Nya regler för hyresbostäder – det här gäller

2025 05 20

Reglerna om hyror för nyproducerade bostäder ska ändras.

Det framgår av en ny lagrådsremiss som regeringen fattat beslut om.

Regeringen vill ändra reglerna för modellen med presumtionshyra – det vill säga den hyra som förhandlats fram mellan hyresvärden och en hyresgästorganisation vid nyproduktion av lägenheter.

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) hävdar att de nya ändringarna kommer skapa bättre förutsättningar för att bygga nya hyresbostäder.

– För att skapa goda förutsättningar för nybyggnation är det viktigt att det finns ett väl fungerande system för hyressättning. De förändringar som regeringen nu föreslår är efterfrågade av aktörer på hyresmarknaden, och bedöms kunna bidra till ett ökat bygg­ande av hyresbostäder, säger han och tillägger:

– Fler tillgängliga hyresbostäder är positivt för rörligheten på bostads­marknaden och arbetsmarknaden.

Här är förslagen

Nedan följer regeringens förslag på ändringar för nya hyresbostäder.

1, Möjligheterna att justera hyran löpande ska utökas

Enligt regeringen kan det bidra till att det i fler fall blir lönsamt att investera i nyproduktion. Inflytt­nings­­hyrorna kan också sättas lägre, vilket bedöms vara positivt för dem som behöver en bostad.

2, Hyran ska kunna ändras i fler fall än tidigare

I syfte att göra presumtionshyresmodellen mer flexibel föreslås att hyran ska kunna ändras i fler fall än tidigare, till exempel på grund av en hyresgästs individuella önskemål om utrustning till sin lägenhet eller för att kunna genomföra angelägna moderniseringar, som installation av laddstolpar eller solceller.

3, Nya möjligheter att lösa tvister om presumtionshyra

Det ska införas nya möjligheter att lösa tvister om presumtions­hyra. Enligt regeringen kan det bidra till mer effektiva förhandlingar om sådana hyror, och att tvister kan avgöras på ett snabbt och enkelt sätt om parterna inte kan komma överens.

Foto: G. Karlsson

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

Ny åldersgräns kan införas i Sverige – aldrig hänt förut

2025 05 21

Europeiska unionen intensifierar sina ansträngningar för att skydda barn från potentiella risker med sociala medier.

Ett nytt förslag, som stöds av länder som Grekland, Frankrike och Spanien, syftar till att införa en gemensam digital åldersgräns inom hela EU, inklusive Sverige.

Detta skulle innebära att minderåriga behöver föräldrars samtycke för att använda populära appar som TikTok, Instagram och Snapchat.

Förslaget, som kommer att diskuteras av EU:s digitalministrar i början av juni, är en reaktion på växande oro över barns ökade skärmtid och dess påverkan på deras mentala hälsa, rapporterar Politico.

– Frågan har fått ökad uppmärksamhet sedan Australien beslutade att införa en minimiålder på 16 år för att skapa konton på vissa sociala medieplattformar, framhåller tidningen.

”Digital myndighetsålder”

Enligt ett dokument som Politico har tagit del av, föreslås det att EU fastställer en gemensam ”digital myndighetsålder”. Enligt förslaget ska minderåriga behöva föräldrars samtycke för att använda sociala medier, vilket skulle förhindra automatisk åtkomst till populära appar.  

Förslaget har redan fått stöd från flera medlemsländer, inklusive digitalt framstående nationer som Frankrike och Spanien.

Positiva signaler kommer också från Sveriges grannland Danmark, som förbereder sig för att ta över ordförandeskapet i EU.

– Skyddet av våra barn online kommer att vara en central prioritet för det kommande danska EU-ordförandeskapet, säger Danmarks digitalminister Caroline Stage Olsen i ett uttalande

EU först ut

Förslaget om en digital myndighetsålder är en del av en bredare europeisk strategi för att skydda barn online, vilket också inkluderar den nyligen antagna förordningen om digitala tjänster, Digital Services Act (DSA).

DSA syftar till att öka transparensen och ansvarsutkrävandet för digitala plattformar, särskilt när det gäller skyddet av minderåriga.

Enligt Mediemyndigheten innehåller DSA regler som ska se till att:

  • den digitala tekniken och onlineplattformarna iakttar allas rättigheter,
  • vi kan lita på de digitala tjänster som vi använder,
  • vi kan vara säkra och skyddade på nätet, oavsett vilka digitala tjänster vi använder.

Skarp kritik från USA

USA har reagerat kraftfullt på EU:s nya lagstiftning för sociala medier.

Stormakten anser att den missgynnar amerikanska techbolag och begränsar yttrandefriheten online. Vidare har USA varnat för att EU:s lagstiftning kan leda till minskad innovation och ökad administrativ börda.

LÄS MER HÄR: USA rasar mot EU: “Det är utpressning”

Foto: A. Labisch

Text: Redaktionen