Nordea går tvärsemot SBAB och Swedbank

2023 09 06

Räntehöjningarna har avlöst varandra under det senaste året.

Den senaste kom i juni och Riksbankens motivering är att inflationen fortfarande är för hög.

En motivering som har kritiserats av flera ekonomer, bland annat av Laura Hartman på LO.

– Med sin ansvarslösa penningpolitik pressar Riksbanken helt i onödan redan hårt utsatta hushåll och ökar arbetslösheten i Sverige, sade hon till Aftonbladet efter den senaste höjningen av styrräntan.

Bankerna inte överens

Riksbanken har flaggat för fler höjningar, både i september och november.

Sveriges storbanker delar den prognosen.

Men bankerna tycks långt ifrån överens om när räntan egentligen kommer att vända nedåt igen.

Enligt SBAB pekar förutsättningarna på att Riksbanken sänker styrräntan redan till våren 2024.

– Tremånadersräntan väntas toppa på drygt 5 procent för att sedan sjunka ner mot 4 procent mot slutet av nästa år bedömt utifrån förväntningen att Riksbanken börjar sänka styrräntan med start från och med april nästa år, framhöll storbanken i ett pressutskick i augusti.

Swedbank: Den här månaden gäller

Bara häromdagen gick en annan av Sveriges störst banker, Swedbank, och påpekade att bolånetagarna snarare får vänta till juni på lägre ränta.

– Skälet till den strama penningpolitiken är fortsatt alltför hög inflation och den svaga kronan, som riskerar att spä på inflationen ytterligare längre fram, meddelar Swedbank i senaste upplagan av Räntebladet.

Nordea går tvärsemot

Nu kommer ytterligare ett besked. 

Den här gången från Nordea – den största banken av allihop i Norden.

Och banken går tvärsemot såväl SBAB som Swedbank när man låter meddela att räntesänkningen kommer att dröja ännu längre.

Nästa höst är det nya beskedet, meddelar Nordea i ett pressmeddelande på onsdagen.

– Under sommaren blev det tydligt att räntesänkningar har skjutits på framtiden. Skuldsatta hushåll och företag behöver ta höjd för högre räntor under en längre tid, säger Nordeas chefsekonom Annika Winst.

"Tynger ekonomin"

En utpekad risk hittas i kronans alltjämt svaga växelkurs, menar Annika Winsth.

– Den är ett viktigt skäl till att Riksbanken höjer styrräntan i höst. Räntehöjningarna tynger ekonomin i en redan vikande konjunktur, säger chefsekonomen.

LÄS MER: Swedbank: Håll kolla på denna månad – då vänder det

LÄS MER: Swedbank och Nordea: Så mycket måste du spara

Foto: Nordea

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 12

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen