Ny lag presenteras idag – många tänker inte följa den

2024 11 26

Idag kommer regeringen och Sverigedemokraterna att presentera innehållet i en ny men hårt kritiserad lag.

Det gäller lagen som ska göra anställda inom kommuner och myndigheter skyldiga att anmäla människor som bor i Sverige utan tillstånd till polisen och Migrationsverket.

Lagen har av kritiker ofta kommit att kallas “angiverilagen”.

Argumentet är att den kommer att slå mot de svagaste i samhället. Enligt det förslag som hittills presenterats skulle skolan bli en av aktörerna som måste anmäla barn som vistas illegalt i Sverige.

– De här barnen och eleverna behöver någon trygg plats att vistas på och där är förskola och skola den trygga platsen, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman som är ordförande för Sveriges skolledare till SR Ekot.

44 kommuner säger nej

Frågan har orsakat splittring även inom Tidösamarbetet. Medan SD drivit på för ett införande har Liberalerna velat backa som följd av ett beslut från sitt landsmöte om att skola, socialtjänst, bibliotek och sjukvården ska undantas lagen.

Tidigare i november stod det även klart att 44 av Sveriges kommuner säger nej till lagen, enligt en undersökning från Akademikerförbundet SSR.

Enbart tre kommuner som tagit ställning är för och bland regionerna har 14 tagit avstånd från lagförslaget.

– Det är tydligt att vi har landets kommuner och regioner i ryggen när vi säger nej till en angiverilag. Allmänhetens förtroende är helt avgörande för att offentliganställda ska kunna göra sitt jobb. Om förtroende saknas kommer den som behöver välfärden mest undvika att söka stöd och hjälp, säger Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR, i en kommentar till undersökningen.

Dessutom har flera kommuner och regioner beslutat att de inte kommer straffa anställda som vägrar att följa anmälningsplikten.  Totalt rör det sig om åtta kommuner och två regioner.

Presenteras klockan 10

Regeringen och SD kommer att presentera innehållet i den nya lagen på en pressträff klockan 10.00 idag, tisdag.

Sveriges tidigare migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) har kommenterat kritiken mot anmälningsplikten.

– Det handlar om att offentliganställda i sin tjänst ska hjälpas åt att dra åt samma håll och säkerställa att de beslut som domstolar och myndigheter fattat efter grundlig undersökning verkställs, sade hon till SVT i augusti.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 november 2025

UPPGIFTER: Flera länder kan hämnas mot Ryssland – ”det otänkbara”

2025 11 28

Flera länder överväger att ”hämnas” mot Ryssland.

Länder inom EU och Nato har under lång tid utsatts för rysk hybridkrigföring.

Nu överväger de ”det otänkbara” – att hämnas och slå tillbaka, enligt uppgifter.

Kan hämnas mot Ryssland

Moskva misstänks ha utfört en lång rad aktioner för att destabilisera EU och Nato.

Det handlar om alltifrån drönaroperationer och sabotage, till cyberattacker.

Nu överväger EU- och Natoländerna att ”hämnas” på olika sätt, vilket tidigare har setts som otänkbart, rapporterar Politico.

Det som övervägs är alltifrån gemensamma offensiva cyberoperationer till överraskande militärövningar.

– Ryssarna testar ständigt gränserna — vad är svaret, hur långt kan vi gå? frågar sig Lettlands utrikesminister Baiba Braže, enligt tidningen.

Hon vill se ett mer proaktivt svar från de drabbade EU- och Natoländerna.

– Det är inte prat som sänder en signal — det är att göra, säger hon.

Även Tysklands försvarsminister Florian Hahn är inne på samma linje.

– Överlag måste Europa och alliansen fråga sig hur länge vi är villiga att tolerera denna typ av hybridkrigföring ... och om vi borde överväga att själva bli mer aktiva inom detta område, säger han, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen - i alla 64 varuhus

Överväger ”det otänkbara”

Skiftet mot att överväga mer aktiva ”hämndaktioner” har kommit efter att ryska drönare har flugit över europeiska länder som Polen och Rumänien och orsakat kaos på flygplatser.

En explosion på en viktig polsk järnvägsförbindelse nyligen väckte också starka reaktioner.

Ryssland har även anklagats för att lönnmörda politiska fiender i Storbritannien, spränga vapenförråd i Centraleuropa, finansiera högerextremism för att destabilisera de europeiska länderna – och så vidare.

Nu överväger EU- och Natoländer alltså en rad aktiva motåtgärder som tidigare har varit ”otänkbara”.

”Kan inte tillåta oss vara rädda”

Europa ska förvisso inte sjunka till Rysslands nivå, men heller inte ”krypa ihop”, enligt den svenska överbefälhavaren Michael Claesson.

– Vi kan inte tillåta oss själva att vara rädda och känna mycket ångest för eskalering. Vi måste vara bestämda, har Claesson tidigare sagt, enligt tidningen.

Europa kan bland annat komma att svara på Rysslands desinformationsinsatser genom egna insatser i landet, enligt tidningen.

Offensiva cyberattacker övervägs också, liksom överraskande militärövningar.

Italiens försvarsminister Guido Crosetto är en av dem som driver på kravet på att Europa ska svara, och har presenterat en 125-sidig plan för hur man kan slå tillbaka mot Putins Ryssland.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Ukrainskt angrepp mot Europa: ”Ta er samman – pinsamt”

2025 11 28

Europa får hård kritik från ukrainskt håll.

EU är en nära allierad till Ukraina.

Men nu kommer skarp kritik mot de europeiska länderna från en ukrainsk nyckelperson som beskriver det europeiska agerandet som ”pinsamt”.

”Är det inte pinsamt?”

Dmytro Kuleba var Ukrainas utrikesminister 2020-2024, och har alltså spelat en mycket central roll i Zelenskyjs regering under kriget.

Nu går han till hårt angrepp mot EU, rapporterar Euronews.

Kuleba beskriver det europeiska agerandet i samband med kriget som ”pinsamt” och är framför allt kritisk till den europeiska beslutstakten. Europa måste ”ta sig samman”, menar han.

– Är det inte pinsamt att nästan fyra år in i kriget hoppar europeiska ledare fortfarande från ett ämne till ett annat, från att skicka fredsbevarande styrkor till att förstärka den ukrainska armén, säger Dmytro Kuleba till kanalen.

Den tidigare ukrainska utrikesministern menar att Ukrainas europeiska allierade misslyckas med att ”ge svar på de mest avgörande frågorna”.

– Med denna beslutstakt och konceptuella förståelse för vart Europa är på väg, väntar inga bra tider för Europa framöver, säger Kuleba.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko dundrar - "Kan försvinna på ett ögonblick"

”Uppskattar varje ansträngning”

Han riktar liknande kritik mot den så kallade ”Koalitionen av villiga”, där flera europeiska länder ingår.

– Jag uppskattar varje ansträngning som görs för att stödja Ukraina, men när det gäller dessa stora frågor handlar Koalitionen av de villiga mer om branding och ramar än att faktiskt ge svar på de mest avgörande frågorna, säger den tidigare ukrainska utrikesministern till kanalen.

Just nu pågår ett intensivt arbete kring det förslag till fredsplan som har lagts fram av USA.

Även om europeiska representanter har deltagit i förhandlingar i Genève, har EU till stor del hamnat utanför arbetet med fredsplanen, konstaterar kanalen.

Det ursprungliga förslaget till fredsplan som lades fram kritiserades för att vara pro-ryskt.

På frågan om de amerikanska förhandlarna går att lita på, svarar Kuleba:

–  Inte riktigt, men vi har inget annat Amerika.

– Så du måste engagera dig med dem, med förståelsen att du inte kan förlita dig helt på dem. Men det finns så många frågor där Amerika är oersättligt, att du inte bara kan säga: vi vill inte ha något med dig att göra eftersom du pratar med ryssarna för ofta och lägger deras idéer som dina egna på bordet, säger Dmytro Kuleba.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: Nato resp European Parliament

Text: Redaktionen