UKRAINA: Nya uppgifter om brutala attackerna

2022 10 10

Rysslands massiva robotattacker mot flera städer i Ukraina planerades innan sprängningen av Kjertbron i helgen.

Enligt Ukrainas underrättelsetjänst har Moskva planerat dagens brutala handlingar sedan början av oktober, rapporterar Reuters.

– Enligt Ukrainas militära underrättelser fick de ryska ockupationsstyrkorna instruktioner från Kreml om att förbereda massiva robotangrepp mot den civila infrastrukturen i Ukraina den 2 och 3 oktober, skriver det ukrainska försvarsdepartementet i ett pressmeddelande.

– De militära enheterna i det ryska flygvapnet fick order att förbereda massiva robotattacker. Kritisk civil infrastruktur och de centrala områdena i tätbefolkade ukrainska städer identifierades som mål, tillägger departementet.

Hämndaktion enligt Putin

Om uppgifterna är korrekta innebär det att Rysslands robotattacker inte var ett svar på sprängningen av Kjertbron på Krymhalvön. 

Något som Rysslands diktator Vladimir Putin hävdar.

–  Det är uppenbart att Ukraina beordrade, organiserade och genomförde terrorattacken som var avsedd att förstöra Rysslands kritiska civila infrastruktur. I händelse av ytterligare terrordåd på vårt territorium kommer Ryssland att svara mycket kraftfullt, säger Putin i ett tv-sänt tal

Vidare hävdar Putin att de ryska robotattackerna har träffat Ukrainas energi-, militär- och kommunikationsanläggningar.

Flera döda

Morgonens attacker riktade sig mot åtminstone tio städer i Ukraina, från Lyiv i väst till Charkiv i öst.

Minst elva personer har dödats och 64 personer har skadats.

Flera av robotattackerna har träffat civila mål, rapporterar AFP. Bland annat har flera ryska robotar slagit ner i centrala Kyiv och träffat en stor gångbro, stadens universitet, konserthus och ett område intill en lekplats. 

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har utfärdat ett svar på Telegram efter morgonens attacker.

– De försöker förgöra oss och utplåna oss från jordens yta. Förstör vårt folk som sover hemma i Zaporizjzja. Döda människor som går till jobbet i Dnipro och Kyiv. Luftlarmet avtar inte i hela Ukraina. Det är missiler som avfyras. Tyvärr finns det döda och sårade. Vänligen lämna inte skyddsrummen. Ta hand om dig själv och dina nära och kära. Låt oss hålla ut och vara starka, skriver presidenten.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens – gör samma sak

2026 10 22

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


21 okt 2026

Omtalad skatt kan avskaffas – pensionärer skulle gynnas

2026 10 21

En av de mer omstridda skatterna i Sverige kan vara på väg att försvinna.

Sedan augusti är den så kallade flyttskatten, det vill säga reavinstskatten eller kapitalvinstskatt vid försäljning av privatbostad, föremål för utredning.

Kristdemokraterna sade så sent som i maj att de vill att skatten avskaffas.

– Bostadsmarknaden behöver präglas av rörlighet och flexibilitet. För att människor ska kunna flytta när livssituationen förändras får inte skatter stå i vägen. Därför ser vi nu över flyttskatterna i syfte att skapa en mer välfungerande bostadsmarknad, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) när utredningen tillsattes.

Var sjätte skulle flytta

Om utredningen skulle landa i en rekommendation att avskaffa skatten, och det sedan också drivs igenom, skulle det få var sjätte bostadsägare att överväga att flytta. Det visar en ny undersökning från Nordea som gjorts på uppdrag av Verian.

För stockholmare är motsvarande siffra så hög som 20 procent. Med andra ord skulle det sätta fart på bostadsmarknaden, menar storbanken.

– Att 16–20 procent av bostadsägarna skulle överväga att flytta visar att slopandet av flyttskatten skulle få betydelse för ökad rörlighet. Eftersom bara tre procent av de som bor i villa och tio procent av de som bor i bostadsrätt flyttar under ett normalt år, säger Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea, i en kommentar.

Läs mer: 34 000 kronor i lön – många måste anställas nu

Experten: skulle gynna många pensionärer

Idag ligger reavinstskatten när du säljer din bostad med vinst på 22 procent.

Enligt Anders Stenkrona finns det många i Sverige som skulle gynnas av att skatten försvinner. I synnerhet bostadsägare som fått en stor värdeökning på bostaden, men ännu inte sålt den. Många pensionärer tillhör den gruppen, understryker privatekonomen.

– Det är typiskt sett äldre personer som bor i en förhållandevis värdefull bostad som de köpte för länge sedan. De slipper skatta sin reavinst då, säger han till SvD.

Läs mer: Kalldusch för bolånetagare – “Hoppas vi har fel”

Foto: D. Mackay resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen