Nya siffror – här är Sveriges dyraste matkedja

2025 01 17

Matpriserna i Sverige fortsätter att stiga.

Sett till de tre senaste åren har den dessutom varit väldigt noterbar, även om ökningen tappade fart under 2024.

Totalt har matpriserna ökat med hela 25 procent sedan januari 2022, rapporterar SVT Nyheter med hänvisning till nya siffror från oberoende sajten Matpriskollen.

Annan kedja pekas ut

När samma organisation i oktober förra året granskade de olika matkedjorna kom man fram till att priserna var lägst på Willys.

För en “vanlig” familj bestående av två sammanboende vuxna och två småbarn var det däremot uppstickaren City Gross, nyligen förvärvad av Axfood, som utgjorde den dyraste kedjan i de flesta regionerna.

I den nya rapporten är det istället Coop som pekas ut – med prisnivåer som ofta ligger högre än dess konkurrenter.

Skillnaderna mellan lågpriskedjor som Willys, Lidl och Ica Maxi är däremot liten, knappt fyra procent när det gäller jämförbara varor.

Rusat 172 procent

Samtidigt bekräftas också återigen ökningarna på varor som choklad och kaffe, där den förstnämnda ökat med 17 procent i snitt under 2024.

Främsta skälet är att kakaopriserna globalt har rusat med 172 procent, inte minst på grund av torka i Västafrika och andra väderrelaterade orsaker.

Även olivolja, som nyligen beskrevs som en vara som kan störtdyka i pris till följd av bättre skördar, pekas ut som en av de varor som ökat mest i pris över tid.

– Utsikterna är positiva för de kommande månaderna. Marknaden förväntas börja stabiliseras och prisbilden förväntas gradvis återställas i takt med att den nya skördar fortskrider och utbudet ökar, sade Deoleos försäljningschef Miguel Ángel Guzmán till CNBC i november.

Kris för Coop

Utpekade Coop har krisat under de senaste åren. Strax före jul konstaterades ytterligare en smäll. På ett år har Coops mindre och medelstora butiker förlorat 200 000 kunder.

Över två år handlar det om 400 000 kunder som lämnat, enligt siffror från Dagligvarunytt.

– Coop supermarkets kundstock sjunker snabbt. Kedjan måste få stopp på blödningen, säger Fredrik Bendz, analytiker vid undersökningsföretaget Yougov, till sajten.

LÄS MER: Jättesmäll för Coop – “gigantiskt dråpslag”

LÄS MER: “Sveriges sämsta matkedja” – har flera miljoner medlemmar

Foto: Ica-gruppen resp Coop, Lidl och Willys

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen