JUST NU: Ny mätning – partiet backar i profilfrågan

2022 04 13

Förtroendet för Sverigedemokraterna i invandringsfrågan sjunker bland väljarna, visar en färsk mätning.

Det brännheta kriget i Ukraina och Rysslands aggressioner påverkar på många sätt väljarna även här i Sverige. Bland det som utmärker sig är till exempel Socialdemokraterna, som fått vind i sina segel och uppnådde ett väljarstöd på 33 procent nyligen – partiets högsta på sju år.

Tappar i huvudfrågan

Men för andra partier går det sämre. Inte minst för Sverigedemokraterna som enligt en mätning från DN/Ipsos tappar i sin absoluta profilfråga, nämligen invandringen.

Partiet tvingas nu konfronteras med det lägsta stödet i frågan under nuvarande mandatperiod, det vill säga sedan september 2018.

Fortsatt etta

Sverigedemokraterna har under en längre period prenumererat på förstaplatsen när det gäller mätningar av förtroendet för partierna vid fråga om invandring.

Partiet behåller sin ställning som nummer ett, men tappar från 32 till 27 procent bland de som tycker att de har bäst politik i frågan.

Nytt budskap

Noterbart är att SD har förändrat sitt budskap kring invandring sedan kriget i Ukraina bröt ut. Tidigare var det tvärstopp för flyktingmottagande, nu har partiet öppnat dörren för de ukrainska flyktingar som kommer till Sverige.

Vi har ju en fullständigt havererad migrationspolitisk, men det är en exceptionell situation i Europa i vårt närområde och då måste vi agera därefter, sade utrikespolitiska talespersonen Aron Emilsson till Sveriges Radio i början av mars.

Miljöpartiet i kris

Ett annat parti som minst sagt är i en förtroendekris i sin huvudfråga är Miljöpartiet. Även här ligger man dock kvar på förstaplatsen, men det är enbart 16 procent som har störst förtroende för just Miljöpartiet i frågor om miljö- och klimat, enligt DN.

Det kan jämföras med partiets förtroendesiffror på 62 procent för åtta år sedan.

Leda i kris

Noterbart är också siffrorna för hur väljarnas förtroende för de två största partierna ser ut när det kommer till att leda landet i kris.

Här kammar Socialdemokraterna hem 37 procent av rösterna medan Moderaterna samlar ihop 19 procent. En ökning på fem procentenheter för S och en minskning på två procentenheter för M jämfört med februari.

Lista: förtroendet i två frågor

Nedan ser du den fullständiga listan på hur Sveriges väljare rankar de olika partierna i de två stora frågorna om flykting- och invandring samt miljö och klimat. I redovisningen framgår hur siffrorna har förändrats i procentenheter sedan föregående mätning. 

För invandring gjordes den förra mätningen i februari 2022, för miljö och klimat avser siffran i parentes skillnaden från en mätning i juni 2014. Mätningen är gjord av DN och Ipsos.

Flykting- och invandrarfrågor

  1. Sverigedemokraterna 27 % (-5)
  2. Socialdemokraterna 19 % (+5)
  3. Moderaterna 14 % (+2)
  4. Vänsterpartiet 8 % (0)
  5. Centerpartiet 3 % (-1)
  6. Kristdemokraterna 2 % (0)
  7. Liberalerna 2 % (0)
  8. Miljöpartiet 2 % (0)

Miljö och klimat

  1. Miljöpartiet 16 % (-46)
  2. Moderaterna 13 % (+8)
  3. Socialdemokraterna 13 % (+8)
  4. Centerpartiet 9 % (+1)
  5. Sverigedemokraterna  7 % (+6)
  6. Vänsterpartiet 5 % (+2)
  7. Kristdemokraterna 3 % (+3)
  8. Liberalerna 1 % (-1)

Text: Redaktionen


1 jan 2026

Ny avgift för hushållen – rullas nu ut i hela Sverige

2026 01 02

Under året som kommer rullas en ny avgift för hushållen ut på bred front.

Senast om ett år, 1 januari 2027, ska den vara plats.

Det handlar om den så kallade effektavgiften som ska tas ut av landets elnätsbolag. På flera håll har avgiften redan införts, men nu är det alltså dags för hela landet.

Prismodellen innebär att elräkningen kan bli billigare om kunden sprider ut eller flyttar sin elanvändning till tidpunkter  där efterfrågan är mindre.

Men.

Elräkningen stiger också om du använder mycket el samtidigt, till exempel dammsuger, lagar mat och kör torktumlaren på samma gång.

– Jag tror inte det handlar om tusenlappar, men att det kommer bli dyrare om du inte gör någonting – absolut, säger Lars Hällentorp, energi- och klimatrådgivare i flera kommuner i Västsverige, till SR.

Minst 500 kronor

Ellevio är ett av elnätsbolagen som redan infört avgiften för sina kunder. Avgiften har tidigare rapporterats slå särskilt hårt mot elbilsägare. Enligt en analys från elbolaget Tibber kan hushåll med elbil förvänta sig att räkningen stiger med minst 500 kronor per månad.

En elbilsägare som laddar sin bil under dagen med hög effekt skapar en effekttopp på ungefär 12–13 kW. Enligt Ellevios nya effekttariff innebär detta att man får betala cirka 1 421 kronor bara i elnätsavgift – och det exkluderar kostnaden för själva elen, sade Tobias Aspenberg, elbilsexpert på Tibber, i januari förra året.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

"Vardagen funkar inte så"

Avgiften berör främst hus- och villaägare och hur stor avgiften blir beror på hur elnätsbolagen utformar taxan. Du kan se hur du påverkas genom att logga in på sidan hos ditt elnätsbolag.

Energimarknadsinspektionen har framhållit att effektavgiften innebär en möjlighet till lägre elnätskostnad, eftersom räkningen kan bli billigare om man sprider ut elanvändningen.

Branschorganisationen Villaägarna håller inte med om det. Enligt organisationen är det inte rimligt att förvänta sig att hushållen ska ha ständig kontroll över sin effektförbrukning. Vardagen fungerar inte så, betonar Villaägarna.

– En kall vinterdag kanske barnen spelar datorspel samtidigt som maten ska lagas och träningskläderna behöver tumlas. Vid sådana tillfällen kan det totala effektuttaget bli högt, vilket leder till att hushållet straffas med en högre elfaktura, trots att den höga förbrukningen bara var tillfällig, har organisationen tidigare uttryckt om saken.

LÄS MER: Polisen utfärdar Bank ID-varning

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


1 jan 2026

UPPGIFTER: ”Tålamodet är slut” – upprorsstämning i Ryssland

2026 01 01

“Tålamodet är slut” i den ryska affärseliten.

Diktatorn Vladimir Putin står inför ett “uppror” från landets mäktigaste företag sedan försäljningarna har rasat till den lägsta nivån sedan finanskrisen 1998.

Det uppger flera toppchefer på några av Rysslands största industriföretag, uppger brittiska Express. Även Iltalehti, en av Finlands största tidningar, rapporterar om uppgifterna.

Enligt forskare vid Rysslands institut för ekonomisk prognostisering har företagsledares ilska mot Kreml växt i allt snabbare takt.

– Industrin uthärdade den inledande perioden av den konstgjorda nedkylningen av den ryska ekonomin med förståelse, men år 2025 tog tålamodet slut, framhåller institutets forskare enligt Express.

"Som en bil på tomgång"

Under november månad uppges produktionsvolymerna i Ryssland sammanlagt ha minskat med 0,7 procent jämfört med föregående år. Flera andra sektorer har också minskat, bland annat sjönk livsmedelsproduktionen för första gången på 15 år.

Även om siffran kan framstå som liten ska läget vara riktigt illa i flera branscher. Värst drabbat är fordonsindustrin där bland annat tillverkandet av bilar sjunkit med 34 procent.

Den ryska ekonomen Alexandra Prokopenko, som stämplats som en fientlig “utländsk agent” av Putinregimen, menar att Rysslands militära ekonomi genomgår en “omvänd avindustrialisering”.

Högteknologiska sektorer ger vika för arbetsintensiva industrier med låg produktivitet, medan den civila ekonomin stagnerar och militär produktion prioriteras, säger hon enligt Express.

Enligt ekonomen har den ryska ekonomin frusit fast i ett “instabilt” läge.

– Den närmaste analogin är en bil som går på tomgång i friläge och motorn överhettas. Bilen rör sig varken framåt eller bakåt, men ju längre den står, desto mer skador samlas under huven.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Öppet brev till diktatorn

Kombinationen av hårda sanktioner, stigande räntor och en kraftig ekonomisk avmattning är förklaringarna till varför den ryska industrin uppges stå på katastrofens rand.

Uppgifterna om att ryska företagsledare har tappat tålamodet kommer kort efter att ryska affärsmän i ett öppet brev krävt att Vladimir Putin ska betala för det statliga beslagtagandet av fabriker, hamnar och stora företag som ska uppgå till ett värde av motsvarande 43 miljoner dollar.

Om staten behöver något, så okej, nationalisera det – men betala för det, köp det från ägaren, säger Alexander Shokhin, chef för det ryska industri- och entreprenörsförbundet RSPP, enligt oberoende The Moscow Times.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen