Nya dramatiska Estoniabilder – Detonation kan inte uteslutas

2021 09 29

– Det är högre upplösning än jag nånsin har sett. Man ser att det är stora skador. Överraskande mycket trasor i förhållande med vad jag hade väntat mig.

Det säger Anders Ulfvarson, professor emeritus i skeppsbyggnadsteknik vid Chalmers, till SR Ekot efter att han fått ta del av helt nytagna filmer på Estonias hål.

Böjts utåt

Efter att dokumentärfilmaren Henrik Evertsson i Kanal 5 och Discoverys uppmärksammade filmserie ”Estonia - Fyndet som ändrar allt” hösten 2020 avslöjade hittills okända skador på Estonia beslutade haverikommissionerna i Finland, Sverige och Estland att inleda nya undersökningar av fartyget. Och i de ännu sekretessbelagda filmerna från dykningarna i somras framgår hur bitar av stålkonstruktionen böjts utåt från skrovet.

Slitits upp inifrån

Ekot rapporterar hur filmerna visar hur själva fartygskonstruktionen tycks ha slitits upp inifrån. Stålet är bitvis svart och böjt och ser nästan ut som sönderbränt trä vridet utåt från fartyget.

Före detta riksdagsledamoten Lars Ångström anser att de nya bilderna gör att teorin om att hålet uppstod när fartyget slog i botten nu kan avfärdas.

Detonation kan ej uteslutas

– Det är ju helt uteslutet att de här utstickande balkarna, och förvridna nästan upprullade plåtarna, skulle ha orsakats av kontakt med botten. Med tanke på att det är både svärtat och att plåtar och balkar är förvridna så går det inte att utesluta detonation, säger Lars Ångström till Ekot.

Mänskliga kvarlevor

Filmsekvenserna från sommarens dykningar är fortfarande sekretessbelagda och SVT avslöjar att orsaken är att man kan se mänskliga kvarlevor på vissa av bilderna.

– Det pågår ett arbete med att ta bort dessa bilder så att materialet kan presenteras inom några dagar eller högst en vecka, klargör haverikommissionens talesperson Jonas Bäckstrand till SVT.

ANALYS

Det är av yttersta vikt för många anhöriga och överlevande – och för hela svenska folket – att man verkligen gör sitt yttersta för att klarlägga vad som faktiskt skedde med Estonia. Svenska staten har inte levererat när det gäller Estoniafrågan.

Tack vare dokumentärfilmaren Henrik Evertsson är vi nu förhoppningsvis på väg att komma betydligt närmare ett slutligt svar. För det är han värd ett enormt stort tack.

Foto: S. Shebs

[yop_poll id="678"]

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen