Till skillnad från i dag kommer asylsökande som fått avslag bli tvungna att lämna Sverige innan de kan ansöka på nytt och en ny asylansökan ska inte kunna genomföras förrän efter fem år.

Det rapporterar SR Ekot med hänvisning till källor med insyn i förslaget.

– Det är ett sätt att bekämpa det så kallade skuggsamhället. Förslaget kommer att presenteras på en pressträff inom kort, framhåller SR:s politikreporter Lova Olsson.

Måste lämna landet

Många personer som får avslag på sin asylansökan håller sig undan i Sverige, enligt regeringen och SD.

Efter fyra år kan personerna återigen ansöka om asyl, enligt dagens regelverk.

Regeringen uppger att var fjärde asylansökan under 2023 kom från personer som redan fått avslag på sin asylansökan, men stannat kvar i Sverige tillräckligt länge för att beslut om utvisning eller avvisning hunnit preskriberas.

Tidöpartierna anser att det är ett problem som måste åtgärdas.

Enligt det nya förslaget måste en person ha lämnat Sverige i minst fem år för att få göra en ny ansökan.

– Tiden ska börja räknas när utlänningen har lämnat landet, säger Ekots Lova Olsson.

Minskat antal asylsökande

Regeringen gick till val på att lägga om migrationspolitiken.

Under Tidöregeringen har antalet asylsökande till Sverige minskat.

Första halvåret 2024 ansökte cirka 5 000 personer om asyl i Sverige – runt 25 procent färre än under samma period förra året.

Migrationsverket bedömer att cirka 10 000 personer söker asyl i Sverige under 2024 – 2 000 färre än bedömningen i en prognos från slutet av april. Även för åren 2025 och 2026 skrivs prognosen för antalet asylsökande ner.

– Orsaken är framför allt att antalet preskriberade avslagsärenden minskar, och att färre personer därför kan ansöka om asyl på nytt, framhåller myndigheten på sin hemsida.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Det konstaterar Nordiska ministerrådets nya rapport Normo 2025.

I rapporten framgår det att 56 procent av alla vuxna i Norden är antingen överviktiga eller feta.

– Vi håller på att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning som tillbringar alldeles för mycket tid framför skärmar, samtidigt som vi äter ohälsosam och ohållbar mat, framhåller Karen Ellemann, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet, i ett uttalande på tisdagen.

Starkt samband med cancer

Utvecklingen riskerar att få breda och allvarliga hälsokonsekvenser.

Sjukdomar som typ 2 diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar ökar i takt med att fetma blir ett allt större problem.

Dessutom finns ett allt starkare samband mellan fetma och cancer. Nätkliniken Yazen kallade tidigare i år sambandet för en “tickande hälsobomb” och en av vår tids största hälsoutmaningar.

– Resultaten i vår studie visar att fetma kan öka risken för upp till 40 procent av alla cancerfall av de som ingick i studien och som diagnostiserades mellan 1963–2019, sade Tanja Stocks, forskare och docent i epidemiologi vid Lunds universitet, i februari.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

"Dyster läsning"

I och med den nya Normorapporten får varningarna därmed vatten på sin kvarn.

– Denna senaste utgåva av Normo är tyvärr dyster läsning. Men jag har valt att se den som en uppmaning till handling, för att ytterligare stärka våra ansträngningar att främja en mer hållbar livsmedels- och hälsosituation i Norden, uppger Karen Ellemman. 

Enligt rapporten är det dessutom individer med lägre utbildningsbakgrund som har sämre kostvanor. Övervikt och fetma, samt användning av niktoin alkohol, är högre i gruppen än den med högre utbildning.

– Detta är en utveckling som vi behöver ändra, understryker Karin Ellemann.

LÄS OCKSÅ: Populär julmat rusar i pris – 1 200 procent dyrare

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen