Norge vänder sig till hela världen: “Helt fruktansvärt”

2025 04 28

Norges utrikesminister Espen Barth Eide påkallar hela världens uppmärksamhet.

Det har gått ett och ett halvt år sedan Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023, som dödade över 1 000 personer, och det efterföljande eskalerande kriget i Gaza.

Men världen har tystnat trots att konflikten pågår för fullt, anser Espen Barth Eide.

– Det är en helt fruktansvärd situation. Situationen i Gaza är nu faktiskt värre än den var innan vapenvilan, som bröts av Israel, säger han enligt Dagbladet som hänvisar till en intervju med nyhetsbyrån NTB.

"Alldeles för tyst"

Enligt palestinska hälsomyndigheter har över 51 000 människor i Gaza dödats av israeliska attacker sedan oktober 2023.

Av dessa uppges minst 16 000 vara barn. Tusentals personer saknas i ruinerna.

Både FN:s särskilda sändebud Francesca Albanese och Amnesty International hävdar att kriget är ett pågående folkmord.

– Världssamfundet är alldeles för tyst. Det finns en stark kontrast mellan det som händer i Gaza och det fokus det får, säger Espen Barth Eide.

Han menar att den stora politiska diskussionen istället handlar om tullar numera.

– Samtidigt har situationen i Gaza gått från dåligt itll värre, säger utrikesministern.

Israel: kritiskt skede

När den norska statsministern Jonas Gahr Støre och hans finansminister Jens Stoltenberg var på besök i Vita huset häromveckan fanns inte kriget i Gaza på agendan.

USA:s president Donald Trump har ställt sig helhjärtat på Israels sida. Nyligen bad Israels premiärminister Benjamin Netanyahu om tålamod då kriget går in i en “kritisk fas” för att få hem gisslan som tagits av Hamas.

– Vi befinner oss i ett kritiskt skede av operationen, och vid denna tidpunkt behöver vi tålamod och beslutsamhet för att vinna, säger Netanyahu enligt norska Sol.

Hamas hade då nyligen avvisat ett nytt förslag om vapenvila.

Frankrike: "oacceptabelt"

Flera världsledare, däribland Frankrikes president Emmanuel Macron, har de senaste veckorna kritiserat att nödsändningar till Gazas befolkning till stor del stoppats efter att förhandlingarna om en vapenvila brakat samman.

– Det israeliska beslutet att blockera bistånd från att komma in i Gaza är oacceptabelt, framhåller den franska regeringen i ett uttalande.

Sedan tidigare har Internationella brottmålsdomstolen, ICC, utfärdat en arresteringsorder mot Netanyahu för misstänkt krigsbrott i Gazaremsan.

Foto: WTO/Prime Vision

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt.

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen.

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten.

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026.

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare.

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038.

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare.

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet.

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår.

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen