Ny lag presenteras idag – många tänker inte följa den

2024 11 26

Idag kommer regeringen och Sverigedemokraterna att presentera innehållet i en ny men hårt kritiserad lag.

Det gäller lagen som ska göra anställda inom kommuner och myndigheter skyldiga att anmäla människor som bor i Sverige utan tillstånd till polisen och Migrationsverket.

Lagen har av kritiker ofta kommit att kallas “angiverilagen”.

Argumentet är att den kommer att slå mot de svagaste i samhället. Enligt det förslag som hittills presenterats skulle skolan bli en av aktörerna som måste anmäla barn som vistas illegalt i Sverige.

– De här barnen och eleverna behöver någon trygg plats att vistas på och där är förskola och skola den trygga platsen, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman som är ordförande för Sveriges skolledare till SR Ekot.

44 kommuner säger nej

Frågan har orsakat splittring även inom Tidösamarbetet. Medan SD drivit på för ett införande har Liberalerna velat backa som följd av ett beslut från sitt landsmöte om att skola, socialtjänst, bibliotek och sjukvården ska undantas lagen.

Tidigare i november stod det även klart att 44 av Sveriges kommuner säger nej till lagen, enligt en undersökning från Akademikerförbundet SSR.

Enbart tre kommuner som tagit ställning är för och bland regionerna har 14 tagit avstånd från lagförslaget.

– Det är tydligt att vi har landets kommuner och regioner i ryggen när vi säger nej till en angiverilag. Allmänhetens förtroende är helt avgörande för att offentliganställda ska kunna göra sitt jobb. Om förtroende saknas kommer den som behöver välfärden mest undvika att söka stöd och hjälp, säger Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR, i en kommentar till undersökningen.

Dessutom har flera kommuner och regioner beslutat att de inte kommer straffa anställda som vägrar att följa anmälningsplikten. Totalt rör det sig om åtta kommuner och två regioner.

Presenteras klockan 10

Regeringen och SD kommer att presentera innehållet i den nya lagen på en pressträff klockan 10.00 idag, tisdag.

Sveriges tidigare migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) har kommenterat kritiken mot anmälningsplikten.

– Det handlar om att offentliganställda i sin tjänst ska hjälpas åt att dra åt samma håll och säkerställa att de beslut som domstolar och myndigheter fattat efter grundlig undersökning verkställs, sade hon till SVT i augusti.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sänkt avgift från första juli – glädjebesked för hushållen

2026 06 27

Många hushåll kommer att få betala mindre.

Den 1 juli träder några nya lagändringar i kraft.

En av dessa innebär en ekonomisk lättnad för många hushåll, som kommer att få betala en lägre avgift.

10 000 kronor per månad

Från och med den 1 juli sänks avgiften för barnomsorg.

Regeringen har tidigare meddelat att man ändrar reglerna så att ett fribelopp för inkomster införs i maxtaxan.

Fribeloppet är på 10 000 kronor per månad, uppger flera kommuner på sina hemsidor.

Det innebär att 10 000 kronor dras av från hushållens skattepliktiga månadsinkomst innan avgiften för förskolan beräknas, skriver exempelvis Skara kommun.

Regeländringen innebär att alla hushåll får en lägre avgift, även de som tidigare inte nådde upp till maxtaxan.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska, sade utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) i ett uttalande i samband med att regeländringen presenterades.

– Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, tillägger Mohamsson.

LÄS OCKSÅ: Grön koncern kollapsar - en rad bolag går i konkurs

Större bidrag till kommunerna

Från Tidöregeringens sida har man inför valet gjort flera satsningar på att stärka barnfamiljers ekonomi.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen, har Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, tidigare sagt i ett uttalande.

– Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, tillägger han.

Regeringen har också beslutat att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna genom att förstärka statsbidraget för maxtaxa med 1 miljard kronor för 2026. Man räknar också med en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

LÄS OCKSÅ: Lavrov dundrar mot Marco Rubio

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen

Ska leverera till Moskva – stora explosioner

2026 06 28

Ryssland har allvarliga problem.

Ukraina fortsätter att attackera Ryssland och skapa stora svårigheter för Putinregimen.

På lördagen har ukrainska styrkor slagit till öster om Moskva – mot en anläggning som levererar bränsle till Moskva.

Anläggningen förser bland annat flera stora flygplatser med bränsle.

Del av stor 40-dagarskampanj

Den 25 juni inledde Ukraina en 40-dagars kampanj av attacker som syftar till att ”tvinga” Putin att avsluta kriget.

Idag lördag har ukrainska styrkor slagit till mot Vtorovo oljepumpstation i Rysslands Vladimir oblast, rapporterar Kyiv Independent.

Det är andra gången den här månaden som oljepumpstationen attackeras, uppger Ukrainas säkerhetstjänst SBU. Första gången den attackerades var den 10 juni.

Anläggningen är belägen cirka 230 kilometer öster om Moskva, och levererar bränsle till Moskva oblast, enligt tidningen.

Drönare från ukrainska specialstyrkor uppges ha träffat byggnader vid anläggningen, med stora explosioner som följd.

LÄS OCKSÅ: Lavrov dundrar mot Marco Rubio

Förser flygplatser med bränsle

Oljepumpstationen drivs enligt uppgift av statliga Transneft.

Den förser alltså Moskva med bränsle, och även stora flygplatser som Sheremetyevo, Domodedovo och Vnukovo nära Moskva, enligt tidningen.

Ukraina har alltså slagit till mot ännu ett viktigt mål långt inne i Ryssland; oljepumpstationen ligger ungefär 700 kilometer från den ukrainska gränsen.

Attacken är en del i en större ukrainsk satsning som handlar om att maximera pressen på Putins Ryssland så att landet tvingas till förhandlingsbordet.

Ukrainska attacker mot rysk energiinfrastruktur har blivit allt vanligare, och utförs med hjälp av inhemskt producerade ukrainska långdistansvapen.

– I takt med att Ukrainas inhemska drönarproduktion har ökat och förbättrats, har även dess förmåga att störa rysk bränsleproduktion, flygverksamhet och export ökat, rapporterar tidningen.

På lördagen har också ukrainska Flamingomissiler attackerat en viktig rysk militärindustrianläggning i staden Volgograd, vilket MarcusOscarsson.se har rapporterat om.

LÄS OCKSÅ: Ryskt besked till Rumänien - kommer stängas ner

Foto: President of Russia Office resp sociala medier

Text: Redaktionen