Nya regler för mängder av bidrag – det här gäller

2025 04 29

Regeringen går fram med en ny bidragsreform.

Enligt regeringen är syftet med reformen att ta itu med utanförskapet i det svenska samhället, och göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete.

– Sverige är ingen kravlös gemenskap. Det måste i alla lägen löna sig mer att arbeta i stället för att få ersättningar och bidrag. Välfärden bygger på att vi alla bidrar efter förmåga och får stöd när det verkligen behövs. Nu tar vi nästa steg för att för första gången på riktigt införa en arbetslinje i integrationspolitiken, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

Det här gäller

Den nya bidragsreformen innehåller följande ändringar:

- En person ska ha varit bosatt i Sverige under minst fem år, under en femtonårsperiod, för att få rätt till vissa av de bosättningsbaserade förmånerna i socialförsäkringen. Perioden kan förkortas om personen uppnår inkomst av arbete under en viss tid. De nya reglerna kommer gälla alla som flyttar till Sverige från ett land utanför EU/EES, oavsett medborgarskap

- En ny modell för kvalificering till ekonomiskt bistånd. Den som inte är svensk medborgare måste ha vistats lagligt i Sverige i minst fem år utan avbrott för att få bidrag. Ekonomiskt bistånd ska dock vara möjligt att bevilja i nödsituationer

Då träder förslagen i kraft

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Den som bosätter sig i Sverige efter datumet kommer således behöva uppfylla de nya kraven för att kunna ta del av de aktuella förmånerna i socialförsäkringen och ekonomiskt bistånd.

Bidragen som omfattas

Här är alla bistånd som omfattas av förslagen:

Ekonomiskt bistånd
Föräldrapenning på lägstanivå och grundnivå
Barnbidrag (inklusive flerbarnstillägg)
Bostadsbidrag
Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning
Bostadstillägg
Omvårdnadsbidrag
Merkostnadsersättning
Assistansersättning
Äldreförsörjningsstöd

Källa: Regeringskansliet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redationen

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen