JUST NU: Nya besked från Turkiet om Sverige och Nato

2022 05 14

Turkiet stänger inte dörren för Sveriges möjlighet att ansluta till Nato – men det finns vissa krav.

Det framgår sedan Turkiet nu gått ut med nya uttalanden i den heta frågan om svenskt och finskt Natomedlemskap.

Turkiet kan blockera Sverige

För att Sverige och Finland ska släppas in i Nato krävs det att alla 30 Natoländer säger ja och därför fick många skrämselhicka i går när Turkiets ledare Erdogan plötsligt signalerade ett nej till Sverige och Finland.

Ett nej från Turkiet skulle kunna blockera Sverige och Finland från medlemskap.

Nya besked

Beskedet var en stor överraskning eftersom Turkiet tidigare signalerat grönt ljus då Sverige och Finland sonderat terrängen med alla 30 Natoländer.

Nu kommer nya preciseringar från en senior rådgivare till Erdogan och det gäller frågan om huruvida Sverige är en hemvist för terroraktiviteter.

Vill förhandla med Sverige

– Vi stänger inte dörren. Men vi liksom lyfter denna sak som en fråga om Turkiets nationella säkerhet, säger Erdogans rådgivare Ibrahim Kalin till Reuters.

Turkiet vill nu ha förhandlingar med i främsta hand Sverige om att de nordiska länderna ska slå ned på ”terroristers aktiviteter – speciellt i Stockholm”, enligt nyhetsbyrån.

Här är kraven

Erdogans rådgivare understryker att det handlar om organisationen PKK.

– Det som måste göras är tydligt: de måste sluta att tillåta PKK-utposter, aktiviteter, organisationer och andra typer av närvaro att…existera i dessa länder, säger Erdogans rådgivare.

Sveriges sårbara situation

Det framgår tydligt att Turkiet vill ta tillfället i akt och utnyttja Sveriges sårbara situation för att pressa igenom diverse önskemål avseende Sverige.

– Nato-medlemskap är alltid en process. Vi får se hur det går. Men detta är första gången vi vill ta upp saken med alla allierade såväl som svenska myndigheter.

– Givetvis vill vi ha en diskussion, en förhandling med svenska motsvarigheter, säger Erdogans rådgivare till Reuters.

Särskilt i Sverige

Rådgivaren betonar att den militanta organisationen Kurdiska Arbetar partiet PKK som terrorklassas, inte bara av Turkiet utan även av USA och EU, samlar in pengar och rekryterar medlemmar i Europa och att dess närvaro är ”stark, öppen och erkänd” och då särskilt i Sverige.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

Amerikansk attack i Stilla havet – flera döda

2025 10 22

Den amerikanska militären har genomfört ännu en dödlig attack mot ett fartyg utanför Sydamerika.

Denna gång har attacken utförts i Stilla havet, väster om Sydamerika.

Flera av besättningsmedlemmarna har dödats.

– Attacken är det åttonde kända amerikanska angreppet mot fartyg sedan den 2 september. Två till tre personer ombord har dödats, rapporterar CBS News med hänvisning till källor inom Vita huset.

Det är första gången som USA attackerar ett fartyg i Stilla havet under Trumpadministrationens militära kampanj mot knarksmugglare. Tidigare har attackerna riktat sig mot fartyg i Karibiska havet som påstås vara inblandade i narkotikahandel.

Attacken i Stilla havet kopplas också till drogsmuggling. Fartyget ska ha smugglat narkotika, enligt de amerikanska regeringskällorna.

34 personer har dödats

Hittills har minst 34 personer har dödats i amerikanska attacker mot påstådda narkotikabåtar.

President Donald Trump har deklarerat att USA befinner sig i en "icke-internationell väpnad konflikt" med sydamerikanska drogkarteller. Enligt presidenten räddar de militära attackerna tiotusentals amerikanska liv genom att hindra narkotika från att nå landet.

Donald Trump har också för vana att benämna kartellerna som terrorister – trots att de inte formellt är klassade som terrororganisationer. Trump använder termen “Designated Terrorist Organization (DTO)”, vilket inte är den officiella amerikanska beteckningen för en terrororganisation.

LÄS MER: Zelenskyjs ilska mot Trump – beskedet förändrade allt

Jurister tveksamma

Juridiska experter har ifrågasatt huruvida USA har rätt att attackera fartyg på internationellt vatten.

Efter den första attacken i Karibiska havet intervjuade BBC News en rad experter inom internationell rätt och sjörätt. Flera av dem framhöll att USA kan ha agerat i strid med internationell lag när man slog till mot fartyget.

USA har inte undertecknat FN:s havsrättskonvention, men den amerikanska militärens juridiska rådgivare har tidigare betonat att USA ”bör agera i enlighet med dess bestämmelser”, uppger nyhetskanalen.

Enligt havsrättskonventionen är det inte tillåtet att använda dödligt våld mot fartyg på internationellt vatten, med undantag för särskilda fall – exempelvis om ett fartyg har befunnit sig i en stats territorialvatten och sedan förföljs på öppet hav.  

LÄS OCKSÅ: ”Mycket svagare” – kraftigt ras i den ryska ekonomin 

Foto: 

Text: Redaktionen

FRANSK FÖRSVARSCHEF: ”Våldsam chock” väntar Europa

2025 10 22

Frankrikes nyutnämnda försvarschef Fabien Mandon förväntar sig att Ryssland kommer ”chocktesta” Europa inom 3–4 år.

Mandon utfärdar varningen i ett tal till det franska parlamentets försvarsutskott, rapporterar Politico.

– Ryssland är ett land som kan frestas att fortsätta kriget på vår kontinent, säger generalen och varnar för att Europa kan drabbas av en våldsam ”chock” inom tre till fyra år.

– Det första målet jag har gett de väpnade styrkorna är att vara redo om tre eller fyra år för en chock som skulle kunna vara ett slags test. Detta test genomförs redan i form av hybridattacker, men det kan bli våldsammare.

Flera varningar

Flera europeiska generaler och underrättelsetjänster har tidigare varnat för att Ryssland kan komma att attackera Nato under de kommande åren. Bedömningarna av tidsramen varierar, men de flesta pekar på perioden mellan 2027 och 2030. 

LÄS MER: Storm Shadow-missiler har slagit ner i Ryssland

Oväntat franskt utspel

Traditionellt har franska militärer varit mer återhållsamma än många av sina europeiska kollegor med att tala öppet om risken för en rysk attack mot Nato. 

Men nu ansluter sig även Frankrike till varningskören.

– Att anta att invasionen av Ukraina är den sista attacken och att den inte kommer att hända igen på vår kontinent är att ignorera den risk som våra samhällen står inför, säger försvarschefen Fabien Mandon.

Generalen tillägger att Europa har kapacitet att möta framtida hot. Mandon framhåller att den militära upprustning som nu pågår i flera europeiska länder är helt avgörande.  

– Om våra fiender uppfattar att vi genomför denna ansträngning kan de hålla sig tillbaka. Men om de känner att vi inte är beredda att försvara oss själva, då ser jag inte vad som skulle kunna stoppa dem.

LÄS OCKSÅ: Total förvirring – Kreml ger nytt besked om Putin och Trump

Foto: Nato

Text: Redaktionen