Nordea går tvärsemot SBAB och Swedbank

2023 09 06

Bolånetagare och hushåll över hela landet går och väntar på att Riksbanken ska sänka räntan.

Räntehöjningarna har avlöst varandra under det senaste året.

Den senaste kom i juni och Riksbankens motivering är att inflationen fortfarande är för hög.

En motivering som har kritiserats av flera ekonomer, bland annat av Laura Hartman på LO.

– Med sin ansvarslösa penningpolitik pressar Riksbanken helt i onödan redan hårt utsatta hushåll och ökar arbetslösheten i Sverige, sade hon till Aftonbladet efter den senaste höjningen av styrräntan.

Bankerna inte överens

Riksbanken har flaggat för fler höjningar, både i september och november.

Sveriges storbanker delar den prognosen.

Men bankerna tycks långt ifrån överens om när räntan egentligen kommer att vända nedåt igen.

Enligt SBAB pekar förutsättningarna på att Riksbanken sänker styrräntan redan till våren 2024.

– Tremånadersräntan väntas toppa på drygt 5 procent för att sedan sjunka ner mot 4 procent mot slutet av nästa år bedömt utifrån förväntningen att Riksbanken börjar sänka styrräntan med start från och med april nästa år, framhöll storbanken i ett pressutskick i augusti.

Swedbank: Den här månaden gäller

Bara häromdagen gick en annan av Sveriges störst banker, Swedbank, och påpekade att bolånetagarna snarare får vänta till juni på lägre ränta.

– Skälet till den strama penningpolitiken är fortsatt alltför hög inflation och den svaga kronan, som riskerar att spä på inflationen ytterligare längre fram, meddelar Swedbank i senaste upplagan av Räntebladet.

Nordea går tvärsemot

Nu kommer ytterligare ett besked. 

Den här gången från Nordea – den största banken av allihop i Norden.

Och banken går tvärsemot såväl SBAB som Swedbank när man låter meddela att räntesänkningen kommer att dröja ännu längre.

Nästa höst är det nya beskedet, meddelar Nordea i ett pressmeddelande på onsdagen.

– Under sommaren blev det tydligt att räntesänkningar har skjutits på framtiden. Skuldsatta hushåll och företag behöver ta höjd för högre räntor under en längre tid, säger Nordeas chefsekonom Annika Winst.

"Tynger ekonomin"

En utpekad risk hittas i kronans alltjämt svaga växelkurs, menar Annika Winsth.

– Den är ett viktigt skäl till att Riksbanken höjer styrräntan i höst. Räntehöjningarna tynger ekonomin i en redan vikande konjunktur, säger chefsekonomen.

LÄS MER: Swedbank: Håll kolla på denna månad – då vänder det

LÄS MER: Swedbank och Nordea: Så mycket måste du spara

Foto: Nordea

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen