Ny lag presenteras idag – många tänker inte följa den

2024 11 26

Idag kommer regeringen och Sverigedemokraterna att presentera innehållet i en ny men hårt kritiserad lag.

Det gäller lagen som ska göra anställda inom kommuner och myndigheter skyldiga att anmäla människor som bor i Sverige utan tillstånd till polisen och Migrationsverket.

Lagen har av kritiker ofta kommit att kallas “angiverilagen”.

Argumentet är att den kommer att slå mot de svagaste i samhället. Enligt det förslag som hittills presenterats skulle skolan bli en av aktörerna som måste anmäla barn som vistas illegalt i Sverige.

– De här barnen och eleverna behöver någon trygg plats att vistas på och där är förskola och skola den trygga platsen, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman som är ordförande för Sveriges skolledare till SR Ekot.

44 kommuner säger nej

Frågan har orsakat splittring även inom Tidösamarbetet. Medan SD drivit på för ett införande har Liberalerna velat backa som följd av ett beslut från sitt landsmöte om att skola, socialtjänst, bibliotek och sjukvården ska undantas lagen.

Tidigare i november stod det även klart att 44 av Sveriges kommuner säger nej till lagen, enligt en undersökning från Akademikerförbundet SSR.

Enbart tre kommuner som tagit ställning är för och bland regionerna har 14 tagit avstånd från lagförslaget.

– Det är tydligt att vi har landets kommuner och regioner i ryggen när vi säger nej till en angiverilag. Allmänhetens förtroende är helt avgörande för att offentliganställda ska kunna göra sitt jobb. Om förtroende saknas kommer den som behöver välfärden mest undvika att söka stöd och hjälp, säger Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR, i en kommentar till undersökningen.

Dessutom har flera kommuner och regioner beslutat att de inte kommer straffa anställda som vägrar att följa anmälningsplikten. Totalt rör det sig om åtta kommuner och två regioner.

Presenteras klockan 10

Regeringen och SD kommer att presentera innehållet i den nya lagen på en pressträff klockan 10.00 idag, tisdag.

Sveriges tidigare migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) har kommenterat kritiken mot anmälningsplikten.

– Det handlar om att offentliganställda i sin tjänst ska hjälpas åt att dra åt samma håll och säkerställa att de beslut som domstolar och myndigheter fattat efter grundlig undersökning verkställs, sade hon till SVT i augusti.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Telenor går ut med viktigt meddelande till kunder

2026 04 12

Telenor varnar sina kunder för omfattande bedrägerier.

Bedrägerivågen fortsätter att skörda offer i Sverige.

Det är en av de största inkomstkällorna för kriminella – och vissa har förlorat stora pengar till bedragarna.

Nu går Telekomjätten Telenor ut med ett viktigt meddelande till sina kunder om att det just nu förekommer en ökning av bluff-mejl som skickas ut.

Bluff-mejl cirkulerar

Bluff-mejl cirkulerar just nu som ser ut att komma från Telenor.

I mejlet påstås att en faktura har betalats två gånger och att mottagaren då kan begära återbetalning genom att klicka på en länk.

Det står även att om mottagaren inte begär återbetalningen inom 12 timmar så går mottagaren miste om återbetalningen.

Men det rör sig om bedrägeri – och den som får denna typ av mejl bör radera det direkt.

Så kan det se ut

Så här kan bluffmejlet se ut enligt Säkerhetskollen:

– Vi informerar dig om att din senaste faktura betalades två gånger av misstag. Vi inbjuder dig att begära en återbetalning genom att klicka på länken nedan, står det.

– Om detta inte löses inom de närmaste 12 timmarna kommer ingen återbetalning vara tillgänglig.

Den som klickar på länken kommer inte fram till Telenor, utan till bedragaren som då får chansen att inleda sitt bedrägeri.

Läs mer: Messenger-användare varnas – kan luras på pengar

Så kan du känna igen

Telenor har tips till kunder som vill undvika att drabbas av bedrägerierna.

– De försöker ofta få dig att agera snabbt. Kanske med en uppmaning om att klicka på länkar, skriver telekomjätten.

Klicka inte på länkarna

Säkerhetskollen skickar med följande uppmaningar:

- Undvik att klicka på länkar från misstänkta avsändare. Är du osäker, ta kontakt med företaget via företagets officiella hemsida.

- Avstå från att lämna ut känsliga uppgifter, såsom personuppgifter och koder, och avstå från att signera med BankID.

Den som har drabbats uppmanas att omgående ta kontakt med banken och polisen.

Läs mer: Bästa bilen i världen har utsetts

Foto: Pexels resp Telenor

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen