Norge håller andan – Stor oro för anstormning på sjukhusen

2021 09 29

Det senaste dygnet har Norge drabbats av det största antalet nya registrerade smittade sedan pandemin bröt ut och nu är oron mycket stor för belastningen på sjukhusen.

Folkhälsomyndigheten i Norge är självkritiska och konstaterar att Norges strategi har fallerat.

Snabbare än väntat

– Det har inte fungerat tillräckligt bra. Det har inte varit önskat att det ska spridas så mycket smitta i skolorna och det har ökat snabbare än vi hade förväntat, säger Camilla Stoltenberg vid norska Folkehelseinstituttet till NRK.

Ny toppnotering

Senaste dygnet har hela 1 796 nya coronasmittade registrerats vilket är det högsta dygnsantalet i landet under hela pandemin.

– Det är allt för mycket, säger Stoltenberg.

Den förra toppnoteringen var på 1 552 och var från i fredags förra veckan.

22 på intensiven

Antalet sjukhusvårdade har ökat från 79 till 89 på bara ett dygn. 22 ligger på intensiven och det är det högsta sedan 26 maj.

Nu håller man andan i Norge och befarar att antalet sjukhusvårdade kan komma att öka kraftigt.

– Den stora frågan är hur många allvarliga sjukdomsfall vi får när smittan ökar så här. Jag tror att vi får ett tresiffrigt antal inneliggande patienter snart. Mer än hundra samtidigt, säger Norges hälsodirektör Espen Nakstad till NRK.

ANALYS

Norge har stoppat landets uppöppning för att hinna vaccinera fler personer innan man tar nya öppningssteg. Det stora frågan är i hur stor grad vaccinationerna kan minska antalet svårt sjuka.

För många ovaccinerade

Det finns fortfarande allt för många ovaccinerade som kan bli svårt sjuka och det finns även en viss men begränsad risk för fullvaccinerade. Den risken ökar ju fler som inte vaccinerats då ovaccinerade ökar risken för nya mutationer enligt experter.

Ökad risk för Sverige

Det är viktigt att inte vara naiv – att Norge drabbas allt hårdare är en förvarning om att Sverige måste bara beredd på att risken för fler smittade ökar även här om man ser på hur den historiska statistiken varit och på hur Folkhälsmyndighetens tidigare prognoser misslyckats.

Foto: L. Zischke

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen