Nya regler för asylsökande

2024 12 17

Regeringen och Sverigedemokraterna skärper kraven på asylsökande som får avslag på sin ansökan.

Till skillnad från i dag kommer asylsökande som fått avslag bli tvungna att lämna Sverige innan de kan ansöka på nytt och en ny asylansökan ska inte kunna genomföras förrän efter fem år.

Det rapporterar SR Ekot med hänvisning till källor med insyn i förslaget.

– Det är ett sätt att bekämpa det så kallade skuggsamhället. Förslaget kommer att presenteras på en pressträff inom kort, framhåller SR:s politikreporter Lova Olsson.

Måste lämna landet

Många personer som får avslag på sin asylansökan håller sig undan i Sverige, enligt regeringen och SD.

Efter fyra år kan personerna återigen ansöka om asyl, enligt dagens regelverk.

Regeringen uppger att var fjärde asylansökan under 2023 kom från personer som redan fått avslag på sin asylansökan, men stannat kvar i Sverige tillräckligt länge för att beslut om utvisning eller avvisning hunnit preskriberas.

Tidöpartierna anser att det är ett problem som måste åtgärdas.

Enligt det nya förslaget måste en person ha lämnat Sverige i minst fem år för att få göra en ny ansökan.

– Tiden ska börja räknas när utlänningen har lämnat landet, säger Ekots Lova Olsson.

Minskat antal asylsökande

Regeringen gick till val på att lägga om migrationspolitiken.

Under Tidöregeringen har antalet asylsökande till Sverige minskat.

Första halvåret 2024 ansökte cirka 5 000 personer om asyl i Sverige – runt 25 procent färre än under samma period förra året.

Migrationsverket bedömer att cirka 10 000 personer söker asyl i Sverige under 2024 – 2 000 färre än bedömningen i en prognos från slutet av april. Även för åren 2025 och 2026 skrivs prognosen för antalet asylsökande ner.

– Orsaken är framför allt att antalet preskriberade avslagsärenden minskar, och att färre personer därför kan ansöka om asyl på nytt, framhåller myndigheten på sin hemsida.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Natosoldat död nära ryska gränsen

2025 11 30

En Natosoldat har förlorat livet.

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


30 november 2025

Tandhygienist varnar: ”Tandköttet lossnar”

2025 11 30

En tandhygienist varnar för skador på tandköttet.

En skadlig vana har lett till att allt fler svenskar drabbas av allvarliga problem med tandköttet.

I många fall kan tandköttet till och med lossna, enligt en tandhygienist.

”Kan inte äta eller borsta tänderna”

Vitt snus har blivit allt mer populärt bland svenska folket.

Men många som använder produkten drabbas av allvarliga besvär och får väldigt ont, varnar tandhygienisten Birgitta Enmark, som är ansvarig för Folktandvården i Gävleborgs tobaksförebyggande arbete.

– Många som kommer till oss kommer för att de har så ont i tandköttet så att de inte kan äta, de kan inte borsta tänderna – när man skrapar lite, då lossnar lite tandkött, säger Birgitta Enmark till SR.

Oavsett var man lägger prillan så blir det en kraftig inflammation, varnar hon.

Inflammationen drabbar dessutom både över- och underkäken.

Det finns också en risk att problemen består – även om man slutar använda det vita snuset, enligt tandhygienisten.

– Vi har alltså de som har hållit uppe med det vita snuset i ett år, de är fortfarande inte besvärsfria, säger Birgitta Enmark till radiokanalen.

LÄS OCKSÅ: "Erbjuder falska lån" - Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Stor ökning – populärt bland unga

Men trots de många varningarna är det vita snuset fortsatt populärt bland svenska folket, visar en kartläggning från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning).

Konsumtionen av vitt snus uppges ha ökat med 20 procent mellan 2023 och 2024, enligt rapporten.

Det vita snuset är framför allt populärt bland yngre konsumenter.

Inom åldersgruppen 17-29 år uppger 1 av 4 att de har snusat vitt snus den senaste månaden.

Under 2024 var det totalt 21 procent av befolkningen som snusade minst en gång i månaden, vitt eller brunt snus. Dagligt användande av snus (18 procent) var betydligt vanligare än sporadiskt användande (3 procent).

Totalt har 30 procent av befolkningen använt någon nikotinprodukt den senaste månaden. Bland 17-29-åringar är 40 procent nikotinanvändare, enligt kartläggningen.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Diana Polekhina

Text: Redaktionen