12 maj 2026

Ny postlag på väg att införas – “absolut nödvändigt”

2023 11 23

Sveriges kan få en ny postlagstiftning inom den närmaste framtiden.

Det öppnar statsminister Ulf Kristersson (M) för, vilket skulle kunna sätta betydligt hårdare press på landets postombud.

Bakgrunden är att den förra lagen – som kom vid årsskiftet – och som möjliggör för alla som hanterar brev att larma polisen om man upptäcker misstänkta paket inte räcker.

Men redan nu uppmanar statsministern postoperatörerna, som till exempel Postnord, att ta större ansvar.

– Det är absolut nödvändigt. Om de tittar på sina rutiner så kan vi titta på om lagstiftningen är tillräckligt stark eller om den behöver förändras, säger han till Sveriges Radio.

Langaren: "Postnord pålitliga"

Tidigare i år genomförde radioprogrammet Kaliber en granskning av narkotika som levereras via brev och paket.

Och trots lagen från januari beskriver knarklangare Postnord som en "pålitlig partner”.

Än så länge så har jag ju skickat hela året och det är ingen skillnad. Det kommer fram snabbt och prydligt och utan problem, säger en langare som Kaliber talat med.

Känner inte till lagen

Men det beror sannolikt inte, åtminstone inte enbart, på en illvilja att slå larm om knarkpost.

Enligt SR, som besökt 100 postombud i Västsverige, känner knappt någon till lagen överhuvudtaget.

Ingen har heller fått någon information från Postnord om att det finns möjlighet att larma polisen, vilket postombudets säkerhetschef nu har gått ut med att man ska förtydliga.

När den lagen infördes ville polisen egentligen gå längre – att det skulle vara en skyldighet snarare än en möjlighet att larma.

– Det är ett intressant exempel på den ständigt svenska balansen av integritet å ena sidan och behov av att få fram information till brottsbekämpande myndighet, där jag tro att vi i rask takt går i en riktning där man måste få dela mer information, säger Ulf Kristersson.

En miljon knarkrev

För ungefär ett år sedan beräknade polisen att upp till en miljon försändelser med narkotika skickas med inrikespost varje år, vilket var anledningen till den nya lagen.

Personalen på posten och utlämningsställena får äntligen möjlighet att kontakta polis. Det har varit en frustration för dem att se misstänkta försändelser och inte få larma om det, sade Robert Janeheim, områdespolis LPO Piteå Älvdal/Älvsbyn, region Nord, i ett pressmeddelande vid det tillfället.

Foto: Postnord

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen