Norge håller andan – Stor oro för anstormning på sjukhusen

2021 09 29

Det senaste dygnet har Norge drabbats av det största antalet nya registrerade smittade sedan pandemin bröt ut och nu är oron mycket stor för belastningen på sjukhusen.

Folkhälsomyndigheten i Norge är självkritiska och konstaterar att Norges strategi har fallerat.

Snabbare än väntat

– Det har inte fungerat tillräckligt bra. Det har inte varit önskat att det ska spridas så mycket smitta i skolorna och det har ökat snabbare än vi hade förväntat, säger Camilla Stoltenberg vid norska Folkehelseinstituttet till NRK.

Ny toppnotering

Senaste dygnet har hela 1 796 nya coronasmittade registrerats vilket är det högsta dygnsantalet i landet under hela pandemin.

– Det är allt för mycket, säger Stoltenberg.

Den förra toppnoteringen var på 1 552 och var från i fredags förra veckan.

22 på intensiven

Antalet sjukhusvårdade har ökat från 79 till 89 på bara ett dygn. 22 ligger på intensiven och det är det högsta sedan 26 maj.

Nu håller man andan i Norge och befarar att antalet sjukhusvårdade kan komma att öka kraftigt.

– Den stora frågan är hur många allvarliga sjukdomsfall vi får när smittan ökar så här. Jag tror att vi får ett tresiffrigt antal inneliggande patienter snart. Mer än hundra samtidigt, säger Norges hälsodirektör Espen Nakstad till NRK.

ANALYS

Norge har stoppat landets uppöppning för att hinna vaccinera fler personer innan man tar nya öppningssteg. Det stora frågan är i hur stor grad vaccinationerna kan minska antalet svårt sjuka.

För många ovaccinerade

Det finns fortfarande allt för många ovaccinerade som kan bli svårt sjuka och det finns även en viss men begränsad risk för fullvaccinerade. Den risken ökar ju fler som inte vaccinerats då ovaccinerade ökar risken för nya mutationer enligt experter.

Ökad risk för Sverige

Det är viktigt att inte vara naiv – att Norge drabbas allt hårdare är en förvarning om att Sverige måste bara beredd på att risken för fler smittade ökar även här om man ser på hur den historiska statistiken varit och på hur Folkhälsmyndighetens tidigare prognoser misslyckats.

Foto: L. Zischke

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen