SVERIGE: Nya riktlinjer för vabbande

2023 08 30

Det ska tas fram tydligare direktiv på när barn ska stanna hemma från förskolan.

I dag är det bedömningen alldeles för godtycklig.

Det framhåller socialminister Jakob Forssmed (KD) på onsdagen.

– Det här är något som skapar frustration hos både föräldrar och personal. Här behövs tydligare vägledning kring vad som gäller, säger han till DN.

”Försiktighetskultur” – vabbandet ökar

Sjukfrånvaron på Sveriges förskolor är fortfarande hög.

Under 2022 ökade vabbandet med 2,2 procent jämfört med 2021.

Försäkringskassan förklarar bland annat den höga frånvaron med att det har uppstått en ny ”försiktighetskultur” i Sverige.

– Ökningen beror på att man under pandemin tagit till större säkerhetsmarginaler och är hemma längre tider och med mindre symtom än före pandemin.

– Utifrån att vi ser en tydlig ökning av vab‑dagar i all vår statistik när vi jämför tiden före pandemin med den här hösten kan det tyda på en ny ”försiktighetskultur”, sa Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan, till SR när han ombads att kommentera situationen.

Tar krafttag

Nu tar regeringen krafttag mot vab-situationen i Sverige.

Folkhälsomyndigheten får i uppdrag att ta fram underlag till tydligare rekommendationer kring när – och hur länge – sjuka barn ska stanna hemma från förskolan vid olika infektioner, symtom och allmäntillstånd, rapporterar DN.

– En viktig del av Folkhälsomyndighetens uppdrag blir att sprida den här kunskapen, så vi får mindre av egenhändigt ihopsnickrade policys på förskolorna och mer av en gemensam hållning, säger Jakob Forssmed till tidningen och berättar att hans uppfattning är att smittohanteringen skiljer sig för mycket mellan olika förskolor.

– Det är i alla fall vad jag hör när jag pratar med föräldrar.

Ska öka närvaron

Det främsta målet med Folkhälsomyndighetens nya uppdrag blir att minska smittspridningen på förskolor runt om i landet.

I andra hand hoppas regeringen att de nya riktlinjerna ska leda till en ökad närvaro.

Vanliga orsaker till lång frånvaro

Enligt Skolverket är oro och rädsla två vanliga orsaker till frånvaro bland barn.

– Den mest förekommande orsaken till frånvaro bland barn är symptom som enligt riktlinjer gör att barn ska vara hemma trots ett gott allmäntillstånd.

– För längre frånvaro är den näst vanligaste orsaken oro och rädsla hos vårdnadshavarna. Den frånvaroorsaken är vanligare i förskolor med större andel barn med utländsk bakgrund, skriver myndigheten på sin hemsida.

Foto: G. Pierce

Text: Redaktionen

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år.

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år.

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

– Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

– Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen