Nödrop från Ukrainas armé – Lagret snart slut

2022 03 06

Ukrainas armé riskerar att krossas av de ryska soldaterna om de inte får ökad hjälp från Sverige och övriga EU med en specifik sak – nämligen mer ammunition.

Bristen på ammunition och vapen är den allra största utmaningen för Ukrainas väpnade styrkor just nu.

Sju dagar

Detta enligt BBC News som talat med en forskningsanalytiker på krigsföring med landstyrkor, Nick Reynolds.

– Lagret räcker enligt [Ukrainas] egen bedömning vid början av kriget för sju dagars strid, säger Nick Reynolds till BBC News.

I dag torsdag är det åttonde dagen som Ukraina försöker försvara sig mot det ryska anfallskriget.

Är negativ

– De är sannolikt på väg att få ont [om ammunition] ganska snart, säger krigsforskaren.

Han framhåller att det är svårt att bedöma hur mycket Ukrainas armé kan ha kvar i ammunitionslagret men med tanke på krigets intensitet är han orolig.

Behöver granater

Ukraina kommer inte att kunna stå emot mycket längre utan att få ny ammunition till luftförsvarsvapnen och ny granatutrustning, rapporterar BBC News.

Försvarsmaterial som förs in i Ukraina behöver transporteras in landvägen vilket tar en hel del tid på grund av den långa transportsträcka.

Därför är det viktigt att vapen ochh ammunition sänds så fort som möjligt från EU-länderna och Nato.

L och KD vill sända mer vapen

Just behovet av mer vapen och ammunition har också Ukrainas regering och presidenten Volodymyr Zelensky vädjat om flera gånger till EU-länderna inklusive Sverige, som sänt pansarskott.

Liberalerna och Kristdemokraterna trycker nu på för att Sverige ska sända mer vapen till Ukraina så snart som möjligt.

Riskerar svårt läge

Ammunition till luftförsvarsvapen och granatgevär kan vara helt avgörande för hur länge Ukraina kan stå emot den ryska diktatorns dödsmaskin.

– Den tidpunkt som Ukrainas styrkor inte längre kan få den typen av ammunition så hamnar de i ett svårt läge. Till och med ett svårare läge än vad har nu, säger Nick Reynolds.

Närmar sig söderifrån

Ser man till andra faktorer, som ligger utanför Ukrainas egen utrustning och försvarsmakt, så är det andra stora hotet i det pågående anfallskriget att Ryssland närmar sig söderifrån.

Kan isolera stor styrka

Det finns en allvarlig risk att Rysslands trupper som krigar sig norrut från Krim kan få kontakt med trupperna som rör sig söderut från utkanterna av Kyiv.

Om de båda ryska styrkorna – den norrut och den söderut – får kontakt och bildar en gemensam styrka så skulle det riskera att isolera de stora ukrainska styrkorna som försöker avvärja de östliga ryska styrkorna i Luhansk och Donetsk, framhåller krigsföringsforskaren till BBC News.

Skära av i öster

– För närvarande är de ryska framstegen i södra [Ukraina] långsamma. Men ett viktigt syfte med den operationen är att skära av Ukrainas styrkor i östra Ukraina. Det skulle isolera en betydande del av Ukrainas armé, förklarar Nick Reynolds.

Foto: Presidential Office of Ukraine resp Viktoria Szakacs/Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen.

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 11

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

– Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen