13 oktober 2025

Norsk varning för fruktat virus – kan braka loss inom kort

2024 12 30

Norska experter fruktar en ny pandemi utanför dörren redan till påsk.

I mitten av december utlystes nödläge i Los Angeles och San Francisco.

Beskedet kom efter att en person sjukhusvårdades för fågelinfluensan – landets första svåra fågelinfluensainfektion.

Det är samma högpatogena variant av H5N1 som spridit sig över världen de senaste tre åren. Döda fåglar har rapporterats i 79 länder och från 316 olika arter och sjukdomen har även hittats i både vilda och tama däggdjur, bland annat hos katter i Polen.

– Utvecklingen är oroande. Det visar att viruset blir allt bättre anpassat till infektion hos nya arter. Inklusive människor, framhåller Sigfrid Bratile, molekylärbiolog och senior rådgivare vid tankesmedjan Langsikt i Aftenposten.

"Pandemi utanför dörren innan påsk"

Sigfrid Bratile pekar på studier som hävdar att viruset nu kan vara så lite som en mutation bort från att smitta människor och potentiellt orsaka en ny pandemi.

– Med den oroande utvecklingen av fågelinfluensan vi ser nu, kan vi ha en pandemi utanför dörren innan påsk, uttrycker Sigfrid Bratile tillsammans med Eirik Mofoss, vd för Langsikt.

Myndigheterna: Låg risk

I samband med nödläget på den amerikanska västkusten sa Kaliforniens guvernör Gavin Newsom att risken för människor “är fortsatt låg”.

Den bedömningen delas av landets myndigheter, samtidigt som en del forskare flaggar för värre scenarier.

I somras gav Folkhälsomyndigheten i Sverige besked om att alla patienter med symtom testas för fågelinfluensan.

– Fågelinfluensa är en patogen med potential att orsaka en pandemi bland människor, vilket både vi och andra myndigheter måste ha beredskap för, sade Magnus Gisslén, statsepidemiolog, till Läkemedelsvärlden vid tillfället.

"Står vid ett vägskäl"

De norska debattörerna uppmanar nu landets regering att ta hotet på allvar och snabbt vidta åtgärder, till exempel att stärka arbetet med vaccinutveckling.

– Vi står nu vid ett vägskäl. Kalifornien utlyste inte undantagstillstånd utan anledning. Antingen agerar vi resolut och stärker både det europeiska och internationella samarbetet, eller så riskerar vi att vara oförberedda när nästa pandemi slår till, avslutar Sigfrid Bratile.

Foto: P. Guillaume

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen