Nödrop från Ukrainas armé – Lagret snart slut

2022 03 06

Bristen på ammunition och vapen är den allra största utmaningen för Ukrainas väpnade styrkor just nu.

Sju dagar

Detta enligt BBC News som talat med en forskningsanalytiker på krigsföring med landstyrkor, Nick Reynolds.

– Lagret räcker enligt [Ukrainas] egen bedömning vid början av kriget för sju dagars strid, säger Nick Reynolds till BBC News.

I dag torsdag är det åttonde dagen som Ukraina försöker försvara sig mot det ryska anfallskriget.

Är negativ

– De är sannolikt på väg att få ont [om ammunition] ganska snart, säger krigsforskaren.

Han framhåller att det är svårt att bedöma hur mycket Ukrainas armé kan ha kvar i ammunitionslagret men med tanke på krigets intensitet är han orolig.

Behöver granater

Ukraina kommer inte att kunna stå emot mycket längre utan att få ny ammunition till luftförsvarsvapnen och ny granatutrustning, rapporterar BBC News.

Försvarsmaterial som förs in i Ukraina behöver transporteras in landvägen vilket tar en hel del tid på grund av den långa transportsträcka.

Därför är det viktigt att vapen ochh ammunition sänds så fort som möjligt från EU-länderna och Nato.

L och KD vill sända mer vapen

Just behovet av mer vapen och ammunition har också Ukrainas regering och presidenten Volodymyr Zelensky vädjat om flera gånger till EU-länderna inklusive Sverige, som sänt pansarskott.

Liberalerna och Kristdemokraterna trycker nu på för att Sverige ska sända mer vapen till Ukraina så snart som möjligt.

Riskerar svårt läge

Ammunition till luftförsvarsvapen och granatgevär kan vara helt avgörande för hur länge Ukraina kan stå emot den ryska diktatorns dödsmaskin.

– Den tidpunkt som Ukrainas styrkor inte längre kan få den typen av ammunition så hamnar de i ett svårt läge. Till och med ett svårare läge än vad har nu, säger Nick Reynolds.

Närmar sig söderifrån

Ser man till andra faktorer, som ligger utanför Ukrainas egen utrustning och försvarsmakt, så är det andra stora hotet i det pågående anfallskriget att Ryssland närmar sig söderifrån.

Kan isolera stor styrka

Det finns en allvarlig risk att Rysslands trupper som krigar sig norrut från Krim kan få kontakt med trupperna som rör sig söderut från utkanterna av Kyiv.

Om de båda ryska styrkorna – den norrut och den söderut – får kontakt och bildar en gemensam styrka så skulle det riskera att isolera de stora ukrainska styrkorna som försöker avvärja de östliga ryska styrkorna i Luhansk och Donetsk, framhåller krigsföringsforskaren till BBC News.

Skära av i öster

– För närvarande är de ryska framstegen i södra [Ukraina] långsamma. Men ett viktigt syfte med den operationen är att skära av Ukrainas styrkor i östra Ukraina. Det skulle isolera en betydande del av Ukrainas armé, förklarar Nick Reynolds.

Foto: Presidential Office of Ukraine resp Viktoria Szakacs/Försvarsmakten

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: USA ska slå till mot ryssflaggat fartyg – Kreml vädjar

2026 01 06

Fartyget i fråga har historiskt transporterat venezuelansk och iransk råolja och har tidigare sanktionerats av det amerikanska finansdepartementet.

Det uppger två amerikanska tjänstemän med insyn i planerna, enligt CBS News.

Tankfartyget, som går under namnet Marinera, ska ha förföljts av USA i en månad och ett försök att borda skeppet ska redan ha gjorts, enligt samma uppgifter.

Marinera seglade tidigare med Panamas flagga, men har sedan en tid tillbaka bytt till rysk flagg.

– Vilket potentiellt skulle kunna komplicera känsliga samtal mellan USA och Ryssland om att avsluta Kremls krig i Ukraina, erfar CBS.

Kan vara på väg till Ryssland

Det aktuella fartyget förekommer i ett register över ryska fartyg som hör hemma i hamnen i den ryska staden Sotji. Enligt New York Times kan båten vara på väg till den ryska hamnstaden Murmansk.

Strax innan uppgifterna om att USA planerar att stoppa fartyget har Putinregimen officiellt vädjat till amerikanerna om att upphöra med alla försök att göra så.

– De två tjänstemännen som är bekanta med planerna på att stoppa Marinera sade att USA hellre skulle beslagta fartyget än att sänka det och sade att operationen skulle kunna likna den som genomfördes förra månaden då amerikanska marinsoldater och specialstyrkor som arbetar med den amerikanska kustbevakningen beslagtog The Skipper, en stor råoljetanker som seglar från Guyana, efter att fartyget hade lämnat hamn i Venezuela, uppger CBS.

LÄS MER: Kreml hånar Donald Trump

Uppgifter: fartygen kan beväpnas

Enligt källor från amerikanska underrättelsetjänsten har venezuelanska myndigheter diskuterat att placera beväpnad militär, och förklä dem till civila, på olika tankfartyg. Det ska också ha diskuterats att beväpna fartygen med luftförsvarssystem från sovjettiden, enligt CBS.

I december införde USA:s president Donald Trump en “total och fullständig blockad” av redan sanktionerade venezuelanska oljetankfartyg.

– Chocken för dem kommer att vara någonting de aldrig sett förut – tills de återlämnar all olja, mark och andra tillgångar som de tidigare stal från oss till USA, framhöll Trump på Truth Social vid tillfället.

LÄS MER: Ryska militärbloggare avundsjuka – ”j-vla idioter”

Arkivfoto: S. Joe resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

USA säger ja – jättebesked för Ukraina

2026 01 06

Europeiska länder har utryckt vilja att bistå, medan USA hittills har varit mer avvaktande.

Men nu uppges den krångliga frågan vara avgjord. 

Efter tisdagens toppmöte i Paris meddelar länderna i ”De villigas koalition” att man har enats om säkerhetsgarantier till Ukraina.

Dessutom är USA med på tåget.

– Det nya är att USA är villigt att ge sådana garantier. Huvudkomponenten är att övervaka och säkerställa att ett eventuellt fredsavtal följs, men också att brott mot avtalet kommer att engagera USA att stödja Ukraina, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet efter mötet.

Støre beskriver beskedet som avgörande.

– Det är USA som behövs för att få trovärdiga säkerhetsgarantier på plats.

Hela listan

Enligt det norska regeringskansliet är Europa, USA och Ukraina överens om en slutdeklaration som specificerar vad som ska ingå i säkerhetsgarantierna.

Det handlar bland annat om:

- USA-ledd övervakning och verkställande av en framtida vapenvila, i samarbete med koalitionspartner

- Stöd till Ukrainas försvarsstyrkor

- En internationell säkerhetsstyrka på plats i Ukraina

- Stöd till Ukraina om Ryssland anfaller igen

- Långsiktigt militärt stöd och samarbete med Ukraina

LÄS MER: Grönländskt raseri – mot Danmark

Svensk optimism

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger sig vara positiv efter tisdagens toppmöte. Han uppger att länderna har tagit ”ytterligare steg mot trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina”.

– Med sådana finns det förutsättningar för en hållbar fred, det tycker jag är helt uppenbart, säger han till SVT.

LÄS OCKSÅ:

Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Rysslands “röda linje” passerad – Expert: Putin har skämt ut sig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen