Nödrop från Ukrainas armé – Lagret snart slut

2022 03 06

Ukrainas armé riskerar att krossas av de ryska soldaterna om de inte får ökad hjälp från Sverige och övriga EU med en specifik sak – nämligen mer ammunition.

Bristen på ammunition och vapen är den allra största utmaningen för Ukrainas väpnade styrkor just nu.

Sju dagar

Detta enligt BBC News som talat med en forskningsanalytiker på krigsföring med landstyrkor, Nick Reynolds.

– Lagret räcker enligt [Ukrainas] egen bedömning vid början av kriget för sju dagars strid, säger Nick Reynolds till BBC News.

I dag torsdag är det åttonde dagen som Ukraina försöker försvara sig mot det ryska anfallskriget.

Är negativ

– De är sannolikt på väg att få ont [om ammunition] ganska snart, säger krigsforskaren.

Han framhåller att det är svårt att bedöma hur mycket Ukrainas armé kan ha kvar i ammunitionslagret men med tanke på krigets intensitet är han orolig.

Behöver granater

Ukraina kommer inte att kunna stå emot mycket längre utan att få ny ammunition till luftförsvarsvapnen och ny granatutrustning, rapporterar BBC News.

Försvarsmaterial som förs in i Ukraina behöver transporteras in landvägen vilket tar en hel del tid på grund av den långa transportsträcka.

Därför är det viktigt att vapen ochh ammunition sänds så fort som möjligt från EU-länderna och Nato.

L och KD vill sända mer vapen

Just behovet av mer vapen och ammunition har också Ukrainas regering och presidenten Volodymyr Zelensky vädjat om flera gånger till EU-länderna inklusive Sverige, som sänt pansarskott.

Liberalerna och Kristdemokraterna trycker nu på för att Sverige ska sända mer vapen till Ukraina så snart som möjligt.

Riskerar svårt läge

Ammunition till luftförsvarsvapen och granatgevär kan vara helt avgörande för hur länge Ukraina kan stå emot den ryska diktatorns dödsmaskin.

– Den tidpunkt som Ukrainas styrkor inte längre kan få den typen av ammunition så hamnar de i ett svårt läge. Till och med ett svårare läge än vad har nu, säger Nick Reynolds.

Närmar sig söderifrån

Ser man till andra faktorer, som ligger utanför Ukrainas egen utrustning och försvarsmakt, så är det andra stora hotet i det pågående anfallskriget att Ryssland närmar sig söderifrån.

Kan isolera stor styrka

Det finns en allvarlig risk att Rysslands trupper som krigar sig norrut från Krim kan få kontakt med trupperna som rör sig söderut från utkanterna av Kyiv.

Om de båda ryska styrkorna – den norrut och den söderut – får kontakt och bildar en gemensam styrka så skulle det riskera att isolera de stora ukrainska styrkorna som försöker avvärja de östliga ryska styrkorna i Luhansk och Donetsk, framhåller krigsföringsforskaren till BBC News.

Skära av i öster

– För närvarande är de ryska framstegen i södra [Ukraina] långsamma. Men ett viktigt syfte med den operationen är att skära av Ukrainas styrkor i östra Ukraina. Det skulle isolera en betydande del av Ukrainas armé, förklarar Nick Reynolds.

Foto: Presidential Office of Ukraine resp Viktoria Szakacs/Försvarsmakten

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Ukrainsk fullträff – viktig rysk bas totalförstörd

2026 06 06

Ukraina har genomfört ett lyckat flyganfall.

Ryska soldater har under en längre tid omvandlat ingångarna till lägenhetsbyggnader i Pokrovsk till avfyrningsplatser för attackdrönare.

Vissa lägenhetshus i regionen har gjorts om till baser för drönarstyrkor.

Nu har Ukraina genomfört flyganfall mot en av dessa baser, rapporterar RBC Ukraine.

Ukrainsk fullträff

Ukrainas försvarsmakt har framgångsrikt slagit till mot en rysk position i de centrala delarna av Pokrovsk som användes för flygspaning och drönaravfyrningar. 

Det rör sig om ett precisionsanfall från luften mot anläggningen i stadens centrum. 

Ryska soldater hade upprättat en avfyrningsplats för Molniya-attackdrönare där, samt en bas för en flygspaningsenhet. 

Bilder visar

Filmklipp som delats av Ukrainas militär visar en massiv explosion vid platsen.

Den sjunde snabbinsatskåren bekräftar attacken.

– Anfallet mot anläggningen avbröt de fientliga drönarenheternas verksamhet i området och minskade fiendens spanings- och anfallsförmåga. 

Det framgår inte vilket slags stridsflygplan som användes vid attacken.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

Även vid flygplats

Men det är inte bara mot anläggningar i centrala Pokrovsk som Ukraina har genomfört anfall.

Ukrainska drönarenheter har även genomfört en serie framgångsrika attacker mot den ryskockuperade flygplatsen i Donetsk.

Det har "saboterat Moskvas försök att omvandla anläggningen till en militärbas", rapporterar Kyiv Independent.

“Skulle flyga mot förskolor”

De ryska styrkorna har försökt omvandla flygplatsen i Donetsk till en bas för avfyrning av Shahed-drönare.

En viktig måltavla, menar ukrainarna.

– Ett beslut fattades om att genomföra systematiska, förebyggande tillslag som ska avbryta fiendens avfyrningar och minska antalet fientliga drönare som annars återigen skulle flyga för att attackera förskolor, höghus och sjukhus. 

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Ukrainas militär (Telegram) resp A. Voznenko

Text: Redaktionen