Ny lag på gång – många kan nekas körkort

2024 09 30

Transportstyrelsen vill kunna neka körkort i större omfattning.

Av det skälet lämnar nu myndigheten in en framställan om lagändring till regeringen.

– Vi vill att personer med svenska körkort ska ha nödvändiga kunskaper och praktiska färdigheter för att köra de fordon som man har körkortsbehörighet för, säger Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på Transportstyrelsen.

"Körkortsturism"

Lagändringen föreslås för att få stopp på vad Transportstyrelsen kallar för “körkortsturism”.

Det som åsyftas är att allt fler personer som är folkbokförda i Sverige åker till andra länder inom EES-området för att få ett körkort från ett tredjeland utbytt till ett europeiskt körkort – för att sedan återvända till Sverige och byta det nya förarbeviset till ett svenskt körkort.

Flera andra europeiska länder har mer frikostiga utbytesregler än Sverige, vilket innebär att man på det här sättet kan ta en genväg för att hamna bakom ratten.

– Utifrån resultaten kan vi konstatera att cirka 3 000 personer i Sverige under förra året kan ha fått ett svenskt körkort utan att ha styrkt sina färdigheter genom ett förarprov i Europa, säger Jonas Bjelfvenstam, i ett pressmeddelande.

"Vill se åtgärder"

Generaldirektören hänvisar till en omfattande analys av ett stort antal ansökningar om utbyte av utländska körkort från länder inom EES-området till svenska körkort.

Av de cirka 15 000 körkortsutbyten från ett utländskt till ett svenskt körkort som genomfördes 2023 uppskattas 90 procent ha varit från ett annat EES-land.

Enligt analysen har 24 procent av dessa haft ett ursprung i ett körkort utfärdat i ett tredjeland.

– Det innebär att det finns en viss osäkerhet kring personens kompetens att köra fordon trafiksäkert. Vi vill se åtgärder för att kunna minska den osäkerheten, säger Jonas Bjelfvenstam.

Får inte neka i dagsläget

Enligt nuvarande regler får Transportstyrelsen inte neka utbyte om personen uppfyller de formella kraven: att man har ett giltigt EES-körkort och är permanent bosatt i Sverige.

Myndigheten har tidigare försökt komma åt utbyten på felaktiga grunder – men misslyckats. Slutsatsen är därför att man måste ändra lagen.

– Sverige är ett av världens mest trafiksäkra länder och säkerheten på våra vägar kommer först. Vi ser här betydande trafiksäkerhetsrisker och det är angeläget att motverka riskerna för att undvika flera döda och skadade i trafiken, säger Jonas Bjelfvenstam.

Utbyte ska endast accepteras i tre fall:

Om Transportstyrelsen ska godkänna utbyte till ett svenskt körkort från annat EES-land med ursprung i tredje land ska det enligt det nya förslaget ske på följande premisser:

Om körkortet är utfärdat efter ett godkänt förarprov (kunskapsprov samt körprov) i en stat inom EES.
Om körkortet är utfärdat efter utbyte av ett körkort som ursprungligen har utfärdats i Färöarna, Storbritannien och Nordirland, Japan eller Schweiz. (Detta är länder Sverige har bilaterala utbytesavtal med redan i dag.)
Om körkortsinnehavaren haft sitt körkort i ett EES-land i minst fem år innan han eller hon permanent bosatt sig i Sverige.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen

Nytt vägmärke i Sverige – 2 000 i böter om du blir påkommen

2026 07 21

Allt fler bilister har behövt bekanta sig med ett nytt vägmärke.

Märket har hittills gått så mycket under radarn att många sannolikt inte hunnit lära sig vad det betyder.

Och det riskerar att bli en dyr historia.

Se en bild på vägmärket längre ned i artikeln.

Cykelgator

Det var i slutet av 2020 som Transportstyrelsen först meddelade att ett nytt vägmärke med namnet cykelgata var på gång. Tanken var att skyltar så småningom skulle upp i städer över hela landet.

Vägmärket föreställer en stor cykel med en bil bakom sig. Det infördes efter att den dåvarande S-regeringen hade gjort det möjligt för kommuner att reglera gator som cykelgator. Syftet var att främja cykling och få fler att börja använda just cykel som färdmedel.

– Cykelgator är tänkt att kunna anges på mindre lokalgator där många cyklar för att tydligare visa att just cykling är ett prioriterat transportsätt på den gatan framför exempelvis motorfordonstrafik, sade Niclas Nilsson, utredare på Transportstyrelsen, vid tillfället.

Cykelgata, Sveriges nyaste vägmärke. Foto: Transportstyrelsen.

Andra läser: Ica fyller hyllorna med samma märke – kunder missnöjda

Då får du böter

En annan bakgrund till vägmärkets intåg var att möjligheten att bygga cykelbanor eller cykelfält i städernas centrala delar ofta är begränsad. Då hänvisas cyklister till blandtrafik, vilket inte är helt riskfritt.

När det nya märket nu etablerar sig gäller det för bilister att se upp. Som bilförare har du nämligen väjningsplikt mot andra fordon, däribland cyklar, på cykelgatan. Blir du påkommen med att inte följa väjningsplikten väntar 2 000 kronor i böter.

Dessutom råder en maxhastighet på 30 kilometer i timmen.

– En förare av ett motordrivet fordon ska anpassa hastigheten till cykeltrafiken, framhåller Transportstyrelsen.

I övrigt gäller följande på en cykelgata:

Den högsta tillåtna hastigheten märks ut med vägmärke.
Fordon får inte parkeras på någon annan plats än särskilt anordnade parkeringsplatser.
En förare har också väjningsplikt mot varje fordon vars kurs skär den egna kursen när föraren kommer in på en väg från en cykelgata.

Källa: Transportstyrelsen

Andra läser: Svenska bensinpriser bland Europas lägsta

Foto: K. Eliasson

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin överger Ryssland – stödjer en enda stad

2026 07 21

En enda stad i Ryssland prioriteras.

Efter en våg av attacker mot ryska oljeraffinaderier uppges Kreml ha styrt om bränsleleveranser.

Detta för att skydda en enda stad från brist – medan andra delar av landet drabbas av allt större problem, rapporterar Reuters.

Bränsle skickas till Moskva

Ryssland ska enligt uppgifter ha börjat prioritera huvudstaden Moskva när bränslebristen breder ut sig i landet.

Enligt Reuters har Kreml styrt om bensinleveranser från bland annat Uralområdet och Sibirien för att säkra tillgången i Moskva-regionen.

Moskva-regionen är hem för omkring 22 miljoner människor – mer än en sjättedel av Rysslands befolkning.

Samtidigt ska Ryssland ha ökat importen av bränsle från Belarus och även börjat köpa bensin från Indien för att stabilisera marknaden.

En källa inom oljeindustrin uppger till Reuters att bränsle nu transporteras till huvudstaden från Achinsk-raffinaderiet i Krasnojarsk-regionen.

– Marknadsaktörer uppskattar att flera hundratusen ton extra bensin har styrts om till Moskva från andra delar av landet, skriver RBC Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Hemligt möte mellan Ryssland och Tyskland

Lämnas med bränslebrist

Samtidigt som Moskvas situation har förbättrats uppges flera ryska regioner fortfarande kämpa med omfattande bränsleproblem.

Bristen har påverkat områden i samtliga Rysslands elva tidszoner sedan maj, efter att Ukraina intensifierat sina attacker mot ryska oljeraffinaderier.

Syftet med attackerna uppges vara att försvaga Rysslands militära kapacitet genom att slå mot landets energiförsörjning.

Enligt industrikällor låg den ryska bensinproduktionen i början av juli på omkring 65 procent av den normala säsongsefterfrågan.

Problemen blev särskilt tydliga efter en attack mot Moskvas oljeraffinaderi i mitten av juni.

Då bildades långa köer vid bensinstationer i huvudstaden och många bilister hade svårt att hitta bränsle.

Kritik mot Kremls prioritering

– Vice premiärminister Alexander Novak sade på tisdagen att Rysslands inhemska bränslemarknad delvis har stabiliserats, även om situationen fortfarande är svår i vissa regioner, skriver Reuters.

De största problemen rapporteras från den ryskockuperade Krymhalvön.

Där har myndigheter infört bränsleransonering och begränsat delar av samhällslivet.

LÄS MER: Rysslands säkerhetstjänst under attack

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen