Ny skatt ska införas – föreslogs av Stefan Löfven

2026 01 14

En ny skatt är på väg att införas i Sverige.

Förslaget har varit uppe för diskussion i flera decennier och föreslogs bland annat av de rödgröna partierna för drygt tio år sedan.

Då uteblev ändringen, men nu förbereds den istället av regeringskansliet, rapporterar SR.

Det handlar om kilometerskatt på lastbilar, det vill säga en avståndsbaserad avgift, som senast 2032 måste vara på plats enligt direktiv från EU.

Skatten uppges kunna innebära högre transportpriser, vilket påverkar kunder till åkerier som exempelvis handeln, grossister och andra företag – och i förlängningen dyrare priser i butik och för hemleveranser.

– Det finns en rädsla för sysselsättning, och det handlar inte om åkerierna utan om åkeriernas kunder tycker transportkostnaderna blir för dyra och man då kanske etablerar sig någon annanstans eller att man flyttar produktionen utomlands. Hela kedjan kommer att bli dyrare, säger Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag, till SR.

Regeringen bekräftar

Idag har Sverige en fast avgift oavsett hur långt lastbilen kör. Andreas Carlson (KD), infrastruktur- och bostadsminister, bekräftar att systemet kommer att bytas ut.

– Det är någonting som nu bereds i regeringskansliet och som skulle vara tillämpligt för de fordon som färdas på vägarna i Sverige oavsett om de är svenska eller utländska, och detta är någonting som regeringen arbetar med, säger han till radion.

LÄS MER: Kvinna har förlorat 100 000 kronor – polisen går ut med varning

Löfven: "Inte rocket science"

När förslaget varit uppe tidigare har Moderaterna sagt nej. En av motiveringarna var att avgiften bedömdes skulle slå hårt mot landsbygden. Argumentet för har framför allt varit att trafiken är en av de största bovarna vad gäller klimatutsläpp och att en kilometerskatt skulle kunna styra om transporter till gods och järnväg.

– Det är nödvändigt om vi ska klara klimatet att flytta gods från väg till järnväg och sjöfart, sade tidigare finansminister och numera partiledare Magdalena Andersson (S), till SVT om frågan 2018.

År 2014 lovade dåvarande S-ledaren Stefan Löfven att införa kilometerskatten, men utredningen sköts fram och lades senare ned.

– Det är inte rocket science, sade Löfven i en uppmärksammad valdebatt med dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt (M) om frågan samma år, enligt SvD.

LÄS MER: Populäraste elbilarna i Sverige – hela listan

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Anders Löwdin/Socialdemokraterna

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen