Nya siffror – här är Sveriges dyraste matkedja

2025 01 17

Matpriserna i Sverige fortsätter att stiga.

Sett till de tre senaste åren har den dessutom varit väldigt noterbar, även om ökningen tappade fart under 2024.

Totalt har matpriserna ökat med hela 25 procent sedan januari 2022, rapporterar SVT Nyheter med hänvisning till nya siffror från oberoende sajten Matpriskollen.

Annan kedja pekas ut

När samma organisation i oktober förra året granskade de olika matkedjorna kom man fram till att priserna var lägst på Willys.

För en “vanlig” familj bestående av två sammanboende vuxna och två småbarn var det däremot uppstickaren City Gross, nyligen förvärvad av Axfood, som utgjorde den dyraste kedjan i de flesta regionerna.

I den nya rapporten är det istället Coop som pekas ut – med prisnivåer som ofta ligger högre än dess konkurrenter.

Skillnaderna mellan lågpriskedjor som Willys, Lidl och Ica Maxi är däremot liten, knappt fyra procent när det gäller jämförbara varor.

Rusat 172 procent

Samtidigt bekräftas också återigen ökningarna på varor som choklad och kaffe, där den förstnämnda ökat med 17 procent i snitt under 2024.

Främsta skälet är att kakaopriserna globalt har rusat med 172 procent, inte minst på grund av torka i Västafrika och andra väderrelaterade orsaker.

Även olivolja, som nyligen beskrevs som en vara som kan störtdyka i pris till följd av bättre skördar, pekas ut som en av de varor som ökat mest i pris över tid.

– Utsikterna är positiva för de kommande månaderna. Marknaden förväntas börja stabiliseras och prisbilden förväntas gradvis återställas i takt med att den nya skördar fortskrider och utbudet ökar, sade Deoleos försäljningschef Miguel Ángel Guzmán till CNBC i november.

Kris för Coop

Utpekade Coop har krisat under de senaste åren. Strax före jul konstaterades ytterligare en smäll. På ett år har Coops mindre och medelstora butiker förlorat 200 000 kunder.

Över två år handlar det om 400 000 kunder som lämnat, enligt siffror från Dagligvarunytt.

– Coop supermarkets kundstock sjunker snabbt. Kedjan måste få stopp på blödningen, säger Fredrik Bendz, analytiker vid undersökningsföretaget Yougov, till sajten.

LÄS MER: Jättesmäll för Coop – “gigantiskt dråpslag”

LÄS MER: “Sveriges sämsta matkedja” – har flera miljoner medlemmar

Foto: Ica-gruppen resp Coop, Lidl och Willys

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen