SVERIGE: Nya besked om elstödet

2022 11 22

Många hade hoppats på att elstödet skulle betalas ut till hushåll och företag innan jul och nyår.

Men nu kommer beskedet att det kommer att dröja först till början av nästa år, rapporterar Expressen.

– Uppdraget är nu att förbereda utbetalningen, sätta processerna och se hur de olika datamängderna ska gå mellan olika aktörer för att det ska bli driftsäkert och effektivt, säger Malin Stridh, chef för avdelningen Elmarknad på Svenska kraftnät, till tidningen.

Ingen vill ange tidpunkt

Samtidigt rådet det mycket stor osäkerhet om exakt när svenska folket ska få ta del av sina pengar. Ingen vill ange ett specifikt datum med risken för att det kan bli fel och inblandade aktörer rings ned av ilskna kunder.

Elmarknadschefen slår dock fast att utbetalningarna sannolikt sker efter jul, skriver Expressen.

– Vi får återkomma om vi kan sätta en tidsplan när vi har alla parametrar, menar Malin Stridh.

Vill inte kommentera

Även Försäkringskassan, den andra parten i utbetalningsoperationen, är återhållsamma i sina tidsprognoser.

– Vi har valt att inte ge några kommentarer om det här i avvaktan på förordningen som vi väntar på från regeringen. Jag vill i övrigt inte kommentera utmaningar, risker eller tidsperspektiv, säger Fredrik Falk, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, till Expressen.

Gav grönt ljus

Så sent som i torsdags hade Energimarknadsinspektionen gett grönt ljus för Regeringens och Svenska kraftnäts elstödsförslag, uppgav bland annat SVT och SR Ekot.

–  Man godkänner i stora drag det som Svenska kraftnät har ansökt om, men Energimarknadsinspektionen har beslutat att det ska finnas ett tillägg som innebär att det finns ett tak för hur mycket stöd man kan få utan att lämna in en ansökan, säger Victor Jensen, ekonomireporter på SR Ekot.

Adderades tillägg

Senare samma dag adderades dock ett tillägg i modellen, då ett tak för storförbrukare infördes. 

Ett beslut som förvånar Svenska kraftnät. Myndigheten uppger att de redan har förkastat ett liknande förslag från Energimarknadsinspektionen.

Malin Stridh uttryckte vid tillfället att det skulle innebära förseningar, men Energimarkandsinspektionen framhåller att pristaket behövs för att myndigheten ska kunna godkänna Svenska kraftnäts modell.

– Pengarna kommer att användas som ett stöd till hushåll och företag enligt modellen som presenterats. Det vi har gjort är en komplettering. De allra största förbrukarna kommer att få ansöka om man vill få stöd över en viss nivå. Vi menar att det behövs för att kunna godkänna ansökan, sa Elin Broström, enhetschef på Energimarknadsinspektionen, till SR Ekot i torsdags.

55 miljarder

Elstödet uppgår till drygt 55 miljarder kronor och ska upplägget för betalningen ska föreslås av Svensk Kraftnät och Föräskringskassan.

Det beräknas utifrån förbrukningen för varje enskild kunder mellan oktober 2021 – september 2022. 

I elområde 3 når stödet 50 öre per kilowattimme och i elområde 4 ligger stödet på 70 öre.

Elområde 1 och 2 omfattas inte av stödet.

Foto: J. Wheeler

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen