Norge håller andan – Stor oro för anstormning på sjukhusen

2021 09 29

Det senaste dygnet har Norge drabbats av det största antalet nya registrerade smittade sedan pandemin bröt ut och nu är oron mycket stor för belastningen på sjukhusen.

Folkhälsomyndigheten i Norge är självkritiska och konstaterar att Norges strategi har fallerat.

Snabbare än väntat

– Det har inte fungerat tillräckligt bra. Det har inte varit önskat att det ska spridas så mycket smitta i skolorna och det har ökat snabbare än vi hade förväntat, säger Camilla Stoltenberg vid norska Folkehelseinstituttet till NRK.

Ny toppnotering

Senaste dygnet har hela 1 796 nya coronasmittade registrerats vilket är det högsta dygnsantalet i landet under hela pandemin.

– Det är allt för mycket, säger Stoltenberg.

Den förra toppnoteringen var på 1 552 och var från i fredags förra veckan.

22 på intensiven

Antalet sjukhusvårdade har ökat från 79 till 89 på bara ett dygn. 22 ligger på intensiven och det är det högsta sedan 26 maj.

Nu håller man andan i Norge och befarar att antalet sjukhusvårdade kan komma att öka kraftigt.

– Den stora frågan är hur många allvarliga sjukdomsfall vi får när smittan ökar så här. Jag tror att vi får ett tresiffrigt antal inneliggande patienter snart. Mer än hundra samtidigt, säger Norges hälsodirektör Espen Nakstad till NRK.

ANALYS

Norge har stoppat landets uppöppning för att hinna vaccinera fler personer innan man tar nya öppningssteg. Det stora frågan är i hur stor grad vaccinationerna kan minska antalet svårt sjuka.

För många ovaccinerade

Det finns fortfarande allt för många ovaccinerade som kan bli svårt sjuka och det finns även en viss men begränsad risk för fullvaccinerade. Den risken ökar ju fler som inte vaccinerats då ovaccinerade ökar risken för nya mutationer enligt experter.

Ökad risk för Sverige

Det är viktigt att inte vara naiv – att Norge drabbas allt hårdare är en förvarning om att Sverige måste bara beredd på att risken för fler smittade ökar även här om man ser på hur den historiska statistiken varit och på hur Folkhälsmyndighetens tidigare prognoser misslyckats.

Foto: L. Zischke

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen.

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 11

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

– Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen