JUST NU: Ny variant av covid-19 sprids i Sverige – ännu mer smittsam

2022 05 18

Samtidigt som sjukdomen inte längre klassas som samhällsfarlig sprids nu en ny variant av viruset – både i Europa och i Sverige.

Fler och fler länder har öppnat upp sina samhällen igen efter coronapandemin. I Sverige slutar covid-19 att anses som en samhällsfarlig sjukdom idag. 

Samtidigt kommer rapporter om en ny variant av viruset som har tagit över och uppges vara än mer smittsam än tidigare varianter, rapporterar SVT. 

Omikron-variant

Den nya varianten av viruset är en undervariant till omikron och kallas för BA.2.

Enligt TT:s uppgifter till Aftonbladet ska den vara smittsammare än tidigare varianter, men dock inte ge lika farliga symptom.

Dominerar

BA.2. dominerar nu i Sverige och utgör den absoluta majoriteten av smittofallen i landet.

Omikron-varianten har inte bara fått fäste i Sverige utan sprider sig även över hela Europa. Uppgifter från WHO pekar på BA.2. nu står för 86 procent av världens coronafall.

I Kina har landet stängt ned igen efter en nytt utbrott av omikron, rapporterar BBC.

Restriktioner borta

– Man ser en del ökningar och tilltagande smittspridning i stora delar av Europa. Det beror sannolikt på att många länder släppte restriktionerna för åtta månader sedan, men också att många av de länderna har den nya undervarianten av omikron, BA.2, säger Niklas Arnberg till SVT.

Totalt har över 189 miljoner fall av covid-19 rapporterats i Europa sedan pandemin bröt ut, enligt rapporter från Europeiska smittskyddsmyndigheten. 

“Pandemin inte över”

Trots att sjukdomen nu inte längre klassas som samhällsfarlig påtalar Folkhälsomyndigheten att pandemin inte på något sätt är över. Bland annat kvarstår anmälningsplikt om man testar positivt.

 – Att drabbas av covid-19 kan medföra allvarlig sjukdom, och även om vi nu kan hantera pandemin på ett annat sätt än tidigare tack vare vaccinerna är den inte över. Smittspårning behövs för att bryta smittkedjor i de miljöer där personer med hög risk att drabbas av allvarliga konsekvenser av covid-19 vistas, säger Karin Tegmark Wisell, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten till myndighetens hemsida.

Majoriteten vaccinerad

I Sverige har nästan 2,5 miljoner människor smittats av covid-19. Enligt Folkhälsomyndigheten har 18 189 personer avlidit.

Drygt 85 procent av svenska befolkningen är vaccinerad mot viruset med minst två doser.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen