Nya dramatiska Estoniabilder – Detonation kan inte uteslutas

2021 09 29

– Det är högre upplösning än jag nånsin har sett. Man ser att det är stora skador. Överraskande mycket trasor i förhållande med vad jag hade väntat mig.

Det säger Anders Ulfvarson, professor emeritus i skeppsbyggnadsteknik vid Chalmers, till SR Ekot efter att han fått ta del av helt nytagna filmer på Estonias hål.

Böjts utåt

Efter att dokumentärfilmaren Henrik Evertsson i Kanal 5 och Discoverys uppmärksammade filmserie ”Estonia - Fyndet som ändrar allt” hösten 2020 avslöjade hittills okända skador på Estonia beslutade haverikommissionerna i Finland, Sverige och Estland att inleda nya undersökningar av fartyget. Och i de ännu sekretessbelagda filmerna från dykningarna i somras framgår hur bitar av stålkonstruktionen böjts utåt från skrovet.

Slitits upp inifrån

Ekot rapporterar hur filmerna visar hur själva fartygskonstruktionen tycks ha slitits upp inifrån. Stålet är bitvis svart och böjt och ser nästan ut som sönderbränt trä vridet utåt från fartyget.

Före detta riksdagsledamoten Lars Ångström anser att de nya bilderna gör att teorin om att hålet uppstod när fartyget slog i botten nu kan avfärdas.

Detonation kan ej uteslutas

– Det är ju helt uteslutet att de här utstickande balkarna, och förvridna nästan upprullade plåtarna, skulle ha orsakats av kontakt med botten. Med tanke på att det är både svärtat och att plåtar och balkar är förvridna så går det inte att utesluta detonation, säger Lars Ångström till Ekot.

Mänskliga kvarlevor

Filmsekvenserna från sommarens dykningar är fortfarande sekretessbelagda och SVT avslöjar att orsaken är att man kan se mänskliga kvarlevor på vissa av bilderna.

– Det pågår ett arbete med att ta bort dessa bilder så att materialet kan presenteras inom några dagar eller högst en vecka, klargör haverikommissionens talesperson Jonas Bäckstrand till SVT.

ANALYS

Det är av yttersta vikt för många anhöriga och överlevande – och för hela svenska folket – att man verkligen gör sitt yttersta för att klarlägga vad som faktiskt skedde med Estonia. Svenska staten har inte levererat när det gäller Estoniafrågan.

Tack vare dokumentärfilmaren Henrik Evertsson är vi nu förhoppningsvis på väg att komma betydligt närmare ett slutligt svar. För det är han värd ett enormt stort tack.

Foto: S. Shebs

[yop_poll id="678"]

Helt ny superbro på gång i Norden – ska snart stå klar

2026 01 14

En sprillans ny bro är på väg att stå klar i Sveriges grannland.

Danska Vejdirektoratet har gått in på slutspurten.

Senast nästa månad ska den nya Storströmsbron stå färdig. Det markerar slutet på det enorma projektet om att ersätta den tidigare bron, som förbinder Själland med Falster.

– Som det ser ut nu räknar vi med att det sker senast i februari 2026, säger projektledaren Niels Gottlieb om premiären, enligt Vejdirektoratet.

Kan användas av semestersvenskar

Projektet har blivit försenat. Planen var egentligen att bilar skulle kunna köra över bron redan i höstas.

Den nya bron kommer att bli fyra kilometer lång och blir därmed Danmarks tredje största bro, enbart överträffad av Öresundsbron och Stora bältbron. Prislappen har landat på omkring 4,1 miljarder danska kronor.

Bron kommer dessutom att vara till glädje för många semestrande svenskar som kan utnyttja färdvägen på väg ned till kontinenten.

– Vi ser alla fram emot att kunna öppna den nya bron för bilar, cyklister och fotgängare. Vi vet också att det finns många i området som ser fram emot broöppningen, säger Niels Gottlieb.

LÄS MER: Två länder i Europa kan slås samman

Viktig länk

Den tidigare Storströmsbron kommer att rivas när den nya är helt klar. Den gamla är över 80 år gammal och närmar sig bäst före-datum, vilket kräver stora underhållsinsatser för att hålla trafiken säker.

Dessutom bedöms bron vara för smal för dagens trafikvolymer och har enbart en enkelspårig järnväg, vilket begränsar tågtrafiken.

I den nybyggda varianten kommer det istället att finnas en dubbelspårig järnväg, vilket bedöms vara en nyckel i en framtidssäker anslutning.

– Storströmsbron är av stor regional betydelse och är även en viktig del av järnvägskorridoren mellan Köpenhamn och Tyskland. Denna järnvägskorridor går via järnvägslinjen Köpenhamn-Ringsted via Køge och kommer att förstärkas avsevärt med den kommande Fehmarn Bält-tunneln och tillhörande järnvägsanläggningar, förklarar Vejdirektoratet.

LÄS MER: Byggjätte i konkurs

Foto: News Öresund

Text: Redaktionen

”Har gjort det nästintill omöjliga” – styrkebesked från Ukraina

2026 01 14

Under natten har ryska attacker mot anläggningar i Kryvyj Rih slagit ut strömmen för omkring 45 000 ukrainare.

Beskedet kom från Oleksandr Vilkul som leder militärförvaltningen i staden.

– Fienden har återigen genomfört en storskalig drönarattack mot en infrastrukturanläggning, uppger han i ett inlägg på Telegram.

– Var snäll och fyll på med vatten och ladda era enheter om ni kan.

”Har gjort det nästintill omöjliga”

Inga människor ska ha skadats i den massiva attacken, som slog ut stora delar av elförsörjningen under natten.

Men tidigt på morgonen kommer ett styrkebesked från den ukrainska regionen.

– Energiarbetarna har gjort det nästintill omöjliga. Strömmen har återkopplats i Kryvyj Rih efter den ryska drönarattacker som lämnade 45 000 utan elektricitet, säger Oleksandr Vilkul, rapporterar Kyiv Independent.

– Pannanläggningarna har startats upp och når redan driftstemperaturer. Kommunala transporter går normalt, inklusive höghastighetsspårvagnen. Vattenförsörjningen fungerar.

LÄS MER: Ryssland har attackerat sig själva

Kallt i Ukraina

De ryska attackerna mot infrastrukturen i Ukraina slår hårt mot landets befolkning nu när vinterkylan har slagit till.

– Nattens temperaturer i Kiev var -14 grader. Väderprognoserna visar att frostförhållanden sannolikt kommer att fortsätta i minst två veckor till, uppger tidningen.

Förra veckan slog de ryska styrkorna ut elförsörjningen i flera regioner.

– Invånarna i huvudstaden Kiev har kämpat med liknande utmaningar de senaste dagarna, när tusentals invånare stod utan värme efter en massiv nattattack den 9 januari som riktade sig mot kritisk infrastruktur och dödade minst fyra personer.

Många sammandrabbningar

Det senaste dygnet har de ryska och ukrainska styrkorna drabbat samman på flera platser längs fronten, allra flest kring staden Pokrovsk.

– Igår utsatte fienden ukrainska enheter och befolkade områden för fyra missilattacker och 42 flyganfall. De använde 25 missiler och släppte 78 bomber, uppger den ukrainska generalstaben i ett uttalande, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ryssland har attackerat polsk anläggning

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen