26 jan 2026

Ny hårdare lag på väg – “kryphål och missbruk måste bort”

2026 01 26

Nya, hårdare regler som ska förebygga missbruk av särskilda uppehållstillstånd är på gång.

Enligt regeringen “finns det idag indikationer på att uppehållstillstånd för studier missbrukas och används av utlänningar som i själva verket avser att arbeta”, framhöll justitiedepartementet i december 2024 när en ny utredning om nya migrationsrättsliga regler för forskare och studenter tillsattes.

Nu har SVT avslöjat hur fusket delvis ser ut. Tv-kanalen har visat hur Sverige av utländska agenturer säljs in som ett land där man får jobba hur mycket som helst och ta med sig familjen. Dessutom får man hjälp med fejkade bankkontouttrag som bevis för att man har råd att leva i Sverige. 

Granskningen får migrationsminister Johan Forssell (M) att reagera.

– Det är oacceptabelt och förstör. Vi kan konstatera att kontrollen har varit för dålig och systemet för slappt, säger han till SVT.

"Måste bort"

Johan Forssell understryker att de flesta studenter “är seriösa”, men att Sverige, som hösten 2025 lockade 46 000 internationella studenter, enbart vill ha de bästa.

Han säger dock att det finns människor som kommer hit som studenter, men egentligen inte har för avsikt att studera. 

– Kryphålen och missbruket måste bort, säger Johan Forssell till tv-kanalen.

LÄS MER: Tung dom från Kristersson – uppmaning inför ”kommande dagarna”

Ny lag på gång

Enligt det lagförslag som nu ligger på bordet ska utländska studenters möjlighet att arbeta vid sidan av studierna begränsas. Högre krav på att utländska studenter gör framsteg i studierna ska också ställas för att inte uppehållstillståndet ska riskera att återkallas eller inte bli förlängt.

Dessutom ska Migrationsverket och Säkerhetspolisen få bättre tillgång till beslutsunderlag.

I det nya lagförslaget föreslås även utländska forskare och doktorander snabbare kunna beviljas permanent uppehållstillstånd samt större möjlighet att byta grund för uppehållstillstånd.

Sverige ska vara ett attraktivt land för talanger och internationell kompetens. Det här är ett viktigt steg i regeringens arbete med att förbättra för utländska doktorander och forskare att verka och stanna kvar i Sverige. Samtidigt är det angeläget att säkerställa att uppehållstillstånd för studier endast beviljas till de som avser att studera, för att motverka missbruk av systemet. Jag välkomnar förslagen och ser nu fram emot att skicka dem på remiss, har Johan Forssell tidigare sagt.

Lagen har föreslagits träda i kraft 1 mars 2026.

LÄS OCKSÅ: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Foto: Ninni Andersson resp Pernilla Rutberg/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen