Nödrop från Ukrainas armé – Lagret snart slut

2022 03 06

Ukrainas armé riskerar att krossas av de ryska soldaterna om de inte får ökad hjälp från Sverige och övriga EU med en specifik sak – nämligen mer ammunition.

Bristen på ammunition och vapen är den allra största utmaningen för Ukrainas väpnade styrkor just nu.

Sju dagar

Detta enligt BBC News som talat med en forskningsanalytiker på krigsföring med landstyrkor, Nick Reynolds.

– Lagret räcker enligt [Ukrainas] egen bedömning vid början av kriget för sju dagars strid, säger Nick Reynolds till BBC News.

I dag torsdag är det åttonde dagen som Ukraina försöker försvara sig mot det ryska anfallskriget.

Är negativ

– De är sannolikt på väg att få ont [om ammunition] ganska snart, säger krigsforskaren.

Han framhåller att det är svårt att bedöma hur mycket Ukrainas armé kan ha kvar i ammunitionslagret men med tanke på krigets intensitet är han orolig.

Behöver granater

Ukraina kommer inte att kunna stå emot mycket längre utan att få ny ammunition till luftförsvarsvapnen och ny granatutrustning, rapporterar BBC News.

Försvarsmaterial som förs in i Ukraina behöver transporteras in landvägen vilket tar en hel del tid på grund av den långa transportsträcka.

Därför är det viktigt att vapen ochh ammunition sänds så fort som möjligt från EU-länderna och Nato.

L och KD vill sända mer vapen

Just behovet av mer vapen och ammunition har också Ukrainas regering och presidenten Volodymyr Zelensky vädjat om flera gånger till EU-länderna inklusive Sverige, som sänt pansarskott.

Liberalerna och Kristdemokraterna trycker nu på för att Sverige ska sända mer vapen till Ukraina så snart som möjligt.

Riskerar svårt läge

Ammunition till luftförsvarsvapen och granatgevär kan vara helt avgörande för hur länge Ukraina kan stå emot den ryska diktatorns dödsmaskin.

– Den tidpunkt som Ukrainas styrkor inte längre kan få den typen av ammunition så hamnar de i ett svårt läge. Till och med ett svårare läge än vad har nu, säger Nick Reynolds.

Närmar sig söderifrån

Ser man till andra faktorer, som ligger utanför Ukrainas egen utrustning och försvarsmakt, så är det andra stora hotet i det pågående anfallskriget att Ryssland närmar sig söderifrån.

Kan isolera stor styrka

Det finns en allvarlig risk att Rysslands trupper som krigar sig norrut från Krim kan få kontakt med trupperna som rör sig söderut från utkanterna av Kyiv.

Om de båda ryska styrkorna – den norrut och den söderut – får kontakt och bildar en gemensam styrka så skulle det riskera att isolera de stora ukrainska styrkorna som försöker avvärja de östliga ryska styrkorna i Luhansk och Donetsk, framhåller krigsföringsforskaren till BBC News.

Skära av i öster

– För närvarande är de ryska framstegen i södra [Ukraina] långsamma. Men ett viktigt syfte med den operationen är att skära av Ukrainas styrkor i östra Ukraina. Det skulle isolera en betydande del av Ukrainas armé, förklarar Nick Reynolds.

Foto: Presidential Office of Ukraine resp Viktoria Szakacs/Försvarsmakten

Text: Redaktionen


JUST NU: Rysk militärhelikopter nedskjuten – inne i Ryssland

2025 11 23

Ukraina säger sig ha lyckats med en unik bedrift.

Ukrainska drönaroperatörer fortsätter att träffa måltavlor i Ryssland.

Vanligtvis rör det sig om oljeraffinaderier, annan energiinfrastruktur eller militära måltavlor.

Men på söndagskvällen uppger Ukrainas specialstyrkor att de med hjälp av drönare har skjutit ner en rysk militärhelikopter – inne i Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

Första gången

Ukrainska styrkor har skjutit ner en rysk Mi-8-helikopter i Rostov-området med en "deep strike"-drönare.

Det uppger Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO.

Operationen markerar första gången Ukraina har använt en "deep strike"-drönare för att skjuta ner en rysk Mi-8.

Helikoptern sköts ner nära Kuteynikovo i Rostov-regionen.

“Ändrar reglerna”

Så här lyder ett meddelande från de ukrainska specialstyrkorna:

– Vi ändrar spelets regler: nu är vi på jakt!

Mi-8 är en tvåmotorig, Sovjetdesignad helikopter som bland annat används i stor utsträckning för transport och stridsstöd.

Läs mer: Lukasjenko ger Ukraina oväntat glädjebesked

Oklart i Kupjansk

Samtidigt fortsätter de intensiva striderna på marken i Ukraina.

De kanske mest intensiva striderna pågår i Pokrovsk i Donetsk, och i Kupjansk nära Kharkiv.

Ryssland hävdar att de har tagit över Kupjansk – någonting som ukrainarna menar är falskt.

“Trycker tillbaka”

Tankesmedjan Institute for the Study of War förklarar.

– Ukrainska militära tjänstemän fortsätter att indikera att ukrainska styrkor trycker tillbaka ryska försök att inta Kupjansk – i motsats till upprepade ryska påståenden om att ha intagit staden, uppger ISW.

– Talespersonen för Ukrainas samlade styrkor – Joint Forces Task Force – överste Viktor Trehubov, uppgav den 21 november att ryska styrkor fortsätter att försöka infiltrera Kupjansk, men att antalet ryska soldater i den norra delen av staden har minskat.

Läs mer: Putin går emot Trump – har skickat 120 ryssar

Foto: By Vitaly V. Kuzmin - commons.wikimedia, CC BY-SA 4.0

Text: Redkationen


JUST NU: Europa bjuder in Putin i värmen igen

2025 11 23

Europa bjuder nu in Vladimir Putin till G8 igen.

USA har som bekant framfört ett fredsförslag till Ryssland och Ukraina.

Samtidigt har de europeiska länderna kommit med ett eget motförslag.

Européerna vill bjuda in Vladimir Putin i värmen igen – Ryssland är välkomna tillbaka till G8 vid ett eventuellt fredsavtal uppbyggt av de europeiska länderna, rapporterar The Telegraph på söndagen.

Bjuder in Putin

Europa har erbjudit sig att bjuda in Vladimir Putin tillbaka till vad som på nytt kan bli G8 istället för G7 vid ett potentiellt fredsavtal för att avsluta kriget i Ukraina. 

Erbjudandet till Ryssland, som uteslöts från det politiska forumet efter annekteringen av Krym, framfördes under förhandlingar i Genève på söndagen. 

Det var ett av ett antal eftergifter som gjordes av europeiska ledare i ett motförslag efter den fredsplan mellan USA och Ryssland som läckte ut förra veckan.

“Bästa mötet hittills”

Den europeiska planen, som brittiska tjänstemän hjälpte till att utforma, anger att Ryssland ska "progressivt återintegreras i den globala ekonomin" innan G8 nämns.

USA:s utrikesminister Marco Rubio är nöjd med utvecklingen.

– Jag tror att detta är ett mycket, mycket meningsfullt, jag skulle säga, förmodligen det bästa mötet och dagen vi har haft hittills under hela den här processen, ända sedan vi först tillträdde i januari, säger han.

Läs mer: Sju tunga bakslag för Trump – ”Sämre än Biden”

Blev G7

G7 grundades efter OPEC:s oljeembargo 1973 som ett forum för de rikaste nationerna att diskutera kriser som påverkade världsekonomin.

Medlemmar är Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA.

Gruppen hette tidigare G8 – men blev G7 sedan Ryssland uteslöts.

Tar över

Varje år övertar ett annat medlemsland ordförandeskapet i gruppen, sätter prioriteringar och organiserar toppmöten. 

Kanada tog över ordförandeskapet från Italien under 2025, uppger Reuters.

Läs mer: Putin går emot Trump – har skickat 120 ryssar

Foto:

Text: Redaktionen