Nya regler för mängder av bidrag – det här gäller

2025 04 29

Enligt regeringen är syftet med reformen att ta itu med utanförskapet i det svenska samhället, och göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. 

– Sverige är ingen kravlös gemenskap. Det måste i alla lägen löna sig mer att arbeta i stället för att få ersättningar och bidrag. Välfärden bygger på att vi alla bidrar efter förmåga och får stöd när det verkligen behövs. Nu tar vi nästa steg för att för första gången på riktigt införa en arbetslinje i integrationspolitiken, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

Det här gäller

Den nya bidragsreformen innehåller följande ändringar:  

- En person ska ha varit bosatt i Sverige under minst fem år, under en femtonårsperiod, för att få rätt till vissa av de bosättningsbaserade förmånerna i socialförsäkringen. Perioden kan förkortas om personen uppnår inkomst av arbete under en viss tid. De nya reglerna kommer gälla alla som flyttar till Sverige från ett land utanför EU/EES, oavsett medborgarskap

- En ny modell för kvalificering till ekonomiskt bistånd. Den som inte är svensk medborgare måste ha vistats lagligt i Sverige i minst fem år utan avbrott för att få bidrag. Ekonomiskt bistånd ska dock vara möjligt att bevilja i nödsituationer

Då träder förslagen i kraft

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Den som bosätter sig i Sverige efter datumet kommer således behöva uppfylla de nya kraven för att kunna ta del av de aktuella förmånerna i socialförsäkringen och ekonomiskt bistånd.

Bidragen som omfattas

Här är alla bistånd som omfattas av förslagen:

• Ekonomiskt bistånd
• Föräldrapenning på lägstanivå och grundnivå
• Barnbidrag (inklusive flerbarnstillägg)
• Bostadsbidrag
• Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning
• Bostadstillägg
• Omvårdnadsbidrag
• Merkostnadsersättning
• Assistansersättning
• Äldreförsörjningsstöd

Källa: Regeringskansliet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redationen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen