Nya och potentiellt farligare virusvarianten redan i Europa

2021 12 04

Den nya virusvarianten som oroar forskare runt om i världen har redan kommit till EU – en ovaccinerad person i Belgien har smittats.

Det uppger Belgiens regering som meddelat den dåliga nyheten på en presskonferens.

Nya reseförbud

– Vi har ett fall som nu har bekräftats vara den nya varianten, säger Belgiens sjukvårdsminister Frank Vandenbroucke till AFP.

Storbritannien, Österrike, Tjeckien, Tyskland, Italien och Nederländerna hör till de länder som infört nya reseförbud.

Sju länder berörs

Syftet är att bromsa spridningen av den nya varianten som befaras vara extra smittsam och kanske inte kan hanteras lika bra av vaccinen.

De länder som berörs av inreseförbuden är Sydafrika, Botswana, Esawtini (Swaziland), Lesotho, Namibia, Zambia och Zimbabwe.

Brittiska regeringen orolig

Storbritanniens hälsominister Sajid Javid uppger att forskare är djupt oroade rörande den nya varianten som har ett stort antal mutationer.

– Kanske dubbelt så många som vi har sett i deltavarianten, säger sjukvårdsministern till BBC News.

Kan vara smittsammare

Det kan i sin tur innebära stora bekymmer.

– Det kan innebära att den kan vara mer smittsam och de nuvarande vaccinen som vi har kan vara mindre effektiva, säger Storbritanniens hälsominister.

Tegnell försiktig

Anders Tegnell framhåller att mycket fortfarande är okänt angående den nya virusvarianten.

– Den har spridits mer i en del av Sydafrika så här långt och också i några andra länder. Den har en rad mutationer, som även många andra tidigare varianter haft. Men vad det betyder i praktiken vet vi inte, vi måste luta oss mot WHO och andra organisationer som har mer kunskap än vi, säger statsepidemiologen till DN.

Vaccinens motståndskraft den stora oron

Internationella forskare har framhållit att det framförallt finns en risk för att vaccinen biter sämre på den nya varianten och det är något Anders Tegnell också berör.

– Det är mutationer som möjligtvis skulle kunna påverka hur bra immuniteten är i befolkningen i Europa. Vi kanske skulle behöva ändra vaccinet eller göra något liknande för att få ett bra skydd, tillägger han.

Foto: Region Uppsala


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen