Norsk varning för fruktat virus – kan braka loss inom kort

2024 12 30

Norska experter fruktar en ny pandemi utanför dörren redan till påsk.

I mitten av december utlystes nödläge i Los Angeles och San Francisco.

Beskedet kom efter att en person sjukhusvårdades för fågelinfluensan – landets första svåra fågelinfluensainfektion.

Det är samma högpatogena variant av H5N1 som spridit sig över världen de senaste tre åren. Döda fåglar har rapporterats i 79 länder och från 316 olika arter och sjukdomen har även hittats i både vilda och tama däggdjur, bland annat hos katter i Polen.

– Utvecklingen är oroande. Det visar att viruset blir allt bättre anpassat till infektion hos nya arter. Inklusive människor, framhåller Sigfrid Bratile, molekylärbiolog och senior rådgivare vid tankesmedjan Langsikt i Aftenposten.

"Pandemi utanför dörren innan påsk"

Sigfrid Bratile pekar på studier som hävdar att viruset nu kan vara så lite som en mutation bort från att smitta människor och potentiellt orsaka en ny pandemi.

– Med den oroande utvecklingen av fågelinfluensan vi ser nu, kan vi ha en pandemi utanför dörren innan påsk, uttrycker Sigfrid Bratile tillsammans med Eirik Mofoss, vd för Langsikt.

Myndigheterna: Låg risk

I samband med nödläget på den amerikanska västkusten sa Kaliforniens guvernör Gavin Newsom att risken för människor “är fortsatt låg”.

Den bedömningen delas av landets myndigheter, samtidigt som en del forskare flaggar för värre scenarier.

I somras gav Folkhälsomyndigheten i Sverige besked om att alla patienter med symtom testas för fågelinfluensan.

– Fågelinfluensa är en patogen med potential att orsaka en pandemi bland människor, vilket både vi och andra myndigheter måste ha beredskap för, sade Magnus Gisslén, statsepidemiolog, till Läkemedelsvärlden vid tillfället.

"Står vid ett vägskäl"

De norska debattörerna uppmanar nu landets regering att ta hotet på allvar och snabbt vidta åtgärder, till exempel att stärka arbetet med vaccinutveckling.

– Vi står nu vid ett vägskäl. Kalifornien utlyste inte undantagstillstånd utan anledning. Antingen agerar vi resolut och stärker både det europeiska och internationella samarbetet, eller så riskerar vi att vara oförberedda när nästa pandemi slår till, avslutar Sigfrid Bratile.

Foto: P. Guillaume

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen