Norge vänder sig till hela världen: “Helt fruktansvärt”

2025 04 28

Det har gått ett och ett halvt år sedan Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023, som dödade över 1 000 personer, och det efterföljande eskalerande kriget i Gaza.

Men världen har tystnat trots att konflikten pågår för fullt, anser Espen Barth Eide.

– Det är en helt fruktansvärd situation. Situationen i Gaza är nu faktiskt värre än den var innan vapenvilan, som bröts av Israel, säger han enligt Dagbladet som hänvisar till en intervju med nyhetsbyrån NTB.

"Alldeles för tyst"

Enligt palestinska hälsomyndigheter har över 51 000 människor i Gaza dödats av israeliska attacker sedan oktober 2023.

Av dessa uppges minst 16 000 vara barn. Tusentals personer saknas i ruinerna.

Både FN:s särskilda sändebud Francesca Albanese och Amnesty International hävdar att kriget är ett pågående folkmord.

– Världssamfundet är alldeles för tyst. Det finns en stark kontrast mellan det som händer i Gaza och det fokus det får, säger Espen Barth Eide.

Han menar att den stora politiska diskussionen istället handlar om tullar numera.

– Samtidigt har situationen i Gaza gått från dåligt itll värre, säger utrikesministern.

Israel: kritiskt skede

När den norska statsministern Jonas Gahr Støre och hans finansminister Jens Stoltenberg var på besök i Vita huset häromveckan fanns inte kriget i Gaza på agendan.

USA:s president Donald Trump har ställt sig helhjärtat på Israels sida. Nyligen bad Israels premiärminister Benjamin Netanyahu om tålamod då kriget går in i en “kritisk fas” för att få hem gisslan som tagits av Hamas.

– Vi befinner oss i ett kritiskt skede av operationen, och vid denna tidpunkt behöver vi tålamod och beslutsamhet för att vinna, säger Netanyahu enligt norska Sol.

Hamas hade då nyligen avvisat ett nytt förslag om vapenvila.

Frankrike: "oacceptabelt"

Flera världsledare, däribland Frankrikes president Emmanuel Macron, har de senaste veckorna kritiserat att nödsändningar till Gazas befolkning till stor del stoppats efter att förhandlingarna om en vapenvila brakat samman.

– Det israeliska beslutet att blockera bistånd från att komma in i Gaza är oacceptabelt, framhåller den franska regeringen i ett uttalande.

Sedan tidigare har Internationella brottmålsdomstolen, ICC, utfärdat en arresteringsorder mot Netanyahu för misstänkt krigsbrott i Gazaremsan.

Foto: WTO/Prime Vision

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen