Ny lag presenteras idag – många tänker inte följa den

2024 11 26

Idag kommer regeringen och Sverigedemokraterna att presentera innehållet i en ny men hårt kritiserad lag.

Det gäller lagen som ska göra anställda inom kommuner och myndigheter skyldiga att anmäla människor som bor i Sverige utan tillstånd till polisen och Migrationsverket.

Lagen har av kritiker ofta kommit att kallas “angiverilagen”.

Argumentet är att den kommer att slå mot de svagaste i samhället. Enligt det förslag som hittills presenterats skulle skolan bli en av aktörerna som måste anmäla barn som vistas illegalt i Sverige.

– De här barnen och eleverna behöver någon trygg plats att vistas på och där är förskola och skola den trygga platsen, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman som är ordförande för Sveriges skolledare till SR Ekot.

44 kommuner säger nej

Frågan har orsakat splittring även inom Tidösamarbetet. Medan SD drivit på för ett införande har Liberalerna velat backa som följd av ett beslut från sitt landsmöte om att skola, socialtjänst, bibliotek och sjukvården ska undantas lagen.

Tidigare i november stod det även klart att 44 av Sveriges kommuner säger nej till lagen, enligt en undersökning från Akademikerförbundet SSR.

Enbart tre kommuner som tagit ställning är för och bland regionerna har 14 tagit avstånd från lagförslaget.

– Det är tydligt att vi har landets kommuner och regioner i ryggen när vi säger nej till en angiverilag. Allmänhetens förtroende är helt avgörande för att offentliganställda ska kunna göra sitt jobb. Om förtroende saknas kommer den som behöver välfärden mest undvika att söka stöd och hjälp, säger Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR, i en kommentar till undersökningen.

Dessutom har flera kommuner och regioner beslutat att de inte kommer straffa anställda som vägrar att följa anmälningsplikten. Totalt rör det sig om åtta kommuner och två regioner.

Presenteras klockan 10

Regeringen och SD kommer att presentera innehållet i den nya lagen på en pressträff klockan 10.00 idag, tisdag.

Sveriges tidigare migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) har kommenterat kritiken mot anmälningsplikten.

– Det handlar om att offentliganställda i sin tjänst ska hjälpas åt att dra åt samma håll och säkerställa att de beslut som domstolar och myndigheter fattat efter grundlig undersökning verkställs, sade hon till SVT i augusti.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Varning för jordgubbsförsäljare

2026 06 10

Att sälja jordgubbar är ett av Sveriges populäraste sommarjobb för ungdomar.

Men det finns en mörk baksida.

Polisen varnar för att det förekommer svartjobb, penningtvätt och dåliga arbetsvillkor inom jordgubbsbranschen. Unga riskerar därför att bli lurade eller utnyttjade.

I Helsingborg uppmanas ungdomar att vara vaksamma och endast söka sig till seriösa aktörer.

Tillsammans har polisen och Helsingborgs stad gått ut med ett inlägg på sociala medier.

– Det här är ett bra exempel på hur polisen och kommunerna kan arbeta tillsammans mot kriminalitet. För många ungdomar är sommarjobbet det första steget ut i arbetslivet och då ska man inte behöva hamna i tråkigheter som kan ställa till det i framtiden, säger polischef Karim Ottosson i Helsingborg.

Extra kontroller

Polisen i Helsingborg kommer att genomföra kontroller av jordgubbsförsäljare i kommunen.

Syftet är att bidra till sund konkurrens, goda arbetsvillkor och korrekt information om jordgubbarna som säljs.

– Genom att göra kontroller och berätta om dem vill vi uppmärksamma allmänheten på problemen som kommer med oseriösa bärförsäljare. Vi ska alla använda vår konsumentmakt till att gynna försäljare som följer reglerna. Vi vill inte ha kriminell verksamhet på våra gator som utnyttjar ungdomar att jobba under dåliga förhållanden, säger Jonas Berg, säkerhetschef på Helsingborgs stad.

ANDRA LÄSER: Bärjätte i konkurs – veckan före midsommar

Då ska du inte köpa

Inför sommaren 2024 varnade polisen för att jordgubbsförsäljning genererar miljarder kronor till kriminella gäng. Nätverken använder bär- och jordgubbsförsäljning för att tvätta pengar.

Jordbruksverket uppmanar kunder att vara extra uppmärksamma på två saker vid köp av de röda bären:

- Bärkartongerna ska vara märkta med odlarens namn och adress. Kolla gärna så att samma namn och adress finns på den låda som konsumentförpackningarna står i.

- Vid betalning med Swish – kolla så att numret är ett företagsnummer som börjar med 123.

LÄS OCKSÅ: Kraftig åtgärd vid Putins hem

Foto: jhenning

Text: Redaktionen

Inga pengar har kommit in – Lavrov förbannad

2026 06 10

När premiärminister Nikol Pashinyan utropade seger i armeniska valet i söndags var det ett tungt slag för Moskva.

Putinregimen hade hoppats på betydligt större inflytande än de 23 procent som det proryska partiet Starkt Armenien lyckades kamma hem.

Valet markerade ytterligare ett steg närmare EU för Armenien och ett steg längre från det historiskt allierade Ryssland.

Armeniens distansering från Moskva har dock pågått ett tag. Redan 2024 meddelade Pashinyan att landet fryser sitt medlemskap i den Rysslandsledda militäralliansen CSTO. Då slutade man även att bidra till att finansiera organisationen.

Lavrov kräver pengarna

Två år senare konstaterar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att Armenien följt sitt besked om att sluta betala räkningarna.

Inga pengar har kommit in. Och det får ministern att gå i taket. Lavrov hotar att aktivera artikeln som berövar Armenien dess rösträtt och som i slutändan kan leda till uteslutning.

– Armenien har legat i skuld till CSTOS:s budget i över två år. En situation som föreskrivs i organisationens stadga, och vi enades idag om att överväga att åberopa den relevanta artikeln, säger han enligt The Moscow Times.

LÄS MER: Rasar mot EU: vill att vi ”begår självmord”

Litar inte på Putin

Skälet till att Armenien frös sitt deltagande i CSTO var att man anser att alliansen misslyckades med att bistå landet när Azerbajdzjan inledde en militär operation i utbrytarregionen Nagorno-Karabach 2023.

Nikol Pashinyan har tidigare uttryckt att det varit ett “strategiskt misstag” att förlita sig på Ryssland som garanti för säkerheten. För två år sedan slängde Armenien ut ryska soldater från landets gränser och sprickan har ökat mellan de två allierade.

I samband med att landet närmat sig EU och USA har Kreml å sin sida varnat för “ett nytt Ukraina”.

– Vi lever nu igenom allt som händer på det ukrainska spåret. Och var började det? Med Ukrainas försök att gå med i EU, sade Rysslands diktator Vladimir Putin i maj, enligt RBC Ukraine.

LÄS MER: Seger för Moskva – Natoland trycker på stoppknappen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen