Nödrop från Ukrainas armé – Lagret snart slut

2022 03 06

Ukrainas armé riskerar att krossas av de ryska soldaterna om de inte får ökad hjälp från Sverige och övriga EU med en specifik sak – nämligen mer ammunition.

Bristen på ammunition och vapen är den allra största utmaningen för Ukrainas väpnade styrkor just nu.

Sju dagar

Detta enligt BBC News som talat med en forskningsanalytiker på krigsföring med landstyrkor, Nick Reynolds.

– Lagret räcker enligt [Ukrainas] egen bedömning vid början av kriget för sju dagars strid, säger Nick Reynolds till BBC News.

I dag torsdag är det åttonde dagen som Ukraina försöker försvara sig mot det ryska anfallskriget.

Är negativ

– De är sannolikt på väg att få ont [om ammunition] ganska snart, säger krigsforskaren.

Han framhåller att det är svårt att bedöma hur mycket Ukrainas armé kan ha kvar i ammunitionslagret men med tanke på krigets intensitet är han orolig.

Behöver granater

Ukraina kommer inte att kunna stå emot mycket längre utan att få ny ammunition till luftförsvarsvapnen och ny granatutrustning, rapporterar BBC News.

Försvarsmaterial som förs in i Ukraina behöver transporteras in landvägen vilket tar en hel del tid på grund av den långa transportsträcka.

Därför är det viktigt att vapen ochh ammunition sänds så fort som möjligt från EU-länderna och Nato.

L och KD vill sända mer vapen

Just behovet av mer vapen och ammunition har också Ukrainas regering och presidenten Volodymyr Zelensky vädjat om flera gånger till EU-länderna inklusive Sverige, som sänt pansarskott.

Liberalerna och Kristdemokraterna trycker nu på för att Sverige ska sända mer vapen till Ukraina så snart som möjligt.

Riskerar svårt läge

Ammunition till luftförsvarsvapen och granatgevär kan vara helt avgörande för hur länge Ukraina kan stå emot den ryska diktatorns dödsmaskin.

– Den tidpunkt som Ukrainas styrkor inte längre kan få den typen av ammunition så hamnar de i ett svårt läge. Till och med ett svårare läge än vad har nu, säger Nick Reynolds.

Närmar sig söderifrån

Ser man till andra faktorer, som ligger utanför Ukrainas egen utrustning och försvarsmakt, så är det andra stora hotet i det pågående anfallskriget att Ryssland närmar sig söderifrån.

Kan isolera stor styrka

Det finns en allvarlig risk att Rysslands trupper som krigar sig norrut från Krim kan få kontakt med trupperna som rör sig söderut från utkanterna av Kyiv.

Om de båda ryska styrkorna – den norrut och den söderut – får kontakt och bildar en gemensam styrka så skulle det riskera att isolera de stora ukrainska styrkorna som försöker avvärja de östliga ryska styrkorna i Luhansk och Donetsk, framhåller krigsföringsforskaren till BBC News.

Skära av i öster

– För närvarande är de ryska framstegen i södra [Ukraina] långsamma. Men ett viktigt syfte med den operationen är att skära av Ukrainas styrkor i östra Ukraina. Det skulle isolera en betydande del av Ukrainas armé, förklarar Nick Reynolds.

Foto: Presidential Office of Ukraine resp Viktoria Szakacs/Försvarsmakten

Text: Redaktionen


15 september 2025

Orbans Sverigelögn avslöjad – 7 000 procent fel

2025 09 15

Ungerns premiärminister Viktor Orban hävdar att 284 flickor mellan 15 och 17 år utreddes för mord, dråp eller andra grova våldsbrott i Sverige under förra året.

– Ett land som en gång var känt för ordning och säkerhet håller nu på att kollapsa, hävdar Orban i ett inlägg på X.

Statsminister Ulf Kristersson (M) reagerar kraftigt på Orbans påstående, som han kallar för en ”hårresande lögn”.

– Det är inte förvånande att något sådant kommer från mannen som avvecklar rättsstatsprincipen i sitt eget land. Orbán är desperat inför det kommande valet i Ungern, skriver Kristersson på X.

7 000 procent fel

Nu har Orbans påstående granskats, rapporterar TV4 som har tagit del av statistik från Åklagarmyndigheten.

Enligt myndigheten åtalades fyra flickor för mord och dråp i Sverige under 2024.

– Den rätta siffran fyra skiljer sig alltså stort från Orbáns 284, som var en felaktig ökning med hela 7 000 procent, rapporterar TV4.

Kraftig minskning 2024

Under fjolåret konstaterades 92 fall av dödligt våld i Sverige, vilket var 29 fall färre än 2023. Antalet fall av dödligt våld 2024 var den lägsta uppmätta nivån sedan 2014, uppger Brottsförebyggande rådet.

– Under 2024 minskade det dödliga våldet kraftigt jämfört med 2023. Vid jämförelser mellan åren, bör man tänka på att 2023 utmärkte sig som ett år då ovanligt många kvinnor och minderåriga föll offer för dödligt våld jämfört med tidigare år, säger Jan Lundbeck, statistiker på Brå.

LÄS MER: Sjukt besked om Putins armé – hela befolkningen kan drabbas

FAKTA: Dödligt våld i Sverige 2024

- För 2024 konstaterades 92 fall av dödligt våld, en minskning med 29 fall jämfört med 2023. I 23 fall var offret av kvinnligt kön, vilket var 10 fall färre än 2023. I de resterande 69 fallen 2024 var offret av manligt kön, 19 fall färre än 2023.

- Av de som föll offer för dödligt våld 2024 avsåg 82 fall personer 18 år eller äldre, vilket var 22 fall färre än 2023. Resterande 10 fall 2024 gällde offer under 18 år, 7 fall färre än 2023.

- Skjutvapen var fortsatt den vanligaste våldsmetoden 2024 och användes i 45 fall av dödligt våld, vilket var 8 fall färre än 2023. Kniv eller annat stickande/skärande föremål var den näst vanligast våldsmetoden och användes i 25 fall 2024, 16 fall färre än 2023.

- Dödligt våld mot närstående i en parrelation uppgick till 13 fall under 2024, vilket var 3 fall fler än 2023. I 11 fall av dödligt våld i parrelation var offret av kvinnligt kön, och i resterande 2 fall var offret av manligt kön.

Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå

LÄS OCKSÅ: Elektronikkedja varslar – och vd:n lämnar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Viktigt polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2025 09 15

Från och med idag, måndag, inleder polisen särskilda kontroller i Sverige.

Hela landet berörs av det som polisen kallar för nationell trafikvecka med fokus på hastigheten. Insatsen pågår till och med söndag.

Fokuset den här gången ligger på vägar med hastighetsgränser på 70 kilometer i timmen och uppåt.

Under årets första sju månader omkom totalt 112 personer i olyckor på Sveriges vägar och dessa som nu ska kontrolleras extra är överrepresenterade i statistiken.

Många underskattar skillnaden som några få km/h kan ha för utgången av en olycka.  Våra bilar är inte så säkra som man kan tro, i en frontalkollision är risken stor att dödas om man kör fortare än 80 km/h, säger Urusla Edstörm, trafikstrateg vid polisen, i ett uttalande.

– Därför har vi denna vecka valt att fokusera våra kontroller på sträckor med lite högre hastigheter, till exempel landsvägar.

Därför informerar polisen i förväg

Det är inte första gången som polisen genomför en nationell trafikvecka. Sedan ett tag tillbaka aviseras insatserna dessutom på förhand.

Enligt polisen har det varit effektivt.

–  Att vi informerar i förväg om fler hastighetskontroller kan verka märkligt men faktum är att det också ger resultat. Människor följer i större utsträckning hastighetsbegränsningarna under våra insatsveckor, vilket också syns på olycksstatistiken. Vårt yttersta mål är alltid att rädda liv, inte att bötfälla så många som möjligt, säger Ursula Edström.

LÄS OCKSÅ: Polisen förtydligar – "det ger faktiskt böter"

Kan spara 50 liv

Såväl målade som civila polisbilar kommer att genomföra hastighetskontrollerna.

Även motorcyklar skickas ut för att hålla ordning i trafiken. Mätningarna kommer ske både med synliga laserinstrument vid vägkanten samt med dolda genomsnittshastighetsmätare.

Trafikverket delar polisens bild av att insatserna är effektiva, till och med avgörande.

– Förra året höll 54 procent  rätt hastighet på våra vägar, men om alla höll hastigheten skulle cirka 50 liv sparas varje år, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket, i samma utskick.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Fakta: Polisens nationella trafikveckor

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år.

- Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik.

- Syftet med veckorna är att kraftsamla resurser och göra samstämmiga kontroller i hela EU.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen