GASLÄCKAN: Nya allvarliga uppgifter

2022 10 06

Säkerhetspolisens brottsplatsundersökning vid gasledningarna Nord Stream 1 och 2 har stärkt misstanken om grovt sabotage.

Det skriver Säpo i ett pressmeddelande.

– Efter genomförd brottsplatsundersökning kan Säkerhetspolisen konstatera att det har skett detonationer vid Nord Stream 1 och 2 i svensk ekonomisk zon, som har medfört omfattande skador på gasledningarna, framhåller myndigheten.

Stärkta misstankar om sabotage

Kammaråklagare Mats Ljungqvist som leder förundersökningen bekräftar att misstanken om grovt sabotage har stärkts.

– Vi kan konstatera att det har skett detonationer vid Nord Stream 1 och 2 i svensk ekonomisk zon, som har medfört omfattande skador på gasledningarna. Brottsplatsundersökningen har stärkt misstankarna om grovt sabotage. Det har gjorts beslag på brottsplatsen och dessa ska nu undersökas. Det råder förundersökningssekretess och ärendet är mycket känsligt. Samarbetet mellan Åklagarmyndigheten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Försvarsmakten fungerar mycket bra. Det är en allvarlig händelse och det är ett styrkebesked att inblandade myndigheteter på bästa sätt fullgör sina respektive uppgifter, säger han i ett pressmeddelande.

Beslag på platsen 

Säkerhetspolisen meddelar även att vissa beslag har gjorts vid brottsplatsundersökningen.

Nu vidtar Säpo olika utredningsåtgärder.

Förhoppningen är att de nya beslagen kan leda till åtal.

– Som en del i arbetet kommer beslagen nu att gås igenom och analyseras. Den fortsatta förundersökningen får visa om någon kan delges misstanke och senare åtalas, skriver myndigheten och tillägger:

– Säkerhetspolisen bedömer det som inträffat i Östersjön som mycket allvarligt. Säkerhetspolisen följer utvecklingen noga och vidtar de åtgärder som behövs utifrån myndighetens uppdrag att skydda Sverige och Sveriges säkerhet.

Hävt avspärrningar

Efter att Säkerhetspolisen avslutat sin brottsplatsundersökning hävs avspärrningarna på platsen för gasläckorna.

– Det har varit fråga om en avspärrning av ett mycket begränsat område både i tiden och till ytan. Enligt havsrättskonventionen ska hänsyn tas till skälighet och alla relevanta omständigheter när intressen står mot varandra i den ekonomiska zonen. I det ingår att ta hänsyn till den betydelse som berörda intressen har, såväl för respektive parter som för hela det internationella samfundet. Mot den bakgrunden gav jag direktiv om att tillfälligt spärra av och genomföra en brottsplatsundersökning, säger Mats Ljungqvist.

Foto: Kustbevakningen

Text: Redaktionen


21 maj 2026

UPPGIFTER: Ryssland på väg att förlora kriget

2026 05 21

Ryssland uppges gå mot förlust på slagfältet i Ukraina.

Tidigare i veckan gav Kinas ledare Xi Jinping beskedet till Donald Trump att Vladimir Putin kan ångra den fullskaliga invasionen av Ukraina, uppgav Financial Times.

Mycket talar för att den kinesiska diktatorn har rätt.

Det framhåller Brett H. McGurk, global analytiker på CNN och tidigare säkerhetsrådgivare åt de tidigare presidenterna George W. Bush, Barack Obama, Joe Biden och Donald Trump under den sistnämndas förra mandatperiod.

Putin hade hoppats att 2026 skulle bli året då hans styrkor – möjliggjorda av hans fördelar i fråga om massa och manskap – skulle bryta igenom frontlinjerna och erövra de omstridda regionerna i östra Ukraina. Det har inte hänt, framhäver analytikern till den egna kanalen och tillägger:

– Hittills är det Ukraina – inte Ryssland – som har uppnått nettoterritoriella vinster i år, tillsammans med att ha tillfogat Rysslands invasionsstyrkor massiva förluster. 

"Extraordinära" förluster

Donald Trump har tidigare utgått från att Ukraina, i egenskap av en mindre makt, kommer att behöva göra eftergifter för att nå en fredsuppgörelse med Ryssland.

– Det antagandet, som, en gång var tveksamt, är nu falskt, menar Brett H. McGurk.

Analytikern pekar på västs uppskattningar om att ryska soldatförluster närmar sig eller överstiger 30 000-40 000 soldater i månaden. 

Det anses vara en extraordinär siffra med tanke på att Ryssland inte gör några territoriella vinster.

– Trots enorma och växande förluster för Ryssland har Putin alltså föga att visa upp från sitt krig i Ukraina och trenderna verkar bara förvärras månad för månad, skriver McGurk.

LÄS MER: Ryska stridsflyg i luften – britterna fruktar katastrof

Uppmanar Trump att passa på

Två andra faktorer som talar för ett ryskt nederlag är den usla ekonomin och Ukrainas utökade förmåga att genomföra motattacker långt in i Ryssland.

Bett H. McGurk uppmanar Vita huset att ta vara på det förändrade läget.

– För Trump ligger den bästa chansen att avsluta kriget nu inte i att anta ukrainsk svaghet, som Trump har gjort hittills, utan i att erkänna Rysslands ökande sårbarhet. Det finns nu möjligheter att tvinga fram en uppgörelse på villkor som är acceptabla för Ukraina – och Washington bör använda den.

LÄS MER: 83 000 döda – chockbesked för Putin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


20 maj 2026

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

En av Sveriges fyra grundlagar har idag fått ett första klartecken att ändras.

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”. 

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året. 

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen