UKRAINA: Nya uppgifter om brutala attackerna

2022 10 10

Rysslands massiva robotattacker mot flera städer i Ukraina planerades innan sprängningen av Kjertbron i helgen.

Enligt Ukrainas underrättelsetjänst har Moskva planerat dagens brutala handlingar sedan början av oktober, rapporterar Reuters.

– Enligt Ukrainas militära underrättelser fick de ryska ockupationsstyrkorna instruktioner från Kreml om att förbereda massiva robotangrepp mot den civila infrastrukturen i Ukraina den 2 och 3 oktober, skriver det ukrainska försvarsdepartementet i ett pressmeddelande.

– De militära enheterna i det ryska flygvapnet fick order att förbereda massiva robotattacker. Kritisk civil infrastruktur och de centrala områdena i tätbefolkade ukrainska städer identifierades som mål, tillägger departementet.

Hämndaktion enligt Putin

Om uppgifterna är korrekta innebär det att Rysslands robotattacker inte var ett svar på sprängningen av Kjertbron på Krymhalvön.

Något som Rysslands diktator Vladimir Putin hävdar.

– Det är uppenbart att Ukraina beordrade, organiserade och genomförde terrorattacken som var avsedd att förstöra Rysslands kritiska civila infrastruktur. I händelse av ytterligare terrordåd på vårt territorium kommer Ryssland att svara mycket kraftfullt, säger Putin i ett tv-sänt tal

Vidare hävdar Putin att de ryska robotattackerna har träffat Ukrainas energi-, militär- och kommunikationsanläggningar.

Flera döda

Morgonens attacker riktade sig mot åtminstone tio städer i Ukraina, från Lyiv i väst till Charkiv i öst.

Minst elva personer har dödats och 64 personer har skadats.

Flera av robotattackerna har träffat civila mål, rapporterar AFP. Bland annat har flera ryska robotar slagit ner i centrala Kyiv och träffat en stor gångbro, stadens universitet, konserthus och ett område intill en lekplats.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har utfärdat ett svar på Telegram efter morgonens attacker.

– De försöker förgöra oss och utplåna oss från jordens yta. Förstör vårt folk som sover hemma i Zaporizjzja. Döda människor som går till jobbet i Dnipro och Kyiv. Luftlarmet avtar inte i hela Ukraina. Det är missiler som avfyras. Tyvärr finns det döda och sårade. Vänligen lämna inte skyddsrummen. Ta hand om dig själv och dina nära och kära. Låt oss hålla ut och vara starka, skriver presidenten.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen