Nya regler för mängder av bidrag – det här gäller

2025 04 29

Enligt regeringen är syftet med reformen att ta itu med utanförskapet i det svenska samhället, och göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. 

– Sverige är ingen kravlös gemenskap. Det måste i alla lägen löna sig mer att arbeta i stället för att få ersättningar och bidrag. Välfärden bygger på att vi alla bidrar efter förmåga och får stöd när det verkligen behövs. Nu tar vi nästa steg för att för första gången på riktigt införa en arbetslinje i integrationspolitiken, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

Det här gäller

Den nya bidragsreformen innehåller följande ändringar:  

- En person ska ha varit bosatt i Sverige under minst fem år, under en femtonårsperiod, för att få rätt till vissa av de bosättningsbaserade förmånerna i socialförsäkringen. Perioden kan förkortas om personen uppnår inkomst av arbete under en viss tid. De nya reglerna kommer gälla alla som flyttar till Sverige från ett land utanför EU/EES, oavsett medborgarskap

- En ny modell för kvalificering till ekonomiskt bistånd. Den som inte är svensk medborgare måste ha vistats lagligt i Sverige i minst fem år utan avbrott för att få bidrag. Ekonomiskt bistånd ska dock vara möjligt att bevilja i nödsituationer

Då träder förslagen i kraft

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Den som bosätter sig i Sverige efter datumet kommer således behöva uppfylla de nya kraven för att kunna ta del av de aktuella förmånerna i socialförsäkringen och ekonomiskt bistånd.

Bidragen som omfattas

Här är alla bistånd som omfattas av förslagen:

• Ekonomiskt bistånd
• Föräldrapenning på lägstanivå och grundnivå
• Barnbidrag (inklusive flerbarnstillägg)
• Bostadsbidrag
• Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning
• Bostadstillägg
• Omvårdnadsbidrag
• Merkostnadsersättning
• Assistansersättning
• Äldreförsörjningsstöd

Källa: Regeringskansliet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redationen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen