Ny avgift kan införas i svenskt turistparadis

2025 04 09

Varje år besöker cirka en miljon gäster den populära skidorten Åre i norra Sverige.

Nu kan besöket bli dyrare.

Kommunstyrelsen i Åre planerar att införa en turistskatt, rapporterar TV4.

–  Vi har svårt som kommun att bära kostnaderna som turismen medför på samhället. Det blir ökade kostnader för bland annat räddningstjänst och vatten och avlopp, säger Reine Barkered, ledamot av kommunstyrelsen i Åre, till tv-kanalen. 

Barkered representerar Västjämtlands Väl som är ett av flera lokalpartier som vill införa en turistskatt.

Enligt politikern kan besökare i Åre behöva betala skatten när de checkar in på hotellet. Det ska röra sig om en daglig avgift på cirka 15-20 kronor per person och dygn.

”Åker någon annanstans”

Förslaget väcker blandade reaktioner.

Vissa turister anser att en turistskatt låter som ett rimligt förslag. Andra reagerar kraftfullt mot den nya skatten.

– Ingen bra idé, det är redan så dyrt här som det är. Skulle det bli en turistskatt här då väljer jag nog att åka någon annanstans, säger en turist till TV4.

Flera kommuner vill införa turistskatt

Flera av Sveriges ledande turistkommuner är positiva till införandet av turistskatt.

Enligt en undersökning från SVT vill elva av Sveriges 22 främsta turistkommuner införa en sådan skatt.

Gotland är en av dem.  

– Många tycker att det är tillräckligt dyrt att åka hit. Men vi är några debattörer som tycker att om Barcelona och Rom kan införa avgifter så borde vi kunna göra det här också, har Region Gotlands tidigare kulturchef Björn Ahlsén sagt till Aftonbladet.

Finansministern: Dålig idé

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) gillar inte förslaget.

Enligt henne finns det flera skäl till att inte införa en turistskatt.

–  Många kommuner är också glada över turismen. Den skapar jobb och gynnar företagandet på mindre orter, har Svantesson sagt till SVT.

Foto: H. Morkel 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen