobelfestligheterna. Nobelpriset vilar på en respekt för vetenskap, kultur, humanism och internationalism. Den respekten ligger även till grund för de insatser som firas och uppmärksammas när Nobelpristagare och gäster från hela världen bjuds in till Nobelprisutdelningen och banketten den 10 december, framhöll Nobelstiftelsen i ett pressmeddelande inför förra årets upplaga av Nobelfesten.

I dag låter det annorlunda.

– Eftersom Sverigedemokraterna är ett parti i den svenska riksdagen kommer också Sverigedemokraternas partiledare bjudas in till årets Nobelfest, säger Vidar Helgesen till SR och tillägger:

– Det finns många politiska krafter i Sverige och världen som behöver lyssna på Nobelbudskapen även om Nobelstiftelsen inte delar allas värderingar och alla inbjudna inte delar stiftelsens värderingar.

Foto: Nanaka Adachi

Text: Redaktionen

JUST NU: Larmet inför julskinkan – ”hjärtskärande” avslöjande

2025 11 27

– Bakom varje julskinka finns en gris som har lidit, gömd bakom djurfabrikernas stängda dörrar. Många har nog valt att titta bort, just för att vi egentligen bryr oss och vet att grisarna förtjänar bättre.

Det säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt, efter att ha granskat nytt bild- och filmmaterial från fyra svenska grisfabriker i Västra Götaland.

Enligt Hogevik visar materialet allvarliga brister i djurhållningen. Grisar hålls i karga, smutsiga och trånga utrymmen, på hårda golv utan strö. Många djur är mycket smutsiga, och både skadade och döda grisar förekommer i materialet.

– Det är fruktansvärt att se den misär som grisarna lever i. Ännu mer hjärtskärande blir det med vetskapen om att miljontals svenska grisar stängs in under samma grymma villkor. Grisarna föds, lever och dör under förhållanden som inga djur ska behöva uthärda, säger Tina Hogevik som uppmanar allmänheten att stå över julskinkan i år.

– Inför den här julen uppmanar jag alla som har tänkt att äta griskött att i stället möta grisarnas blick, och sluta brottas med de ursäkter som skymmer sikten. Skippa julskinkan och välj vego i jul.

Polisanmält

Efter granskningen har Djurens Rätt valt att polisanmäla fyra grisfabriker för misstänkt djurplågeri. Anmälningar har även gjorts till länsstyrelsen.

– Bildmaterialet visar inte bara tydliga lagbrott, utan också det systematiska djurplågeri som vi förväntas acceptera som normalt i svenska djurfabriker. Det handlar alltså inte om några enstaka fall av vanvård. Det här är ett inbyggt systemfel – långt ifrån den putsade bild som köttindustrins reklam har vant oss vid, säger Tina Hogevik.

LÄS MER: Populär julmat rusar i pris – 1 200 procent dyrare

120 000 grisar

Organisationen uppskattar att 120 000 grisar har passerat anläggningarna under en tidsperiod på drygt tio år. Under samma period har länsstyrelserna genomfört djurskyddskontroller vid totalt fem tillfällen på anläggningar.

LÄS OCKSÅ: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Foto: J. Fiander

Text: Redaktionen

Stor förändring i opinionen – inte hänt på två år

2025 11 27

Gapet mellan de politiska blocken har krympt markant.

Det visar en opinionsundersökning från Demoskop, som SvD och Aftonbladet har tagit del av.

Regeringen och Sverigedemokraterna närmar sig oppositionen.

Enligt mätningen är skillnaden mellan den rödgröna sidan och Tidöpartierna nu 4,1 procentenheter – den lägsta nivån på två år.

Jämfört med oktober har avståndet minskat med 1,6 procentenheter. Tillsammans får de fyra oppositionspartierna 50,8 procent, medan Tidöpartierna landar på 46,7 procent.

V och MP tappar

Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet går bakåt jämfört med förra mätningen i oktober.

V tappar från 7,0 till 6,3 procent och MP från 7,4 till 6,4 procent.

Demoskops opinionschef Johan Martinsson noterar att Vänsterpartiet har fallit tillbaka ordentligt från att ha noterat ett stöd på omkring 9 procent under förra hösten och sommaren.

– Det går definitivt sämre nu än vad det gjorde under förra sommaren och hösten. Då hade de en starkare period, då de låg mellan 8 och nästan 9,5 procent, säger han till SvD.

”Elefanten i rummet”

Trots det minskade gapet finns det skäl för Tidöpartierna att känna oro. Liberalerna hamnar återigen under riksdagsspärren med ett stöd på ynka 2,4 procent.

– Elefanten i rummet är ju att Liberalernas procent inte räknas om de inte har 4 procent. Om Liberalerna åker ut är det svårt att föreställa sig en moderatledd regering i nuläget, säger Martinsson till tidningen.

LÄS MER: Vattenfall höjer avgifterna rejält

SD-väljare besvikna

Liberalerna vidhåller att man inte kommer släppa in Sverigedemokraterna i en eventuell högerregering efter valet. SD uppger i sin tur att partiet kommer gå i opposition om man inte får en plats i en framtida regering.

Enligt en ny undersökning från DN/Ipsos påverkar maktkampen Sverigedemokraternas väljares syn på samarbetspartiet. Endast var sjunde SD-väljare vill ha med L i nästa regering, medan var fjärde bara kan tänka sig det om det är absolut nödvändigt.

– Det kan nog ses som en direkt konsekvens av Simona Mohamssons besked i regeringsfrågan, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

LÄS OCKSÅ: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen