JUST NU: Ny mätning – partiet backar i profilfrågan

2022 04 13

Förtroendet för Sverigedemokraterna i invandringsfrågan sjunker bland väljarna, visar en färsk mätning.

Det brännheta kriget i Ukraina och Rysslands aggressioner påverkar på många sätt väljarna även här i Sverige. Bland det som utmärker sig är till exempel Socialdemokraterna, som fått vind i sina segel och uppnådde ett väljarstöd på 33 procent nyligen – partiets högsta på sju år.

Tappar i huvudfrågan

Men för andra partier går det sämre. Inte minst för Sverigedemokraterna som enligt en mätning från DN/Ipsos tappar i sin absoluta profilfråga, nämligen invandringen.

Partiet tvingas nu konfronteras med det lägsta stödet i frågan under nuvarande mandatperiod, det vill säga sedan september 2018.

Fortsatt etta

Sverigedemokraterna har under en längre period prenumererat på förstaplatsen när det gäller mätningar av förtroendet för partierna vid fråga om invandring.

Partiet behåller sin ställning som nummer ett, men tappar från 32 till 27 procent bland de som tycker att de har bäst politik i frågan.

Nytt budskap

Noterbart är att SD har förändrat sitt budskap kring invandring sedan kriget i Ukraina bröt ut. Tidigare var det tvärstopp för flyktingmottagande, nu har partiet öppnat dörren för de ukrainska flyktingar som kommer till Sverige.

– Vi har ju en fullständigt havererad migrationspolitisk, men det är en exceptionell situation i Europa i vårt närområde och då måste vi agera därefter, sade utrikespolitiska talespersonen Aron Emilsson till Sveriges Radio i början av mars.

Miljöpartiet i kris

Ett annat parti som minst sagt är i en förtroendekris i sin huvudfråga är Miljöpartiet. Även här ligger man dock kvar på förstaplatsen, men det är enbart 16 procent som har störst förtroende för just Miljöpartiet i frågor om miljö- och klimat, enligt DN.

Det kan jämföras med partiets förtroendesiffror på 62 procent för åtta år sedan.

Leda i kris

Noterbart är också siffrorna för hur väljarnas förtroende för de två största partierna ser ut när det kommer till att leda landet i kris.

Här kammar Socialdemokraterna hem 37 procent av rösterna medan Moderaterna samlar ihop 19 procent. En ökning på fem procentenheter för S och en minskning på två procentenheter för M jämfört med februari.

Lista: förtroendet i två frågor

Nedan ser du den fullständiga listan på hur Sveriges väljare rankar de olika partierna i de två stora frågorna om flykting- och invandring samt miljö och klimat. I redovisningen framgår hur siffrorna har förändrats i procentenheter sedan föregående mätning.

För invandring gjordes den förra mätningen i februari 2022, för miljö och klimat avser siffran i parentes skillnaden från en mätning i juni 2014. Mätningen är gjord av DN och Ipsos.

Flykting- och invandrarfrågor

Sverigedemokraterna 27 % (-5)
Socialdemokraterna 19 % (+5)
Moderaterna 14 % (+2)
Vänsterpartiet 8 % (0)
Centerpartiet 3 % (-1)
Kristdemokraterna 2 % (0)
Liberalerna 2 % (0)
Miljöpartiet 2 % (0)

Miljö och klimat

Miljöpartiet 16 % (-46)
Moderaterna 13 % (+8)
Socialdemokraterna 13 % (+8)
Centerpartiet 9 % (+1)
Sverigedemokraterna 7 % (+6)
Vänsterpartiet 5 % (+2)
Kristdemokraterna 3 % (+3)
Liberalerna 1 % (-1)

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen