JUST NU: Nya besked från Turkiet om Sverige och Nato

2022 05 14

Turkiet stänger inte dörren för Sveriges möjlighet att ansluta till Nato – men det finns vissa krav.

Det framgår sedan Turkiet nu gått ut med nya uttalanden i den heta frågan om svenskt och finskt Natomedlemskap.

Turkiet kan blockera Sverige

För att Sverige och Finland ska släppas in i Nato krävs det att alla 30 Natoländer säger ja och därför fick många skrämselhicka i går när Turkiets ledare Erdogan plötsligt signalerade ett nej till Sverige och Finland.

Ett nej från Turkiet skulle kunna blockera Sverige och Finland från medlemskap.

Nya besked

Beskedet var en stor överraskning eftersom Turkiet tidigare signalerat grönt ljus då Sverige och Finland sonderat terrängen med alla 30 Natoländer.

Nu kommer nya preciseringar från en senior rådgivare till Erdogan och det gäller frågan om huruvida Sverige är en hemvist för terroraktiviteter.

Vill förhandla med Sverige

– Vi stänger inte dörren. Men vi liksom lyfter denna sak som en fråga om Turkiets nationella säkerhet, säger Erdogans rådgivare Ibrahim Kalin till Reuters.

Turkiet vill nu ha förhandlingar med i främsta hand Sverige om att de nordiska länderna ska slå ned på ”terroristers aktiviteter – speciellt i Stockholm”, enligt nyhetsbyrån.

Här är kraven

Erdogans rådgivare understryker att det handlar om organisationen PKK.

– Det som måste göras är tydligt: de måste sluta att tillåta PKK-utposter, aktiviteter, organisationer och andra typer av närvaro att…existera i dessa länder, säger Erdogans rådgivare.

Sveriges sårbara situation

Det framgår tydligt att Turkiet vill ta tillfället i akt och utnyttja Sveriges sårbara situation för att pressa igenom diverse önskemål avseende Sverige.

– Nato-medlemskap är alltid en process. Vi får se hur det går. Men detta är första gången vi vill ta upp saken med alla allierade såväl som svenska myndigheter.

– Givetvis vill vi ha en diskussion, en förhandling med svenska motsvarigheter, säger Erdogans rådgivare till Reuters.

Särskilt i Sverige

Rådgivaren betonar att den militanta organisationen Kurdiska Arbetar partiet PKK som terrorklassas, inte bara av Turkiet utan även av USA och EU, samlar in pengar och rekryterar medlemmar i Europa och att dess närvaro är ”stark, öppen och erkänd” och då särskilt i Sverige.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen