Norge i toppmöte med Ryssland

2023 10 06

Norges försvarsmakt har deltagit i ett toppmöte med högt uppsatta representanter från den ryska armén.

Ett unikt möte.

Det är första gången som Norge och Ryssland träffas sedan den ryska krigsmakten inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Skakar hand med FSB-chef

Bilder från mötet visar hur Yngve Odlo, som är chef för det norska försvarets operativa högkvarter, skakar hand med den ryske generallöjtnanten Stanislav Vladimirovich Maslov.

Stanislav Vladimirovich Maslov är chef för säkerhetstjänsten FSB:s gränsdirektorat för det västra arktiska området.

Och det var just det arktiska området som diskuterades på mötet.

Det norska försvaret uppger att parterna diskuterade specifika frågor kring gräns- och räddningssamarbete samt fiskeförvaltning.

– Det är viktigt att genomföra dessa möten för att diskutera utmaningar och komma överens om gemensamma mål och nödvändiga åtgärder gällande gränssamarbete, räddningssamarbete och fiskeförvaltning , säger Yngve Odlo i ett pressmeddelande.

– Det är också viktigt för båda nationerna att hålla kommunikationskanalen öppen för att kunna prata tillsammans. Det kan förhindra olyckor och missförstånd mellan Norge och Ryssland, tillägger han.

Ett av få områden där Ryssland involveras

Norge och Ryssland delar gräns i Arktis och har haft ett aktivt gränssamarbete sedan 1949.

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har inga möten skett mellan länderna.

Den norska Försvarsmakten bedömer dock att utmaningarna i området är så stora att samtal måste föras med den ryska motparten.

– Det råder fortfarande enighet om att utmaningarna i Barents hav, Norska havet och vid gränsen måste lösas genom öppna kommunikationskanaler och en fortsättning på de avtal som slutits, framhåller man i pressmeddelandet.

Mötet ägde rum ombord på ett norskt kustbevakningsfartyg i Sør-Varanger på torsdagen.

Från Norge deltog, utöver försvarschefen Yngve Odlo, även representanter från kustbevakningen, norska gränskommissarien och försvarsattachen i Moskva.

Fakta gränssamarbete mellan Norge och Ryssland

- Det norsk-ryska gränssamarbetet går tillbaka till mitten av 1970-talet och bygger på att Norge och Ryssland (dåvarande Sovjetunionen) förvaltar och delar resurser i Barents hav.

- I slutet 1980-talet inrättades en årlig gemensam sök- och räddningsövning mellan de två länderna. Det lade grunden för dagens omfattande och goda samarbete mellan den norska och ryska kustbevakningen.

Källa: Norska Försvarsmakten

Foto: Norska Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen