Ny uppmaning till pressade hushåll

2023 03 28

Det uppger Finansinspektionen, FI, i sin årliga bolånerapport.

Nu riktar förvaltningsmyndigheten en särskild uppmaning till de mest utsatta hushållen.

Ekonomiskt pressade hushåll uppmanas att ansöka om ett undantag från amorteringskravet.

– För hushåll som får svårt att få ekonomin att gå ihop finns det möjlighet för banker att medge undantag från amorteringskravet, en så kallad ventil, framhåller FI i ett pressmeddelande.

Tusentals har beviljats undantag

Vidare skriver FI att de just nu kartlägger hur bankerna tillämpar ventilen. En slutrapport från myndigheten väntas i juni 2023.

Redan nu kan dock FI konstatera att den övergripande bilden indikerar att ventilen i dag används i betydligt högre grad än de senaste åren.

– Från september 2022 till slutet av februari 2023 har ungefär 15 000 bolånekunder fått ett tillfälligt undantag från amorteringskravet, framhåller myndigheten.

Så mycket går till räntebetalningar

Många hushåll pressas av stigande räntor.

– För många hushåll har räntorna blivit en allt större utgift och för nya bolånetagare går nu i genomsnitt 12 procent av den disponibla inkomsten till räntebetalningar, uppger FI.

Det är nästan en tredubbling från 2021 och det är den högsta andel som FI någonsin har uppmätt.

Utifrån nuvarande prognoser förutspår myndigheten att räntebetalningarna kan öka till närmare 16 procent av den disponibla inkomsten i slutet av 2023.

Nya bolånetagare har goda marginaler

Trots ett svårt ekonomiskt läge har majoriteten av nya bolånetagare goda marginaler i sin privatekonomi.

Finansinspektionen pekar på att införda åtgärder, som till exempel amorteringskrav och bolånetak, har haft en positiv effekt och minskat riskerna för de som tagit bolån under 2022.   

Nya bolånetagare har lånat mindre och köpt billigare bostäder än vad de annars hade gjort. 

– Trots att allt fler får betala alltmer för sina bolån kan vi se att nya bolånetagare generellt sett har goda marginaler. Men hög inflation och höga räntor pressar samtidigt bolånetagarna. Det tvingar många att dra ner på sin konsumtion och sitt sparande, säger FI:s generaldirektör Daniel Barr.

Foto: T. Barbhuiya resp D. Nepriakhina

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen