Ny lag på gång – många kan nekas körkort

2024 09 30

Transportstyrelsen vill kunna neka körkort i större omfattning.

Av det skälet lämnar nu myndigheten in en framställan om lagändring till regeringen.

– Vi vill att personer med svenska körkort ska ha nödvändiga kunskaper och praktiska färdigheter för att köra de fordon som man har körkortsbehörighet för, säger Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på Transportstyrelsen.

"Körkortsturism"

Lagändringen föreslås för att få stopp på vad Transportstyrelsen kallar för “körkortsturism”.

Det som åsyftas är att allt fler personer som är folkbokförda i Sverige åker till andra länder inom EES-området för att få ett körkort från ett tredjeland utbytt till ett europeiskt körkort – för att sedan återvända till Sverige och byta det nya förarbeviset till ett svenskt körkort.

Flera andra europeiska länder har mer frikostiga utbytesregler än Sverige, vilket innebär att man på det här sättet kan ta en genväg för att hamna bakom ratten.

– Utifrån resultaten kan vi konstatera att cirka 3 000 personer i Sverige under förra året kan ha fått ett svenskt körkort utan att ha styrkt sina färdigheter genom ett förarprov i Europa, säger Jonas Bjelfvenstam, i ett pressmeddelande.

"Vill se åtgärder"

Generaldirektören hänvisar till en omfattande analys av ett stort antal ansökningar om utbyte av utländska körkort från länder inom EES-området till svenska körkort.

Av de cirka 15 000 körkortsutbyten från ett utländskt till ett svenskt körkort som genomfördes 2023 uppskattas 90 procent ha varit från ett annat EES-land.

Enligt analysen har 24 procent av dessa haft ett ursprung i ett körkort utfärdat i ett tredjeland.

– Det innebär att det finns en viss osäkerhet kring personens kompetens att köra fordon trafiksäkert. Vi vill se åtgärder för att kunna minska den osäkerheten, säger Jonas Bjelfvenstam.

Får inte neka i dagsläget

Enligt nuvarande regler får Transportstyrelsen inte neka utbyte om personen uppfyller de formella kraven: att man har ett giltigt EES-körkort och är permanent bosatt i Sverige.

Myndigheten har tidigare försökt komma åt utbyten på felaktiga grunder – men misslyckats. Slutsatsen är därför att man måste ändra lagen.

– Sverige är ett av världens mest trafiksäkra länder och säkerheten på våra vägar kommer först. Vi ser här betydande trafiksäkerhetsrisker och det är angeläget att motverka riskerna för att undvika flera döda och skadade i trafiken, säger Jonas Bjelfvenstam.

Utbyte ska endast accepteras i tre fall:

Om Transportstyrelsen ska godkänna utbyte till ett svenskt körkort från annat EES-land med ursprung i tredje land ska det enligt det nya förslaget ske på följande premisser:

Om körkortet är utfärdat efter ett godkänt förarprov (kunskapsprov samt körprov) i en stat inom EES.
Om körkortet är utfärdat efter utbyte av ett körkort som ursprungligen har utfärdats i Färöarna, Storbritannien och Nordirland, Japan eller Schweiz. (Detta är länder Sverige har bilaterala utbytesavtal med redan i dag.)
Om körkortsinnehavaren haft sitt körkort i ett EES-land i minst fem år innan han eller hon permanent bosatt sig i Sverige.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen

SKATTEVERKET: Ny anmälan för alla svenskar

2026 07 02

Skatteverket ändrar nu hur en anmälan ska göras.

En ny lag innebär att ett tidigare krav i Sverige håller på att fasas ut.

Detta gör att en process som hittills skötts på papper för alla svenskar framöver ska kunna bli helt digital.

Ny lag banar väg

Från och med den 1 juli har en ny lag trätt i kraft som gör det möjligt att börja modernisera hur bouppteckningar hanteras i Sverige.

Förändringen innebär att det tidigare kravet på pappersform nu kan börja fasas ut.

Det görs omkring 90 000 bouppteckningar varje år, och hittills har allt behövt skickas in fysiskt till myndigheten.

Skatteverket har varit drivande i förändringen och ser nu lagen som ett första steg mot en helt digital tjänst.

– Bouppteckning är något man kanske bara gör en gång i livet och dessutom ofta när man är i sorg. Då vill vi att det ska vara så lätt som möjligt – och en digital tjänst möjliggör det, säger Anders Koskinen, enhetschef på Skatteverket.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin överväger tre alternativ

Införs nästa år

I dag måste bouppteckningar fortfarande skickas in i original via post, undertecknade och kompletta i pappersform.

Det har länge setts som omständligt både för privatpersoner och myndigheten.

Med den nya lagen kan Skatteverket nu börja utveckla en digital lösning som tidigast väntas vara klar nästa år.

Myndigheten beskriver förändringen som ett sätt att minska administrationen och göra processen mer förutsägbar.

– Vi är väldigt glada över lagen, den är ett första positivt steg mot en snabbare, enklare och mer effektiv bouppteckningsprocess, säger Anders Koskinen.

Påverkar anmälan framåt

I framtiden kan bouppteckningar lämnas in via en e-tjänst i stället för att skickas som pappershandlingar.

Det skulle innebära att hela anmälningsförfarandet blir mer digitalt och att färre steg kräver posthantering.

Tills vidare gäller dock nuvarande regler.

– Till dess att vi har en digital lösning på plats måste allt fortfarande skickas som fysisk post, säger Anders Koskinen.

Skatteverket hoppas att en digital tjänst också ska minska vanliga misstag i bouppteckningar, som i dag ofta leder till kompletteringar och fördröjningar.

Det kan till exempel handla om saknade bilagor, felaktiga uppgifter om arvtagare eller bristande värderingar av tillgångar.

Myndigheten uppmanar därför till noggrannhet redan nu för att undvika problem i handläggningen.

LÄS MER: Viktig uppmaning till husägare – gäller hela juli

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen

Historisk vändning – glädjebesked för regeringen

2026 07 03

Sveriges regering har anledning att glädjas.

När nuvarande styre tillträdde efter valet 2022 var en av huvudfrågorna den eskalerande kriminaliteten med skjutningar och sprängningar.

Utvecklingen behövde vändas, framhöll regeringen.

Nu kommer rapporter om historiskt låga nivåer när det gäller skjutningar.

Under det första halvåret av 2026 är antalet skjutningar i Sverige det lägsta sedan statistiken började föras 2017, meddelar Polismyndigheten.

– Det är mycket positivt med den nedåtgående trenden där betydligt färre dödas eller skadas i skjutvapenvåld, säger Hanna Paradis, tillförordnad chef för polisens nationella driftcenter, i ett uttalande.

Stora förändringar

Under årets första sex månader har 39 skjutningar inträffat i Sverige.

Förra året låg siffran på 86 skjutningar.

Antalet detonationer under 2026 är hittills 68, att jämföra med 108 under de första sex månaderna föregående år.

Minskningen kommer efter att polisen vässat sina arbetsmetoder de senaste åren.

– Genom det arbetet har vi kunnat gripa och lagföra hundratals individer och reducerat de mest våldsdrivande kriminella nätverken som idag är försvagade jämfört med tidigare. Med det sagt saktar vi inte ner. Vi vet att konfliktläget fortsatt är högt, säger Hanna Paradis.

LÄS MER: Ryska armén verkställer krisplan

Prioriterad satsning

Redan i våras kom rapporterar om att trenden hade vänt.

Och statsminister Ulf Kristersson (M) utlovade fortsatta satsningar, om sittande regeringen får fortsatt förtroende efter valet i höst, rapporterade Aftonbladet.

– Nu tycker jag att det är rimligt att säga att vi skulle kunna utrota den grova gängkriminaliteten på ytterligare fyra år. Fortsätter vi på samma sätt skulle vi kunna bli av med problemet, sade han till tidningen.

Bara 25 procent kvar

Enligt statsministern är de historiskt låga nivåerna är framgång för regeringens politik.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har varit inne på samma spår.

– Vi har fått ner det 75 procent, det betyder att 25 procent kvar och vi tror vi kan komma väldigt långt med de återstående procenten under en mandatperiod till, sade han till tidningen.

LÄS MER: 35 000 nya företag – stark vändning i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen