Ny lag på gång – många kan nekas körkort

2024 09 30

Transportstyrelsen vill kunna neka körkort i större omfattning.

Av det skälet lämnar nu myndigheten in en framställan om lagändring till regeringen.

– Vi vill att personer med svenska körkort ska ha nödvändiga kunskaper och praktiska färdigheter för att köra de fordon som man har körkortsbehörighet för, säger Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på Transportstyrelsen.

"Körkortsturism"

Lagändringen föreslås för att få stopp på vad Transportstyrelsen kallar för “körkortsturism”.

Det som åsyftas är att allt fler personer som är folkbokförda i Sverige åker till andra länder inom EES-området för att få ett körkort från ett tredjeland utbytt till ett europeiskt körkort – för att sedan återvända till Sverige och byta det nya förarbeviset till ett svenskt körkort.

Flera andra europeiska länder har mer frikostiga utbytesregler än Sverige, vilket innebär att man på det här sättet kan ta en genväg för att hamna bakom ratten.

– Utifrån resultaten kan vi konstatera att cirka 3 000 personer i Sverige under förra året kan ha fått ett svenskt körkort utan att ha styrkt sina färdigheter genom ett förarprov i Europa, säger Jonas Bjelfvenstam, i ett pressmeddelande.

"Vill se åtgärder"

Generaldirektören hänvisar till en omfattande analys av ett stort antal ansökningar om utbyte av utländska körkort från länder inom EES-området till svenska körkort.

Av de cirka 15 000 körkortsutbyten från ett utländskt till ett svenskt körkort som genomfördes 2023 uppskattas 90 procent ha varit från ett annat EES-land.

Enligt analysen har 24 procent av dessa haft ett ursprung i ett körkort utfärdat i ett tredjeland.

– Det innebär att det finns en viss osäkerhet kring personens kompetens att köra fordon trafiksäkert. Vi vill se åtgärder för att kunna minska den osäkerheten, säger Jonas Bjelfvenstam.

Får inte neka i dagsläget

Enligt nuvarande regler får Transportstyrelsen inte neka utbyte om personen uppfyller de formella kraven: att man har ett giltigt EES-körkort och är permanent bosatt i Sverige.

Myndigheten har tidigare försökt komma åt utbyten på felaktiga grunder – men misslyckats. Slutsatsen är därför att man måste ändra lagen.

– Sverige är ett av världens mest trafiksäkra länder och säkerheten på våra vägar kommer först. Vi ser här betydande trafiksäkerhetsrisker och det är angeläget att motverka riskerna för att undvika flera döda och skadade i trafiken, säger Jonas Bjelfvenstam.

Utbyte ska endast accepteras i tre fall:

Om Transportstyrelsen ska godkänna utbyte till ett svenskt körkort från annat EES-land med ursprung i tredje land ska det enligt det nya förslaget ske på följande premisser:

Om körkortet är utfärdat efter ett godkänt förarprov (kunskapsprov samt körprov) i en stat inom EES.
Om körkortet är utfärdat efter utbyte av ett körkort som ursprungligen har utfärdats i Färöarna, Storbritannien och Nordirland, Japan eller Schweiz. (Detta är länder Sverige har bilaterala utbytesavtal med redan i dag.)
Om körkortsinnehavaren haft sitt körkort i ett EES-land i minst fem år innan han eller hon permanent bosatt sig i Sverige.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen