Nya galna antivaccin-rykten får Agnes Wold att säga ifrån rejält

2021 10 18

– Det här är det obehagligaste jag har varit med om på länge.

Det säger Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs Universitet, till GT med tanke på omfattningen av alla galna och tokiga konspirationsteorier och myter som florerar kring covidvaccinen.

Bara 31 % fullvaccinerade

GT rapporterar om att skillnaderna i vaccinationstäckning är stora mellan stadsdelarna i Göteborg och i Angered är färre än 60 % av stadsdelens invånare vaccinerade. Och i nordöstra Gårdsten är vaccinationsgraden nere på katastrofala 31 % avseende fullvaccinerade. Agnes Wold befarar att en av förklaringarna kan vara alla myter och konspirationsteorier om covidvaccinen.

Kan få långtidssymtom

En av alla konstiga idéer som florerar en hel del på nätet är att det är bra att skippa vaccinet eftersom man får minst lika bra immunitet av själva sjukdom som av vaccinet.

– Det är ju sant. Men vaccinet tar du ju för att inte bli sjuk. Är du över 40, särskilt om du är man, kan du inte vara säker på att du inte kommer att bli allvarligt sjuk. Och även om du klarar dig från det kan du få långtidssymptom, som luktbortfall förklarar Agnes Wold för GT.

Många har drabbats av en rad allvarliga långtidssymptom efter att ha smittats med viruset och även yngre personer har drabbats.

Äldre män i tweedkostym

Wold markerar kraftigt mot alla galna konspirationer på nätet.

– Det finns så oerhört mycket desinformation, och den är ganska skickligt gjord. Det är ofta äldre män i tweedkostym, inte sällan med någon akademisk titel, som talar med en viss auktoritet och använder ett akademiskt språk, säger hon till GT.

Ren rappakalja

– Lyssnar man på vad de faktiskt säger så hör man att det är ren rappakalja, men ändå är det många som låter sig övertygas. Det är chockartat att till synes helt normala svenskar, vissa till och med sjukvårdsutbildade, tror att det kan ligga någonting i allt det här, poängterar Wold.

– Det här är livsfarligt, folk kan dö, säger Agnes Wold.

ANALYS

Agnes Wold har givetvis helt rätt. Det är nästan svårt att förstå att det finns folk som låter sig luras av all smörja som florerar på nätet. Ofta sprids ryktena av personer som ingen vet vem det är och som de lurade inte har någon tidigare relation med.

I dagsläget är i alla fall 79,4 % av Sveriges 16-plussare fullvaccinerade vilket är positivt i sig –men siffran behöver komma upp en bra bit till.

Foto: Wikipedia, Astrid Eriksson Tropp

[yop_poll id="770"]

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Höjer lönerna

2026 06 05

Regeringen har fattat beslut om att höja lönerna för en rad stadsanställda.

Lönerna höjs bland annat för myndighetschefer, generaldirektörer, landshövdingar, rektorer för universitet och högskolor, samt länsråden vid länsstyrelserna och överdirektörer.

Totalt omfattar lönehöjningarna 220 personer.

– Löneökningen för gruppen i sin helhet uppgår till strax under 3,4 procent, framhåller regeringen i ett uttalande.

Personerna som omfattas av löneökningen ingår i regeringens så kallade frikrets – det vill säga personer nära statsmakten som inte formellt ingår i regeringen. Regeringen fattar beslut om nya löner för gruppen en gång per år.

– De enskilda lönebesluten hanteras vid respektive departement, uppger regeringen.

137 200 kronor

Lönerna höjs även för statssekreterare. Löneökningen för gruppen uppgår till 3,4 procent.

Höjningen innebär att statsminister Ulf Kristerssons statssekreterare får en ny lön på 137 200 kronor per månad.

– För övriga statssekreterare och kabinettssekreteraren är den nya lönen 123 400 kronor per månad, meddelar regeringen.

Under den genomsnittliga ökningen

Löneökningarna på 3,4 procent ligger något under den genomsnittliga löneökningen i landet.

Enligt en färsk rapport från Medlingsinstitutet förväntas lönerna i hela ekonomin öka med 3,5 procent i mars 2026 jämfört med samma månad året innan.

I den offentliga sektorn ökade lönerna med 3,6 procent jämfört med 3,1 procent i den privata sektorn.

– Vi ser en fortsatt utveckling där löneökningstakten är högre i offentlig sektor än i privat sektor, säger Medlingsinstitutets nationalekonom Simon Torstenson.

När räntekostnader räknas bort ökade reallönerna med 1,9 procent.

– En låg inflation och en relativt hög nominell löneökningstakt gör att reallönerna fortsatte att vara relativt höga i mars 2026, säger Simon Torstensson.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Sämst utveckling

De avtalade lönerna i kollektivavtal släpar efter något. De ökade med 3,2 procent, vilket är lägre än riktmärket på 3,4 procent.

– Skillnaden mellan det totala avtalsvärdet och de avtalade löneökningarna beror främst på att delar av avtalsvärdet används till sådant som arbetstidsförkortning och deltidspension. Det gör att de avtalade löneökningarna kan bli lägre än kostnadsmärket, säger Simon Torstensson.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Foto: Olle Fridman Regeringskansliet

Text: Redaktionen