Nödrop från Ukrainas armé – Lagret snart slut

2022 03 06

Ukrainas armé riskerar att krossas av de ryska soldaterna om de inte får ökad hjälp från Sverige och övriga EU med en specifik sak – nämligen mer ammunition.

Bristen på ammunition och vapen är den allra största utmaningen för Ukrainas väpnade styrkor just nu.

Sju dagar

Detta enligt BBC News som talat med en forskningsanalytiker på krigsföring med landstyrkor, Nick Reynolds.

– Lagret räcker enligt [Ukrainas] egen bedömning vid början av kriget för sju dagars strid, säger Nick Reynolds till BBC News.

I dag torsdag är det åttonde dagen som Ukraina försöker försvara sig mot det ryska anfallskriget.

Är negativ

– De är sannolikt på väg att få ont [om ammunition] ganska snart, säger krigsforskaren.

Han framhåller att det är svårt att bedöma hur mycket Ukrainas armé kan ha kvar i ammunitionslagret men med tanke på krigets intensitet är han orolig.

Behöver granater

Ukraina kommer inte att kunna stå emot mycket längre utan att få ny ammunition till luftförsvarsvapnen och ny granatutrustning, rapporterar BBC News.

Försvarsmaterial som förs in i Ukraina behöver transporteras in landvägen vilket tar en hel del tid på grund av den långa transportsträcka.

Därför är det viktigt att vapen ochh ammunition sänds så fort som möjligt från EU-länderna och Nato.

L och KD vill sända mer vapen

Just behovet av mer vapen och ammunition har också Ukrainas regering och presidenten Volodymyr Zelensky vädjat om flera gånger till EU-länderna inklusive Sverige, som sänt pansarskott.

Liberalerna och Kristdemokraterna trycker nu på för att Sverige ska sända mer vapen till Ukraina så snart som möjligt.

Riskerar svårt läge

Ammunition till luftförsvarsvapen och granatgevär kan vara helt avgörande för hur länge Ukraina kan stå emot den ryska diktatorns dödsmaskin.

– Den tidpunkt som Ukrainas styrkor inte längre kan få den typen av ammunition så hamnar de i ett svårt läge. Till och med ett svårare läge än vad har nu, säger Nick Reynolds.

Närmar sig söderifrån

Ser man till andra faktorer, som ligger utanför Ukrainas egen utrustning och försvarsmakt, så är det andra stora hotet i det pågående anfallskriget att Ryssland närmar sig söderifrån.

Kan isolera stor styrka

Det finns en allvarlig risk att Rysslands trupper som krigar sig norrut från Krim kan få kontakt med trupperna som rör sig söderut från utkanterna av Kyiv.

Om de båda ryska styrkorna – den norrut och den söderut – får kontakt och bildar en gemensam styrka så skulle det riskera att isolera de stora ukrainska styrkorna som försöker avvärja de östliga ryska styrkorna i Luhansk och Donetsk, framhåller krigsföringsforskaren till BBC News.

Skära av i öster

– För närvarande är de ryska framstegen i södra [Ukraina] långsamma. Men ett viktigt syfte med den operationen är att skära av Ukrainas styrkor i östra Ukraina. Det skulle isolera en betydande del av Ukrainas armé, förklarar Nick Reynolds.

Foto: Presidential Office of Ukraine resp Viktoria Szakacs/Försvarsmakten

Text: Redaktionen


15 juni 2026

Dessa sms stoppas – från och med 1 augusti

2026 06 15

Från och med i sommar kan det bli betydligt tystare i mobilen.

Den 1 augusti införs nämligen en ny lag som kommer att stoppa en större del av störande telefonsamtal och meddelanden som plingar i folks telefoner.

Operatörerna kommer då att bli skyldiga att blockera samtal och sms från bedragare innan de ens får möjlighet att komma fram. Förslaget lades fram av regeringen i mars och röstades igenom i riksdagen förra veckan.

Vi ser mycket positivt på den nya lagstiftningen. Den ger oss tydligare verktyg och större flexibilitet för att möta en snabbt föränderlig brottsutveckling, säger Jesper Simons, enhetschef på Post- och telestyrelsen, PTS, i en kommentar.

Hjälper pensionärer

Det är främst äldre personer som fallit offer för vilseledande och lögnaktiga samtal de senaste åren. För tre år sedan uppskattades bedragare totalt ha kammat hem över 700 miljoner kronor på lurendrejerierna. Drygt 29 000 polisanmälningar gjordes samma år. 

Det måste få ett slut, betonade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) när förslaget lades på bordet i våras.

– Jag accepterar inte att äldre, de som byggt vårt land, jagas av kriminella som livnär sig på lögner och bedrägerier. Det är inte värdigt Sverige. Därför går vi nu fram med skarpa lagförslag som stoppar bluff­samtal och bedrägeri-sms redan innan de når fram.  

ANDRA LÄSER: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Efterfrågat

Enligt PTS ska bedömningen för vilka samtal och sms som stoppas baseras på avvikande trafikmönster och “andra tekniska indikatorer”. Det handlar alltså inte om innehållet.

Myndigheten har länge efterfrågat effektiva verktyg för att stävja bedrägerierna och ser den nya lagen som ett viktigt steg på vägen.

Regleringen ger operatörerna större tydlighet att agera redan vid misstanke om bedrägerier, vilket vi har efterfrågat, säger Jesper Simons. 

Den stora utmaningen har varit att stoppa sms:en. Enligt PTS kan det dröja till i början på nästa år innan de mest effektiva verktygen är på plats.

 – Det här är en viktig åtgärd i PTS fortsatta arbete för att aktivt motverka bedrägerier, men det är inte en heltäckande lösning. Privatpersoner och företag behöver fortsatt vara uppmärksamma och försiktiga, säger Jesper Simons.

ANDRA LÄSER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Foto T. Samuel

Text: Redaktionen


15 juni 2026

M tänker slopa ny skatt – taket 15 000 kronor per person

2026 06 15

Under den nuvarande mandatperioden har flera skatter kommit att hamna i fokus.

Bland annat avskaffades den omtalade plastpåseskatten. Dessutom har skatten sänkts på exempelvis drivmedel samt arbete i form av förstärkt jobbskatteavdrag.

Nu går Moderaterna fram med ett löfte om att slopa en ny skatt, rapporterar Di.

Det gäller en nationell skattelättnad på månadskortet för pendlare. Den som får månadskort av sin arbetsgivare ska slippa skatten och arbetsgivaren slipper arbetsgivaravgiften.

Fackförbundet Vision har beskrivit pendelkort i kollektivtrafiken som en av de mest efterfrågade anställningsförmånerna. Enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M) handlar löftet både om klimatet och om rättvisa.

Vi har gjort väldigt mycket i den här regeringen för att sänka drivmedelskostnaderna. Det är väldigt många människor som pendlar på andra sätt, och det vill vi uppmuntra, säger Svantesson till Di.

Halverade priset

Det nya löftet kommer bara några veckor efter att regeringen och Sverigedemokraterna meddelade att priset på månadskort i kollektivtrafiken ska halveras resten av året. Bakgrunden var det stängda Hormuzsundet som drivit upp energipriserna.

– Kriget i Mellanöstern ska inte drabba hårt arbetande svenskar som tar sig till jobbet – oavsett om de är beroende av att åka bil eller har möjlighet att åka kollektivt. För många barnfamiljer och studenter innebär det mer pengar kvar i plånboken, sade statsminister Ulf Kristersson (M) i slutet av maj.

Andra läser: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Upp till 15 000 kronor per person

Moderaternas föreslagna reform väntas kosta fem miljarder årligen att genomföra. Taket ska ligga på 15 000 kronor per person och år, vilket enligt Di täcker mer eller mindre all kollektivtrafik i landet. 

Effektiviseringar i offentlig sektor ska finansiera reformen. Branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik har länge efterfrågat den här typen av skattelättnad.

Det här gynnar pendlarna, som är ett av de viktigaste resenärsslagen vi har”, säger organisationens vd Johan Wadman till Di. 

Kritiken: "Valfläsk"

När Tidöpartierna lanserade kollektivtrafiksatsningen i maj kallades beskedet för valfläsk av både opposition och experter.

Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, menade att väljare inte byter sida för ett par hundralappar extra.

Mer än andra länder är vi väldigt mycket mer åsiktsröstande, mer efter ideologiska övertygelser. Antagligen beror det här, som mycket annat, på att man tror att svenska väljare är som amerikanska, sade han till DN då.

Andra läser: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen