Nödrop från Ukrainas armé – Lagret snart slut

2022 03 06

Bristen på ammunition och vapen är den allra största utmaningen för Ukrainas väpnade styrkor just nu.

Sju dagar

Detta enligt BBC News som talat med en forskningsanalytiker på krigsföring med landstyrkor, Nick Reynolds.

– Lagret räcker enligt [Ukrainas] egen bedömning vid början av kriget för sju dagars strid, säger Nick Reynolds till BBC News.

I dag torsdag är det åttonde dagen som Ukraina försöker försvara sig mot det ryska anfallskriget.

Är negativ

– De är sannolikt på väg att få ont [om ammunition] ganska snart, säger krigsforskaren.

Han framhåller att det är svårt att bedöma hur mycket Ukrainas armé kan ha kvar i ammunitionslagret men med tanke på krigets intensitet är han orolig.

Behöver granater

Ukraina kommer inte att kunna stå emot mycket längre utan att få ny ammunition till luftförsvarsvapnen och ny granatutrustning, rapporterar BBC News.

Försvarsmaterial som förs in i Ukraina behöver transporteras in landvägen vilket tar en hel del tid på grund av den långa transportsträcka.

Därför är det viktigt att vapen ochh ammunition sänds så fort som möjligt från EU-länderna och Nato.

L och KD vill sända mer vapen

Just behovet av mer vapen och ammunition har också Ukrainas regering och presidenten Volodymyr Zelensky vädjat om flera gånger till EU-länderna inklusive Sverige, som sänt pansarskott.

Liberalerna och Kristdemokraterna trycker nu på för att Sverige ska sända mer vapen till Ukraina så snart som möjligt.

Riskerar svårt läge

Ammunition till luftförsvarsvapen och granatgevär kan vara helt avgörande för hur länge Ukraina kan stå emot den ryska diktatorns dödsmaskin.

– Den tidpunkt som Ukrainas styrkor inte längre kan få den typen av ammunition så hamnar de i ett svårt läge. Till och med ett svårare läge än vad har nu, säger Nick Reynolds.

Närmar sig söderifrån

Ser man till andra faktorer, som ligger utanför Ukrainas egen utrustning och försvarsmakt, så är det andra stora hotet i det pågående anfallskriget att Ryssland närmar sig söderifrån.

Kan isolera stor styrka

Det finns en allvarlig risk att Rysslands trupper som krigar sig norrut från Krim kan få kontakt med trupperna som rör sig söderut från utkanterna av Kyiv.

Om de båda ryska styrkorna – den norrut och den söderut – får kontakt och bildar en gemensam styrka så skulle det riskera att isolera de stora ukrainska styrkorna som försöker avvärja de östliga ryska styrkorna i Luhansk och Donetsk, framhåller krigsföringsforskaren till BBC News.

Skära av i öster

– För närvarande är de ryska framstegen i södra [Ukraina] långsamma. Men ett viktigt syfte med den operationen är att skära av Ukrainas styrkor i östra Ukraina. Det skulle isolera en betydande del av Ukrainas armé, förklarar Nick Reynolds.

Foto: Presidential Office of Ukraine resp Viktoria Szakacs/Försvarsmakten

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har lurat norra Europa

2026 05 27

Uppgifter från Litauen pekar på att Ryssland har byggt upp ett omfattande system för GPS-störningar.

Detta kan påverka stora delar av norra Europa och skapa risker för både flygtrafik och sjöfart, rapporterar RBc Ukraine.

Nära Nato-gränser

Enligt Darius Kuliesius, biträdande chef för den litauiska regleringsmyndigheten för kommunikation, har Ryssland kraftigt ökat sin kapacitet för så kallad GPS-spoofing.

Detta innebär att falska signaler kan skickas långt in över europeiskt luftrum och havsområden.

Det kan lura navigationssystem i allt från flygplan och fartyg till mobilnät.

Han förklarar att antalet antenner i Kaliningrad-regionen, som gränsar till flera Nato-länder, har ökat från tre till 36.

Enligt honom kan signalerna nu nå upp till 450 kilometer in i europeiskt territorium, vilket innebär att även civila system riskerar att påverkas långt från gränsen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Marknadsekonomin på väg bort i Ryssland

Flera länder i riskzonen

De litauiska myndigheterna varnar för att störningarna inte är begränsade till en enskild region.

Istället sträcker sig påverkan över stora delar av norra och östra Europa.

Bland de områden som anges som särskilt utsatta finns Östersjöområdet, Östersjön samt Estland, Lettland, Litauen och stora delar av Polen.

Även delar av Finland och Sverige uppges kunna påverkas.

Myndigheterna rapporterar dessutom störningar i mobila nätverk i områden nära Kaliningrad.

– Sedan invasionen av Ukraina 2022 har europeiska länder ofta anklagat Ryssland för elektronisk störning, men Vladimir Putins regering förnekar detta och skyller i stället på västliga smutskastningskampanjer, skriver Reuters.

Systematiska störningar

Enligt den litauiska analysen har GPS-störningarna gått från enstaka incidenter till en mer organiserad och kontinuerlig verksamhet.

– De sporadiska störningarna började i samband med Natos toppmöte i Vilnius 2023. Nu har de byggt upp infrastrukturen och störningarna har blivit systematiska, permanenta – en oavbruten rysk provokation mot europeisk säkerhet, säger Kuliesius, till Reuters.

Tekniken påverkar inte bara navigationssystem utan även sjöfart och flygtrafik i Östersjön, vilket enligt experter kan innebära ökade risker för felrutter och säkerhetsincidenter.

LÄS MER: Jätteföretag delar ut miljoner – till varje anställd

Foto: Hanson resp President of Russia Office

Text: Redaktionen