SVERIGE: Nya riktlinjer för vabbande

2023 08 30

I dag är det bedömningen alldeles för godtycklig.

Det framhåller socialminister Jakob Forssmed (KD) på onsdagen.

– Det här är något som skapar frustration hos både föräldrar och personal. Här behövs tydligare vägledning kring vad som gäller, säger han till DN.

”Försiktighetskultur” – vabbandet ökar

Sjukfrånvaron på Sveriges förskolor är fortfarande hög.

Under 2022 ökade vabbandet med 2,2 procent jämfört med 2021.

Försäkringskassan förklarar bland annat den höga frånvaron med att det har uppstått en ny ”försiktighetskultur” i Sverige.

–  Ökningen beror på att man under pandemin tagit till större säkerhetsmarginaler och är hemma längre tider och med mindre symtom än före pandemin.

– Utifrån att vi ser en tydlig ökning av vab‑dagar i all vår statistik när vi jämför tiden före pandemin med den här hösten kan det tyda på en ny ”försiktighetskultur”, sa Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan, till SR när han ombads att kommentera situationen.

Tar krafttag

Nu tar regeringen krafttag mot vab-situationen i Sverige.

Folkhälsomyndigheten får i uppdrag att ta fram underlag till tydligare rekommendationer kring när – och hur länge – sjuka barn ska stanna hemma från förskolan vid olika infektioner, symtom och allmäntillstånd, rapporterar DN.

– En viktig del av Folkhälsomyndighetens uppdrag blir att sprida den här kunskapen, så vi får mindre av egenhändigt ihopsnickrade policys på förskolorna och mer av en gemensam hållning, säger Jakob Forssmed till tidningen och berättar att hans uppfattning är att smittohanteringen skiljer sig för mycket mellan olika förskolor.

– Det är i alla fall vad jag hör när jag pratar med föräldrar.

Ska öka närvaron

Det främsta målet med Folkhälsomyndighetens nya uppdrag blir att minska smittspridningen på förskolor runt om i landet.

I andra hand hoppas regeringen att de nya riktlinjerna ska leda till en ökad närvaro.

Vanliga orsaker till lång frånvaro

Enligt Skolverket är oro och rädsla två vanliga orsaker till frånvaro bland barn.

– Den mest förekommande orsaken till frånvaro bland barn är symptom som enligt riktlinjer gör att barn ska vara hemma trots ett gott allmäntillstånd.

– För längre frånvaro är den näst vanligaste orsaken oro och rädsla hos vårdnadshavarna. Den frånvaroorsaken är vanligare i förskolor med större andel barn med utländsk bakgrund, skriver myndigheten på sin hemsida.

Foto: G. Pierce

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Nya körkortsregler – börjar gälla om två veckor

2026 07 17

Ändringar i körkortslagen är på gång.

Om bara ett par veckor kommer nya regler att gälla för den som vill ta körkort.

Draget syftar till att göra det lättare att övningsköra – men möter kritik från de som anser att det kan leda till mer osäkerhet ute på vägarna.

Nya körkortsregler på gång

Regeländringen innebär att kravet på introduktionsutbildning för den som övningskör privat och för handledare tas bort. 

– Kravet på introduktionsutbildning för övningskörning ska slopas, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

– Detta är en förenkling som kan leda till mer mängdträning eftersom förslaget bedöms underlätta för blivande förare att övningsköra med flera handledare. 

Från första augusti

De nya reglerna träder i kraft den första augusti och gäller för B-körkort.

Regeringen menar att introduktionsutbildningen inte fyller något större syfte.

– Eftersom introduktionsutbildningen inte bidragit till att öka kvaliteten på den privata övningskörningen för behörighet B, anser regeringen att det inte finns skäl att behålla den nuvarande ordningen, menas det.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Helidiotiskt”

Men alla är inte positivt inställda till de nya reglerna.

Den rutinerade körskolläraren Tommy Samuelson befarar att det kan leda till fler dödsolyckor.

– Det är helidiotiskt, säger han till GP.

– När jag är ute och kör med elever så ser jag många som beter sig dumt i trafiken, och de personerna är potentiella handledare. 

“En tröskel”

Regeringen anser dock att kravet på introduktionsutbildning är ett onödigt hinder.

– Kravet på introduktionsutbildning utgör dessutom en tröskel vid privat övnings­körning och kan inskränka möjligheten att smidigt kunna övningsköra privat med flera handledare, exempelvis föräldrar eller andra släktingar. 

Läs mer: Ryssar flyttar akut pengar ut ur landet

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen