Nya siffror – här är Sveriges dyraste matkedja

2025 01 17

Matpriserna i Sverige fortsätter att stiga.

Sett till de tre senaste åren har den dessutom varit väldigt noterbar, även om ökningen tappade fart under 2024.

Totalt har matpriserna ökat med hela 25 procent sedan januari 2022, rapporterar SVT Nyheter med hänvisning till nya siffror från oberoende sajten Matpriskollen.

Annan kedja pekas ut

När samma organisation i oktober förra året granskade de olika matkedjorna kom man fram till att priserna var lägst på Willys.

För en “vanlig” familj bestående av två sammanboende vuxna och två småbarn var det däremot uppstickaren City Gross, nyligen förvärvad av Axfood, som utgjorde den dyraste kedjan i de flesta regionerna.

I den nya rapporten är det istället Coop som pekas ut – med prisnivåer som ofta ligger högre än dess konkurrenter.

Skillnaderna mellan lågpriskedjor som Willys, Lidl och Ica Maxi är däremot liten, knappt fyra procent när det gäller jämförbara varor.

Rusat 172 procent

Samtidigt bekräftas också återigen ökningarna på varor som choklad och kaffe, där den förstnämnda ökat med 17 procent i snitt under 2024.

Främsta skälet är att kakaopriserna globalt har rusat med 172 procent, inte minst på grund av torka i Västafrika och andra väderrelaterade orsaker.

Även olivolja, som nyligen beskrevs som en vara som kan störtdyka i pris till följd av bättre skördar, pekas ut som en av de varor som ökat mest i pris över tid.

– Utsikterna är positiva för de kommande månaderna. Marknaden förväntas börja stabiliseras och prisbilden förväntas gradvis återställas i takt med att den nya skördar fortskrider och utbudet ökar, sade Deoleos försäljningschef Miguel Ángel Guzmán till CNBC i november.

Kris för Coop

Utpekade Coop har krisat under de senaste åren. Strax före jul konstaterades ytterligare en smäll. På ett år har Coops mindre och medelstora butiker förlorat 200 000 kunder.

Över två år handlar det om 400 000 kunder som lämnat, enligt siffror från Dagligvarunytt.

– Coop supermarkets kundstock sjunker snabbt. Kedjan måste få stopp på blödningen, säger Fredrik Bendz, analytiker vid undersökningsföretaget Yougov, till sajten.

LÄS MER: Jättesmäll för Coop – “gigantiskt dråpslag”

LÄS MER: “Sveriges sämsta matkedja” – har flera miljoner medlemmar

Foto: Ica-gruppen resp Coop, Lidl och Willys

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen