Nya dramatiska Estoniabilder – Detonation kan inte uteslutas

2021 09 29

– Det är högre upplösning än jag nånsin har sett. Man ser att det är stora skador. Överraskande mycket trasor i förhållande med vad jag hade väntat mig.

Det säger Anders Ulfvarson, professor emeritus i skeppsbyggnadsteknik vid Chalmers, till SR Ekot efter att han fått ta del av helt nytagna filmer på Estonias hål.

Böjts utåt

Efter att dokumentärfilmaren Henrik Evertsson i Kanal 5 och Discoverys uppmärksammade filmserie ”Estonia - Fyndet som ändrar allt” hösten 2020 avslöjade hittills okända skador på Estonia beslutade haverikommissionerna i Finland, Sverige och Estland att inleda nya undersökningar av fartyget. Och i de ännu sekretessbelagda filmerna från dykningarna i somras framgår hur bitar av stålkonstruktionen böjts utåt från skrovet.

Slitits upp inifrån

Ekot rapporterar hur filmerna visar hur själva fartygskonstruktionen tycks ha slitits upp inifrån. Stålet är bitvis svart och böjt och ser nästan ut som sönderbränt trä vridet utåt från fartyget.

Före detta riksdagsledamoten Lars Ångström anser att de nya bilderna gör att teorin om att hålet uppstod när fartyget slog i botten nu kan avfärdas.

Detonation kan ej uteslutas

– Det är ju helt uteslutet att de här utstickande balkarna, och förvridna nästan upprullade plåtarna, skulle ha orsakats av kontakt med botten. Med tanke på att det är både svärtat och att plåtar och balkar är förvridna så går det inte att utesluta detonation, säger Lars Ångström till Ekot.

Mänskliga kvarlevor

Filmsekvenserna från sommarens dykningar är fortfarande sekretessbelagda och SVT avslöjar att orsaken är att man kan se mänskliga kvarlevor på vissa av bilderna.

– Det pågår ett arbete med att ta bort dessa bilder så att materialet kan presenteras inom några dagar eller högst en vecka, klargör haverikommissionens talesperson Jonas Bäckstrand till SVT.

ANALYS

Det är av yttersta vikt för många anhöriga och överlevande – och för hela svenska folket – att man verkligen gör sitt yttersta för att klarlägga vad som faktiskt skedde med Estonia. Svenska staten har inte levererat när det gäller Estoniafrågan.

Tack vare dokumentärfilmaren Henrik Evertsson är vi nu förhoppningsvis på väg att komma betydligt närmare ett slutligt svar. För det är han värd ett enormt stort tack.

Foto: S. Shebs

[yop_poll id="678"]

5dec2025

FÖRSLAGET: Höj föräldrapenningen till 120 procent av SGI

2025 12 05

Ett forskarteam presenterar flera nya förslag till en ny riktning för den svenska politiken.

Bakom förslagen står visionen om ett mer jämställt Sverige.

Nu släpps vitboken "Därför blir män rikare än kvinnor" som visar varför vi står och stampar, och vad som krävs för att vända utvecklingen, uppger den ideella organisationen Fredrika Bremer-förbundet, i ett uttalande.

– Vitbokens forskarteam lyfter 20 skarpa åtgärder för att minska den ekonomiska ojämställdheten.

Bakom förslagen står forskarna Anne Boschini, Jesper Roine, Åsa Gunnarsson, Ann-Zofie Duvander och Åsa Lundqvist.

Vill jämna ut klyftorna

De föreslagna åtgärderna syftar till att jämna ut inkomstklyftorna mellan män och kvinnor i Sverige.

– Inkomstgapet mellan kvinnor och män har varit oförändrat i tre decennier. Kvinnor har fortfarande bara cirka 80 procent av mäns disponibla inkomster, uppger organisationen.

Från Fredrik Bremer-förbundet kommer nu krav på åtgärder för att vända utvecklingen.

– Sverige har haft ett uttalat mål om ekonomisk jämställdhet i 20 år, men inkomstgapet ligger kvar på samma nivå. Den här vitboken gör politiken svaret skyldig, säger förbundets ordförande Camilla Wagner, i ett uttalande.

– Om vi vet varför gapet består, då vet vi också vad som krävs för att halvera det till 2030.

”Systemfel”

Enligt forskarna är det fel på dagens system som gör att inkomstgapet mellan kvinnor och män består, bland annat på grund av föräldraledigheter som tas ut i större utsträckning av kvinnor.

– Det här är inte ett familjeproblem. Det är ett systemfel, säger Camilla Wagner.

– När staten använder samma hushåll som exempel i sin budget måste vi också våga visa vad siffrorna innebär i verkligheten. I dag subventionerar vi ojämställdhet.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Några av förslagen

Några av de politiska förslagen från forskarna är:

- Höj ersättningen i föräldraförsäkringen till 120 procent av SGI

- Avskaffa lägstanivådagar 

- Riktade insatser för kvinnors företagande

- Stärkt Diskrimineringsombudsman uppdrag med tydliga sanktionsmöjligheter

- Återupprätta könsuppdelad statistik över ägande, tillgångar och kapitalinkomster

- Systematisk jämställdhetsanalys i all skattepolitik

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Ioann-Mark Kuznietsov

Text: Redaktionen


5dec2025

JUST NU: Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

En kraftig storm rör sig i riktning mot Sverige och kan slå till efter helgen.

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen