JUST NU: Nya besked från Turkiet om Sverige och Nato

2022 05 14

Turkiet stänger inte dörren för Sveriges möjlighet att ansluta till Nato – men det finns vissa krav.

Det framgår sedan Turkiet nu gått ut med nya uttalanden i den heta frågan om svenskt och finskt Natomedlemskap.

Turkiet kan blockera Sverige

För att Sverige och Finland ska släppas in i Nato krävs det att alla 30 Natoländer säger ja och därför fick många skrämselhicka i går när Turkiets ledare Erdogan plötsligt signalerade ett nej till Sverige och Finland.

Ett nej från Turkiet skulle kunna blockera Sverige och Finland från medlemskap.

Nya besked

Beskedet var en stor överraskning eftersom Turkiet tidigare signalerat grönt ljus då Sverige och Finland sonderat terrängen med alla 30 Natoländer.

Nu kommer nya preciseringar från en senior rådgivare till Erdogan och det gäller frågan om huruvida Sverige är en hemvist för terroraktiviteter.

Vill förhandla med Sverige

– Vi stänger inte dörren. Men vi liksom lyfter denna sak som en fråga om Turkiets nationella säkerhet, säger Erdogans rådgivare Ibrahim Kalin till Reuters.

Turkiet vill nu ha förhandlingar med i främsta hand Sverige om att de nordiska länderna ska slå ned på ”terroristers aktiviteter – speciellt i Stockholm”, enligt nyhetsbyrån.

Här är kraven

Erdogans rådgivare understryker att det handlar om organisationen PKK.

– Det som måste göras är tydligt: de måste sluta att tillåta PKK-utposter, aktiviteter, organisationer och andra typer av närvaro att…existera i dessa länder, säger Erdogans rådgivare.

Sveriges sårbara situation

Det framgår tydligt att Turkiet vill ta tillfället i akt och utnyttja Sveriges sårbara situation för att pressa igenom diverse önskemål avseende Sverige.

– Nato-medlemskap är alltid en process. Vi får se hur det går. Men detta är första gången vi vill ta upp saken med alla allierade såväl som svenska myndigheter.

– Givetvis vill vi ha en diskussion, en förhandling med svenska motsvarigheter, säger Erdogans rådgivare till Reuters.

Särskilt i Sverige

Rådgivaren betonar att den militanta organisationen Kurdiska Arbetar partiet PKK som terrorklassas, inte bara av Turkiet utan även av USA och EU, samlar in pengar och rekryterar medlemmar i Europa och att dess närvaro är ”stark, öppen och erkänd” och då särskilt i Sverige.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen