Ny lag på gång – många kan nekas körkort

2024 09 30

Transportstyrelsen vill kunna neka körkort i större omfattning.

Av det skälet lämnar nu myndigheten in en framställan om lagändring till regeringen.

– Vi vill att personer med svenska körkort ska ha nödvändiga kunskaper och praktiska färdigheter för att köra de fordon som man har körkortsbehörighet för, säger Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på Transportstyrelsen.

"Körkortsturism"

Lagändringen föreslås för att få stopp på vad Transportstyrelsen kallar för “körkortsturism”.

Det som åsyftas är att allt fler personer som är folkbokförda i Sverige åker till andra länder inom EES-området för att få ett körkort från ett tredjeland utbytt till ett europeiskt körkort – för att sedan återvända till Sverige och byta det nya förarbeviset till ett svenskt körkort.

Flera andra europeiska länder har mer frikostiga utbytesregler än Sverige, vilket innebär att man på det här sättet kan ta en genväg för att hamna bakom ratten.

– Utifrån resultaten kan vi konstatera att cirka 3 000 personer i Sverige under förra året kan ha fått ett svenskt körkort utan att ha styrkt sina färdigheter genom ett förarprov i Europa, säger Jonas Bjelfvenstam, i ett pressmeddelande.

"Vill se åtgärder"

Generaldirektören hänvisar till en omfattande analys av ett stort antal ansökningar om utbyte av utländska körkort från länder inom EES-området till svenska körkort.

Av de cirka 15 000 körkortsutbyten från ett utländskt till ett svenskt körkort som genomfördes 2023 uppskattas 90 procent ha varit från ett annat EES-land.

Enligt analysen har 24 procent av dessa haft ett ursprung i ett körkort utfärdat i ett tredjeland.

– Det innebär att det finns en viss osäkerhet kring personens kompetens att köra fordon trafiksäkert. Vi vill se åtgärder för att kunna minska den osäkerheten, säger Jonas Bjelfvenstam.

Får inte neka i dagsläget

Enligt nuvarande regler får Transportstyrelsen inte neka utbyte om personen uppfyller de formella kraven: att man har ett giltigt EES-körkort och är permanent bosatt i Sverige.

Myndigheten har tidigare försökt komma åt utbyten på felaktiga grunder – men misslyckats. Slutsatsen är därför att man måste ändra lagen.

– Sverige är ett av världens mest trafiksäkra länder och säkerheten på våra vägar kommer först. Vi ser här betydande trafiksäkerhetsrisker och det är angeläget att motverka riskerna för att undvika flera döda och skadade i trafiken, säger Jonas Bjelfvenstam.

Utbyte ska endast accepteras i tre fall:

Om Transportstyrelsen ska godkänna utbyte till ett svenskt körkort från annat EES-land med ursprung i tredje land ska det enligt det nya förslaget ske på följande premisser:

Om körkortet är utfärdat efter ett godkänt förarprov (kunskapsprov samt körprov) i en stat inom EES.
Om körkortet är utfärdat efter utbyte av ett körkort som ursprungligen har utfärdats i Färöarna, Storbritannien och Nordirland, Japan eller Schweiz. (Detta är länder Sverige har bilaterala utbytesavtal med redan i dag.)
Om körkortsinnehavaren haft sitt körkort i ett EES-land i minst fem år innan han eller hon permanent bosatt sig i Sverige.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen

Hushåll med eldstäder uppmanas – ”var femte saknar det”

2025 11 20

20 procent av hushållen går in i eldningssäsongen utan viktigt skydd.

När vinterns eldningssäsong drar i gång uppmanas alla hushåll med eldstäder att se över sitt brandskydd – särskilt då var femte svenskt hushåll fortfarande saknar grundläggande utrustning.

Bristande brandskydd

I en ny sammanställning av över 70 000 skadeförebyggande besiktningar konstaterar Anticimex att 21 procent av de svenska småhusen har brister i sitt brandskydd.

I hela 4 procent saknas dessutom brandvarnare helt.

– Vi vill uppmana alla husägare att kontrollera att man har brandvarnare, brandsläckare och brandfilt hemma, säger Johanna Lindström, husexpert på Anticimex.

– Har man inte – köp direkt som en tidig julklapp till sig själv. Den investeringen kan rädda liv.

Den vanligaste bristen är avsaknad av brandfilt, något som saknas i 17 procent av husen.

Därefter följer brandsläckare som saknas i 8 procent av bostäderna.

LÄS MER: Nordens största ”hotell” ska byggas i Sverige

Eldstäder i fokus

När temperaturen sjunker används eldstäder mer frekvent, och det ökar risken för soteld. Soteld uppstår när sot och tjära i skorstenen börjar brinna, ofta till följd av dålig sotning eller felaktig eldning.

Resultatet kan bli skador i skorstenen och i värsta fall en fullt utvecklad husbrand.

Anticimex och brandexperter betonar därför vikten av regelbunden sotning och rätt eldningsrutiner.

Att elda med torr ved, följa eldningsinstruktioner och ge elden rätt lufttillförsel är avgörande för att minska riskerna.

– Brandrisken ökar när vintern kommer och när mörkret faller tänder vi fler ljus och eldar mer, säger Lindström.

– Faktum är att det sker flest bostadsbränder i december och januari.

Fler brandvarnare behövs

Besiktningarna visar också att många hus har brandvarnare – men för få.

Rekommendationen är minst en brandvarnare per 60 kvadratmeter, samt i alla sovrum, vid köket och på varje våningsplan.

– Bor man i ett större hus behöver man flera brandvarnare, säger Lindström och framhåller att alla bör testa sina brandvarnare en gång i månaden.

Utöver brandvarnare uppmanas hushåll att kontrollera brandsläckarens ålder och tryck, samt att utrustningen är lätt att nå.

I 1 procent av husen står brandsläckaren placerad på en svåråtkomlig plats – en detalj som kan få stor betydelse om olyckan är framme.

LÄS MER: Ryanair är för dåliga – flygningar förbjuds

Foto: C Banks

Text: Redaktionen

”Fick åka till tre olika Systembolag”– plötslig rusning efter samma sak

2025 11 20

Idag bildades köer utanför många av Systembolagets butiker i samband med att de skulle öppna.

Bakom anstormningen ligger att det är den tredje torsdagen i november.

Det innebär att tiden är inne för den årliga skördefesten Beaujolais nouveau, vilket är en högtidsdag för många vinälskare.

I Göteborg ringlade sig köerna långa utanför Systembolaget inför öppningen.

– Förra året tänkte jag att jag kunde vänta till lunch, men då fick jag åka till tre olika Systembolag, säger Edvard Hübinette, till GP.

Årets skörd

Den första delen av namnet på skördefesten, Beaujolais, kommer från ett vindistrikt i Frankrike.

Den andra, Nouveau, är det franska ordet för ”ny”.

Vinerna släpps bara några veckor efter att druvorna har skördats och blir de första för årgången 2025.

I Frankrike firar man dagen, vilket också många i Sverige tagit fasta på.

– Vi ska ha lite middag med lite kompisar. Vi ska öppna förra årets årgångar också samma producent som jag hoppas få tag på i dag, säger Thea Näsström Alm, till tidningen.

Läs mer: Nordens största ”hotell” ska byggas i Sverige

Också i Malmö

Det var inte bara i Göteborg som folk strömmade till Systembolaget idag.

Även i Malmö ringlade köerna.

– Jag hoppade ut från ett möte för att komma hit, säger William Madsen Martinsson, till SVT.

I Frankrike sträcker sig traditionen ända tillbaka till 1800-talet som en fest för att fira årets skörd.

I Sverige har det ökat i popularitet de senaste åren, efter att också ha varit populärt i slutet på 1900-talet.

– Det är verkligen en hype, säger sommelier och vininportör Thea Jönsson, till kanalen.

Fakta Beaujolais

- Franska Beaujolais sträcker sig mellan Mâcon och Lyon.

- Regionen har kontinentalt klimat.

- Beaujolais är i princip synonymt med gamay som kan ge allt från lätta och bäriga viner till mer koncentrerade och lagringsdugliga.

Källa: Systembolaget

Läs mer: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen