JUST NU: Ny mätning – partiet backar i profilfrågan

2022 04 13

Förtroendet för Sverigedemokraterna i invandringsfrågan sjunker bland väljarna, visar en färsk mätning.

Det brännheta kriget i Ukraina och Rysslands aggressioner påverkar på många sätt väljarna även här i Sverige. Bland det som utmärker sig är till exempel Socialdemokraterna, som fått vind i sina segel och uppnådde ett väljarstöd på 33 procent nyligen – partiets högsta på sju år.

Tappar i huvudfrågan

Men för andra partier går det sämre. Inte minst för Sverigedemokraterna som enligt en mätning från DN/Ipsos tappar i sin absoluta profilfråga, nämligen invandringen.

Partiet tvingas nu konfronteras med det lägsta stödet i frågan under nuvarande mandatperiod, det vill säga sedan september 2018.

Fortsatt etta

Sverigedemokraterna har under en längre period prenumererat på förstaplatsen när det gäller mätningar av förtroendet för partierna vid fråga om invandring.

Partiet behåller sin ställning som nummer ett, men tappar från 32 till 27 procent bland de som tycker att de har bäst politik i frågan.

Nytt budskap

Noterbart är att SD har förändrat sitt budskap kring invandring sedan kriget i Ukraina bröt ut. Tidigare var det tvärstopp för flyktingmottagande, nu har partiet öppnat dörren för de ukrainska flyktingar som kommer till Sverige.

Vi har ju en fullständigt havererad migrationspolitisk, men det är en exceptionell situation i Europa i vårt närområde och då måste vi agera därefter, sade utrikespolitiska talespersonen Aron Emilsson till Sveriges Radio i början av mars.

Miljöpartiet i kris

Ett annat parti som minst sagt är i en förtroendekris i sin huvudfråga är Miljöpartiet. Även här ligger man dock kvar på förstaplatsen, men det är enbart 16 procent som har störst förtroende för just Miljöpartiet i frågor om miljö- och klimat, enligt DN.

Det kan jämföras med partiets förtroendesiffror på 62 procent för åtta år sedan.

Leda i kris

Noterbart är också siffrorna för hur väljarnas förtroende för de två största partierna ser ut när det kommer till att leda landet i kris.

Här kammar Socialdemokraterna hem 37 procent av rösterna medan Moderaterna samlar ihop 19 procent. En ökning på fem procentenheter för S och en minskning på två procentenheter för M jämfört med februari.

Lista: förtroendet i två frågor

Nedan ser du den fullständiga listan på hur Sveriges väljare rankar de olika partierna i de två stora frågorna om flykting- och invandring samt miljö och klimat. I redovisningen framgår hur siffrorna har förändrats i procentenheter sedan föregående mätning. 

För invandring gjordes den förra mätningen i februari 2022, för miljö och klimat avser siffran i parentes skillnaden från en mätning i juni 2014. Mätningen är gjord av DN och Ipsos.

Flykting- och invandrarfrågor

  1. Sverigedemokraterna 27 % (-5)
  2. Socialdemokraterna 19 % (+5)
  3. Moderaterna 14 % (+2)
  4. Vänsterpartiet 8 % (0)
  5. Centerpartiet 3 % (-1)
  6. Kristdemokraterna 2 % (0)
  7. Liberalerna 2 % (0)
  8. Miljöpartiet 2 % (0)

Miljö och klimat

  1. Miljöpartiet 16 % (-46)
  2. Moderaterna 13 % (+8)
  3. Socialdemokraterna 13 % (+8)
  4. Centerpartiet 9 % (+1)
  5. Sverigedemokraterna  7 % (+6)
  6. Vänsterpartiet 5 % (+2)
  7. Kristdemokraterna 3 % (+3)
  8. Liberalerna 1 % (-1)

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


14 november 2025

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen