Nordea går tvärsemot SBAB och Swedbank

2023 09 06

Bolånetagare och hushåll över hela landet går och väntar på att Riksbanken ska sänka räntan.

Räntehöjningarna har avlöst varandra under det senaste året.

Den senaste kom i juni och Riksbankens motivering är att inflationen fortfarande är för hög.

En motivering som har kritiserats av flera ekonomer, bland annat av Laura Hartman på LO.

– Med sin ansvarslösa penningpolitik pressar Riksbanken helt i onödan redan hårt utsatta hushåll och ökar arbetslösheten i Sverige, sade hon till Aftonbladet efter den senaste höjningen av styrräntan.

Bankerna inte överens

Riksbanken har flaggat för fler höjningar, både i september och november.

Sveriges storbanker delar den prognosen.

Men bankerna tycks långt ifrån överens om när räntan egentligen kommer att vända nedåt igen.

Enligt SBAB pekar förutsättningarna på att Riksbanken sänker styrräntan redan till våren 2024.

– Tremånadersräntan väntas toppa på drygt 5 procent för att sedan sjunka ner mot 4 procent mot slutet av nästa år bedömt utifrån förväntningen att Riksbanken börjar sänka styrräntan med start från och med april nästa år, framhöll storbanken i ett pressutskick i augusti.

Swedbank: Den här månaden gäller

Bara häromdagen gick en annan av Sveriges störst banker, Swedbank, och påpekade att bolånetagarna snarare får vänta till juni på lägre ränta.

– Skälet till den strama penningpolitiken är fortsatt alltför hög inflation och den svaga kronan, som riskerar att spä på inflationen ytterligare längre fram, meddelar Swedbank i senaste upplagan av Räntebladet.

Nordea går tvärsemot

Nu kommer ytterligare ett besked. 

Den här gången från Nordea – den största banken av allihop i Norden.

Och banken går tvärsemot såväl SBAB som Swedbank när man låter meddela att räntesänkningen kommer att dröja ännu längre.

Nästa höst är det nya beskedet, meddelar Nordea i ett pressmeddelande på onsdagen.

– Under sommaren blev det tydligt att räntesänkningar har skjutits på framtiden. Skuldsatta hushåll och företag behöver ta höjd för högre räntor under en längre tid, säger Nordeas chefsekonom Annika Winst.

"Tynger ekonomin"

En utpekad risk hittas i kronans alltjämt svaga växelkurs, menar Annika Winsth.

– Den är ett viktigt skäl till att Riksbanken höjer styrräntan i höst. Räntehöjningarna tynger ekonomin i en redan vikande konjunktur, säger chefsekonomen.

LÄS MER: Swedbank: Håll kolla på denna månad – då vänder det

LÄS MER: Swedbank och Nordea: Så mycket måste du spara

Foto: Nordea

Text: Redaktionen

18sep2025

Ändrade inkomstregler för unga svenskar – från 1 januari

2025 09 18

Nästa år ändras inkomstreglerna för många svenskar.

Det handlar om studenter med studiemedel.

Från och med 1 januari 2026 höjs fribeloppet.

Det innebär att studenter får ha en högre inkomst utan att det påverkar studiemedlet.

– Fribeloppet höjs vilket innebär att en studerande med fullt studiemedel under 20 veckor kan tjäna cirka 114 676 kronor varje halvår, uppger CSN.

Det resulterar i att en studerande kan ha inkomster på omkring 19 100 kronor i månaden utan att studiemedlet påverkas.

Högre studiemedel från årsskiftet  

Förutom att fribeloppet höjs, så kommer också studiemedlet höjas från årsskiftet.

En studerande med fullt studiemedel får då 13 592 kr för fyra veckors studier.

Regeringen fastställer varje år ett prisbasbelopp.

Prisbasbeloppets nivå räknas fram utifrån det allmänna prisläget och används för att beräkna ett flertal ersättningar och bidrag i Sverige.

Studiemedlet är ett av dem.

Prisbasbeloppet 2026

Nu har regeringen fastställt prisbasbeloppet för 2026 till 59 200 kronor.

Den höjningen speglar alltså av sig också i nivåerna för studiemedlet.

– Bidraget höjs med 28 kronor, och lånet med 64 kronor. Tilläggslånet och tilläggsbidraget höjs också, uppger CSN.

LÄS MER: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång 

Förändringen sker automatiskt

Höjningen kommer ske automatiskt för den som har ett beslut om studiemedel.

Studiebidraget för gymnasieungdomar beslutas av riksdagen, och ligger i dagsläget på 1 250 kronor.

Det påverkas inte av basprisbeloppet.

Fakta: Studiemedel

- Studiemedlet kallas det bidrag och lån som ges för studier och som de allra flesta på universitet och högskola tar.

- Det är regeringen som bestämmer vid vilka läroanstalter och utbildningar som studerande kan få studiestöd.

- Under 2024 fick 530 000 personer studiemedel.

- Under 2024 betalade CSN ut totalt 43,9 miljarder kronor i bidrag och lån. Av detta var 16 miljarder bidrag och 27,9 miljarder lån.

Källa: CSN

LÄS MER: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång 

Foto: Eliott Reyna

Text: Redaktionen

18sep2025

JUST NU: Turkiet varnar grannland – ”farliga konsekvenser”

2025 09 18

Det turkiska försvarsdepartementet riktar en skarp varning mot ett grannland.

Varningen kommer efter uppgifter om att Cypern har upphandlat ett nytt luftförsvarssystem från Israel.

– Turkiet övervakar nu noga Cyperns rapporterade upphandling av ett israeliskt luftförsvarssystem, uppger nyhetsbyrån AP, med hänvisning till ett uttalande av turkiska tjänstemän.

– De varnar för att flytten kan destabilisera en "bräcklig balans" på den delade ön.

”Upprustning hotar freden”

De turkiska tjänstemännen uttrycker en oro över rapporten som tyder på att ett luftförsvarssystem tillverkat i Israel har levererats till Cypern.

Turkiet betraktar utplaceringen av det israeliska systemet som ett säkerhetshot.

– Tjänstemännen, som uttalat sig anonymt i enlighet med regeringens bestämmelser, sa att Cyperns pågående upprustning hotar freden och stabiliteten på ön och kan leda till "farliga konsekvenser", framhåller nyhetsbyrån.

Läs mer: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Uppdelad ö

Cypern har varit uppdelad i två delar sedan 1974 då Turkiet invaderade ön, efter en kupp som syftade till att förena Cypern med Grekland.

Turkiet erkänner, som enda land i världen, en turkcypriotisk självständighetsförklaring från 1983 i öns norra tredjedel.

Där har Turkiet över 35 000 soldater placerade.

Betydande uppgradering

Det israeliska markbaserade luftförsvarssystemet är kapabelt att försvara mot missiler, drönare och flygplan på 150 kilometers avstånd.

– Det innebär en betydande uppgradering av Cyperns försvarsförmåga, som fram till nyligen bestått av vapen från Sovjettiden, uppger AP.

Cyperns försvarsminister, Vasilis Palmas, har tidigare uppgett att det är avgörande för landet att stärka försvarskapaciteten.

1997 resulterade Cyperns planer på att placera ut rysktillverkade luftvärnsmissiler i en konflikt med Turkiet, som hotade med militära åtgärder.

Spänningarna minskade efter att Cypern gick med på att överlämna missilerna till Grekland.

Läs mer: Kreml: Situationen i Västeuropa är katastrofal

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen