I mitten av december utlystes nödläge i Los Angeles och San Francisco.

Beskedet kom efter att en person sjukhusvårdades för fågelinfluensan – landets första svåra fågelinfluensainfektion.

Det är samma högpatogena variant av H5N1 som spridit sig över världen de senaste tre åren. Döda fåglar har rapporterats i 79 länder och från 316 olika arter och sjukdomen har även hittats i både vilda och tama däggdjur, bland annat hos katter i Polen.

– Utvecklingen är oroande. Det visar att viruset blir allt bättre anpassat till infektion hos nya arter. Inklusive människor, framhåller Sigfrid Bratile, molekylärbiolog och senior rådgivare vid tankesmedjan Langsikt i Aftenposten.

"Pandemi utanför dörren innan påsk"

Sigfrid Bratile pekar på studier som hävdar att viruset nu kan vara så lite som en mutation bort från att smitta människor och potentiellt orsaka en ny pandemi.

– Med den oroande utvecklingen av fågelinfluensan vi ser nu, kan vi ha en pandemi utanför dörren innan påsk, uttrycker Sigfrid Bratile tillsammans med Eirik Mofoss, vd för Langsikt.

Myndigheterna: Låg risk

I samband med nödläget på den amerikanska västkusten sa Kaliforniens guvernör Gavin Newsom att risken för människor “är fortsatt låg”.

Den bedömningen delas av landets myndigheter, samtidigt som en del forskare flaggar för värre scenarier.

I somras gav Folkhälsomyndigheten i Sverige besked om att alla patienter med symtom testas för fågelinfluensan.

– Fågelinfluensa är en patogen med potential att orsaka en pandemi bland människor, vilket både vi och andra myndigheter måste ha beredskap för, sade Magnus Gisslén, statsepidemiolog, till Läkemedelsvärlden vid tillfället.

"Står vid ett vägskäl"

De norska debattörerna uppmanar nu landets regering att ta hotet på allvar och snabbt vidta åtgärder, till exempel att stärka arbetet med vaccinutveckling.

– Vi står nu vid ett vägskäl. Kalifornien utlyste inte undantagstillstånd utan anledning. Antingen agerar vi resolut och stärker både det europeiska och internationella samarbetet, eller så riskerar vi att vara oförberedda när nästa pandemi slår till, avslutar Sigfrid Bratile.

Foto: P. Guillaume

Text: Redaktionen

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen