Nya framgångar för Sveriges vaccinering – Hela 77 % har fått dos 1

2021 07 28

Folkhälsomyndighetens rykande färska uppdatering visar att hela 77 % av alla 18-åringar och äldre nu har fått dos 1.

Därmed är det bara 23 % kvar som ännu inte fått sin första spruta. Sedan i fredags har ytterligare 96 000 svenskar besökt någon av landets alla vaccinationsplatser för att få sin första dos. Dessutom har över 83 000 under samma period fått sin andra dos. Det innebär att sedan uppdateringen i fredags har nästan 180 000 sprutor administrerats runt om i landet. Det innebär sammantaget att 76,9 % av alla 18-plussare i Sverige har fått dos 1 och  49,1 % har fått dos 2.

Närmare flockimmunitet

På grund av det smittsammare deltaviruset har kraven på vaccinationstäckning nu ökat och enligt matematikern Tom Britton krävs det sannolikt upp emot 90 %. Enligt brittiska Channel Four krävs 83 – 88 % vaccinationstäckning men Channel Four framhåller att då behöver hela befolkningen inklusive de under 18 år vaccineras. Såväl buden om flockimmunitet som buden om hur man gör med de yngre varierar med andra ord men alla modeller har en likhet – ju fler som vaccinerats desto närmare kommer man flockimmunitet.

ANALYS

I sociala medier får man lätt bilden av att halva befolkningen är emot vaccinering. Men som vanligt är bilden i sociala medier långt ifrån representativ och en del tycks jobba heltid med att sprida konspirationsteorier. Att snart 80 % har fått dos 1 är ett rejält styrkebesked. Och nästan alla som fått dos 1 torde även vara öppna för att ta dos 2.

Valdeltagandet

I valet 2018 nådde Sverige ett valdeltagande på 87,2 % vilket gör att Sverige har ett av världens högsta valdeltagande bland länder där det inte är obligatoriskt att rösta. Sverige har nu chans att återigen leverera ett toppresultat och mycket pekar på att vaccinationsprocenten kan nå 80 % redan inom några dagar. Det finns fortfarande de som väntar på att kunna boka tid i delar av landet så en förutsättning är god vaccintillgång.

Foto: CDC

[yop_poll id="422"]

13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen