Nya framgångar för Sveriges vaccinering – Hela 77 % har fått dos 1

2021 07 28

Folkhälsomyndighetens rykande färska uppdatering visar att hela 77 % av alla 18-åringar och äldre nu har fått dos 1.

Därmed är det bara 23 % kvar som ännu inte fått sin första spruta. Sedan i fredags har ytterligare 96 000 svenskar besökt någon av landets alla vaccinationsplatser för att få sin första dos. Dessutom har över 83 000 under samma period fått sin andra dos. Det innebär att sedan uppdateringen i fredags har nästan 180 000 sprutor administrerats runt om i landet. Det innebär sammantaget att 76,9 % av alla 18-plussare i Sverige har fått dos 1 och  49,1 % har fått dos 2.

Närmare flockimmunitet

På grund av det smittsammare deltaviruset har kraven på vaccinationstäckning nu ökat och enligt matematikern Tom Britton krävs det sannolikt upp emot 90 %. Enligt brittiska Channel Four krävs 83 – 88 % vaccinationstäckning men Channel Four framhåller att då behöver hela befolkningen inklusive de under 18 år vaccineras. Såväl buden om flockimmunitet som buden om hur man gör med de yngre varierar med andra ord men alla modeller har en likhet – ju fler som vaccinerats desto närmare kommer man flockimmunitet.

ANALYS

I sociala medier får man lätt bilden av att halva befolkningen är emot vaccinering. Men som vanligt är bilden i sociala medier långt ifrån representativ och en del tycks jobba heltid med att sprida konspirationsteorier. Att snart 80 % har fått dos 1 är ett rejält styrkebesked. Och nästan alla som fått dos 1 torde även vara öppna för att ta dos 2.

Valdeltagandet

I valet 2018 nådde Sverige ett valdeltagande på 87,2 % vilket gör att Sverige har ett av världens högsta valdeltagande bland länder där det inte är obligatoriskt att rösta. Sverige har nu chans att återigen leverera ett toppresultat och mycket pekar på att vaccinationsprocenten kan nå 80 % redan inom några dagar. Det finns fortfarande de som väntar på att kunna boka tid i delar av landet så en förutsättning är god vaccintillgång.

Foto: CDC

[yop_poll id="422"]

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen