SVERIGE: Nya riktlinjer för vabbande

2023 08 30

Det ska tas fram tydligare direktiv på när barn ska stanna hemma från förskolan.

I dag är det bedömningen alldeles för godtycklig.

Det framhåller socialminister Jakob Forssmed (KD) på onsdagen.

– Det här är något som skapar frustration hos både föräldrar och personal. Här behövs tydligare vägledning kring vad som gäller, säger han till DN.

”Försiktighetskultur” – vabbandet ökar

Sjukfrånvaron på Sveriges förskolor är fortfarande hög.

Under 2022 ökade vabbandet med 2,2 procent jämfört med 2021.

Försäkringskassan förklarar bland annat den höga frånvaron med att det har uppstått en ny ”försiktighetskultur” i Sverige.

–  Ökningen beror på att man under pandemin tagit till större säkerhetsmarginaler och är hemma längre tider och med mindre symtom än före pandemin.

– Utifrån att vi ser en tydlig ökning av vab‑dagar i all vår statistik när vi jämför tiden före pandemin med den här hösten kan det tyda på en ny ”försiktighetskultur”, sa Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan, till SR när han ombads att kommentera situationen.

Tar krafttag

Nu tar regeringen krafttag mot vab-situationen i Sverige.

Folkhälsomyndigheten får i uppdrag att ta fram underlag till tydligare rekommendationer kring när – och hur länge – sjuka barn ska stanna hemma från förskolan vid olika infektioner, symtom och allmäntillstånd, rapporterar DN.

– En viktig del av Folkhälsomyndighetens uppdrag blir att sprida den här kunskapen, så vi får mindre av egenhändigt ihopsnickrade policys på förskolorna och mer av en gemensam hållning, säger Jakob Forssmed till tidningen och berättar att hans uppfattning är att smittohanteringen skiljer sig för mycket mellan olika förskolor.

– Det är i alla fall vad jag hör när jag pratar med föräldrar.

Ska öka närvaron

Det främsta målet med Folkhälsomyndighetens nya uppdrag blir att minska smittspridningen på förskolor runt om i landet.

I andra hand hoppas regeringen att de nya riktlinjerna ska leda till en ökad närvaro.

Vanliga orsaker till lång frånvaro

Enligt Skolverket är oro och rädsla två vanliga orsaker till frånvaro bland barn.

– Den mest förekommande orsaken till frånvaro bland barn är symptom som enligt riktlinjer gör att barn ska vara hemma trots ett gott allmäntillstånd.

– För längre frånvaro är den näst vanligaste orsaken oro och rädsla hos vårdnadshavarna. Den frånvaroorsaken är vanligare i förskolor med större andel barn med utländsk bakgrund, skriver myndigheten på sin hemsida.

Foto: G. Pierce

Text: Redaktionen

9 sep 26

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

–  Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

🔴Vänsterpartiet                    7,5          -0,3
🔴Socialdemokraterna     26,6          -0,4
🟢Miljöpartiet                          8,8         +1,0
🟢Centerpartiet                      7,8         +0,1
🔵Liberalerna                           5,8         +1,5
🔵Moderaterna                     16,6         -1,3
🔵Kristdemokraterna           6,4         +0,4
🔵Sverigedemokraterna   19,3         -0,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 50,7         +0,4
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,1         +0,2

 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

9 sep 2026

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin. 

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT. 

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen