Nya regler för mängder av bidrag – det här gäller

2025 04 29

Regeringen går fram med en ny bidragsreform.

Enligt regeringen är syftet med reformen att ta itu med utanförskapet i det svenska samhället, och göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. 

– Sverige är ingen kravlös gemenskap. Det måste i alla lägen löna sig mer att arbeta i stället för att få ersättningar och bidrag. Välfärden bygger på att vi alla bidrar efter förmåga och får stöd när det verkligen behövs. Nu tar vi nästa steg för att för första gången på riktigt införa en arbetslinje i integrationspolitiken, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

Det här gäller

Den nya bidragsreformen innehåller följande ändringar:  

- En person ska ha varit bosatt i Sverige under minst fem år, under en femtonårsperiod, för att få rätt till vissa av de bosättningsbaserade förmånerna i socialförsäkringen. Perioden kan förkortas om personen uppnår inkomst av arbete under en viss tid. De nya reglerna kommer gälla alla som flyttar till Sverige från ett land utanför EU/EES, oavsett medborgarskap

- En ny modell för kvalificering till ekonomiskt bistånd. Den som inte är svensk medborgare måste ha vistats lagligt i Sverige i minst fem år utan avbrott för att få bidrag. Ekonomiskt bistånd ska dock vara möjligt att bevilja i nödsituationer

Då träder förslagen i kraft

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Den som bosätter sig i Sverige efter datumet kommer således behöva uppfylla de nya kraven för att kunna ta del av de aktuella förmånerna i socialförsäkringen och ekonomiskt bistånd.

Bidragen som omfattas

Här är alla bistånd som omfattas av förslagen:

  • Ekonomiskt bistånd
  • Föräldrapenning på lägstanivå och grundnivå
  • Barnbidrag (inklusive flerbarnstillägg)
  • Bostadsbidrag
  • Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning
  • Bostadstillägg
  • Omvårdnadsbidrag
  • Merkostnadsersättning
  • Assistansersättning
  • Äldreförsörjningsstöd

Källa: Regeringskansliet

 

 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redationen


UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 03

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 03

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen