Norge håller andan – Stor oro för anstormning på sjukhusen

2021 09 29

Folkhälsomyndigheten i Norge är självkritiska och konstaterar att Norges strategi har fallerat.

Snabbare än väntat

– Det har inte fungerat tillräckligt bra. Det har inte varit önskat att det ska spridas så mycket smitta i skolorna och det har ökat snabbare än vi hade förväntat, säger Camilla Stoltenberg vid norska Folkehelseinstituttet till NRK.

Ny toppnotering

Senaste dygnet har hela 1 796 nya coronasmittade registrerats vilket är det högsta dygnsantalet i landet under hela pandemin.

– Det är allt för mycket, säger Stoltenberg.

Den förra toppnoteringen var på 1 552 och var från i fredags förra veckan.

22 på intensiven

Antalet sjukhusvårdade har ökat från 79 till 89 på bara ett dygn. 22 ligger på intensiven och det är det högsta sedan 26 maj.

Nu håller man andan i Norge och befarar att antalet sjukhusvårdade kan komma att öka kraftigt.

– Den stora frågan är hur många allvarliga sjukdomsfall vi får när smittan ökar så här. Jag tror att vi får ett tresiffrigt antal inneliggande patienter snart. Mer än hundra samtidigt, säger Norges hälsodirektör Espen Nakstad till NRK.

ANALYS

Norge har stoppat landets uppöppning för att hinna vaccinera fler personer innan man tar nya öppningssteg. Det stora frågan är i hur stor grad vaccinationerna kan minska antalet svårt sjuka.

För många ovaccinerade

Det finns fortfarande allt för många ovaccinerade som kan bli svårt sjuka och det finns även en viss men begränsad risk för fullvaccinerade. Den risken ökar ju fler som inte vaccinerats då ovaccinerade ökar risken för nya mutationer enligt experter.

Ökad risk för Sverige

Det är viktigt att inte vara naiv – att Norge drabbas allt hårdare är en förvarning om att Sverige måste bara beredd på att risken för fler smittade ökar även här om man ser på hur den historiska statistiken varit och på hur Folkhälsmyndighetens tidigare prognoser misslyckats.

Foto: L. Zischke

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen