JUST NU: Nya besked från Turkiet om Sverige och Nato

2022 05 14

Turkiet stänger inte dörren för Sveriges möjlighet att ansluta till Nato – men det finns vissa krav.

Det framgår sedan Turkiet nu gått ut med nya uttalanden i den heta frågan om svenskt och finskt Natomedlemskap.

Turkiet kan blockera Sverige

För att Sverige och Finland ska släppas in i Nato krävs det att alla 30 Natoländer säger ja och därför fick många skrämselhicka i går när Turkiets ledare Erdogan plötsligt signalerade ett nej till Sverige och Finland.

Ett nej från Turkiet skulle kunna blockera Sverige och Finland från medlemskap.

Nya besked

Beskedet var en stor överraskning eftersom Turkiet tidigare signalerat grönt ljus då Sverige och Finland sonderat terrängen med alla 30 Natoländer.

Nu kommer nya preciseringar från en senior rådgivare till Erdogan och det gäller frågan om huruvida Sverige är en hemvist för terroraktiviteter.

Vill förhandla med Sverige

– Vi stänger inte dörren. Men vi liksom lyfter denna sak som en fråga om Turkiets nationella säkerhet, säger Erdogans rådgivare Ibrahim Kalin till Reuters.

Turkiet vill nu ha förhandlingar med i främsta hand Sverige om att de nordiska länderna ska slå ned på ”terroristers aktiviteter – speciellt i Stockholm”, enligt nyhetsbyrån.

Här är kraven

Erdogans rådgivare understryker att det handlar om organisationen PKK.

– Det som måste göras är tydligt: de måste sluta att tillåta PKK-utposter, aktiviteter, organisationer och andra typer av närvaro att…existera i dessa länder, säger Erdogans rådgivare.

Sveriges sårbara situation

Det framgår tydligt att Turkiet vill ta tillfället i akt och utnyttja Sveriges sårbara situation för att pressa igenom diverse önskemål avseende Sverige.

– Nato-medlemskap är alltid en process. Vi får se hur det går. Men detta är första gången vi vill ta upp saken med alla allierade såväl som svenska myndigheter.

– Givetvis vill vi ha en diskussion, en förhandling med svenska motsvarigheter, säger Erdogans rådgivare till Reuters.

Särskilt i Sverige

Rådgivaren betonar att den militanta organisationen Kurdiska Arbetar partiet PKK som terrorklassas, inte bara av Turkiet utan även av USA och EU, samlar in pengar och rekryterar medlemmar i Europa och att dess närvaro är ”stark, öppen och erkänd” och då särskilt i Sverige.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen