Nya regler för asylsökande

2024 12 17

Regeringen och Sverigedemokraterna skärper kraven på asylsökande som får avslag på sin ansökan.

Till skillnad från i dag kommer asylsökande som fått avslag bli tvungna att lämna Sverige innan de kan ansöka på nytt och en ny asylansökan ska inte kunna genomföras förrän efter fem år.

Det rapporterar SR Ekot med hänvisning till källor med insyn i förslaget.

– Det är ett sätt att bekämpa det så kallade skuggsamhället. Förslaget kommer att presenteras på en pressträff inom kort, framhåller SR:s politikreporter Lova Olsson.

Måste lämna landet

Många personer som får avslag på sin asylansökan håller sig undan i Sverige, enligt regeringen och SD.

Efter fyra år kan personerna återigen ansöka om asyl, enligt dagens regelverk.

Regeringen uppger att var fjärde asylansökan under 2023 kom från personer som redan fått avslag på sin asylansökan, men stannat kvar i Sverige tillräckligt länge för att beslut om utvisning eller avvisning hunnit preskriberas.

Tidöpartierna anser att det är ett problem som måste åtgärdas.

Enligt det nya förslaget måste en person ha lämnat Sverige i minst fem år för att få göra en ny ansökan.

– Tiden ska börja räknas när utlänningen har lämnat landet, säger Ekots Lova Olsson.

Minskat antal asylsökande

Regeringen gick till val på att lägga om migrationspolitiken.

Under Tidöregeringen har antalet asylsökande till Sverige minskat.

Första halvåret 2024 ansökte cirka 5 000 personer om asyl i Sverige – runt 25 procent färre än under samma period förra året.

Migrationsverket bedömer att cirka 10 000 personer söker asyl i Sverige under 2024 – 2 000 färre än bedömningen i en prognos från slutet av april. Även för åren 2025 och 2026 skrivs prognosen för antalet asylsökande ner.

– Orsaken är framför allt att antalet preskriberade avslagsärenden minskar, och att färre personer därför kan ansöka om asyl på nytt, framhåller myndigheten på sin hemsida.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen