Nooshi Dadgostar slår tillbaka – Vill skicka vapen till Ukraina

2022 03 06

Partiledaren Nooshi Dadgostar (V) hade inte möjlighet att närvara vid dagens möte med Vänsterpartiet där partiet landade i ett nej till den svenska vapenleveransen, uppger SR.

Begränsad grupp drev igenom ett nej

Även ekonomisk-politiske talespersonen Ali Esbati skall ha varit frånvarande och sammanlagt var hela 9 personer frånvarande. Dessutom lade 5 personer ned sina röster.  Den stora frånvaron och de många nedlagda rösterna indikerar att en klart begränsad del av partistyrelsen kunde få igenom sin vilja - vilket alltså var ett nej till vapenleverans.

Nooshi säger ja

Hon är enligt uppgift positiv till att sända vapenleveranser till president Volodymyr Zelensky och Ukrainas väpnade styrkor och nu går ja-sidan till vapenleverans inom Vänsterpartiet till motoffensiv mot nej-sidan.

Redan fattat ja-beslut

Nej-sidan väntas bli överkörda och Vänsterpartiets verkställande utskott med partiledare Nooshi Dadgostar i spetsen har redan fattat ett principbeslut om att säga ja till svensk vapenexport till Ukraina.

Det erfar nu SVT.

Avgörande möte i morgon

Redan i morgon tisdag ska partistyrelsen ta ställning till det nya förslaget.

– Vår bedömning är att vi i dagsläget inte kan utesluta några möjligheter att stödja Ukraina med grund i vårt entydiga försvar för folkrätten, meddelar Nooshi Dadgostar i kväll.

Mycket intern kritik

Denna sida erfar att Vänsterpartiet fått en hel del intern kritik från medlemmar och partiaktiva efter dagens beslut och de inom partistyrelsen som röstade nej pressas nu att tänka om.

En stark prognos är att Nooshi Dadgostars ja-linje till vapenexport kommer att vinna inom Vänsterpartiet redan i morgon.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 23

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen