UKRAINA: Nya uppgifter om brutala attackerna

2022 10 10

Rysslands massiva robotattacker mot flera städer i Ukraina planerades innan sprängningen av Kjertbron i helgen.

Enligt Ukrainas underrättelsetjänst har Moskva planerat dagens brutala handlingar sedan början av oktober, rapporterar Reuters.

– Enligt Ukrainas militära underrättelser fick de ryska ockupationsstyrkorna instruktioner från Kreml om att förbereda massiva robotangrepp mot den civila infrastrukturen i Ukraina den 2 och 3 oktober, skriver det ukrainska försvarsdepartementet i ett pressmeddelande.

– De militära enheterna i det ryska flygvapnet fick order att förbereda massiva robotattacker. Kritisk civil infrastruktur och de centrala områdena i tätbefolkade ukrainska städer identifierades som mål, tillägger departementet.

Hämndaktion enligt Putin

Om uppgifterna är korrekta innebär det att Rysslands robotattacker inte var ett svar på sprängningen av Kjertbron på Krymhalvön.

Något som Rysslands diktator Vladimir Putin hävdar.

– Det är uppenbart att Ukraina beordrade, organiserade och genomförde terrorattacken som var avsedd att förstöra Rysslands kritiska civila infrastruktur. I händelse av ytterligare terrordåd på vårt territorium kommer Ryssland att svara mycket kraftfullt, säger Putin i ett tv-sänt tal

Vidare hävdar Putin att de ryska robotattackerna har träffat Ukrainas energi-, militär- och kommunikationsanläggningar.

Flera döda

Morgonens attacker riktade sig mot åtminstone tio städer i Ukraina, från Lyiv i väst till Charkiv i öst.

Minst elva personer har dödats och 64 personer har skadats.

Flera av robotattackerna har träffat civila mål, rapporterar AFP. Bland annat har flera ryska robotar slagit ner i centrala Kyiv och träffat en stor gångbro, stadens universitet, konserthus och ett område intill en lekplats.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har utfärdat ett svar på Telegram efter morgonens attacker.

– De försöker förgöra oss och utplåna oss från jordens yta. Förstör vårt folk som sover hemma i Zaporizjzja. Döda människor som går till jobbet i Dnipro och Kyiv. Luftlarmet avtar inte i hela Ukraina. Det är missiler som avfyras. Tyvärr finns det döda och sårade. Vänligen lämna inte skyddsrummen. Ta hand om dig själv och dina nära och kära. Låt oss hålla ut och vara starka, skriver presidenten.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Nya körkortsregler – börjar gälla om två veckor

2026 07 17

Från och med den första augusti ska det bli lättare att övningsköra.

Ändringar i körkortslagen är på gång.

Om bara ett par veckor kommer nya regler att gälla för den som vill ta körkort.

Draget syftar till att göra det lättare att övningsköra – men möter kritik från de som anser att det kan leda till mer osäkerhet ute på vägarna.

Nya körkortsregler på gång

Regeländringen innebär att kravet på introduktionsutbildning för den som övningskör privat och för handledare tas bort.

– Kravet på introduktionsutbildning för övningskörning ska slopas, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

– Detta är en förenkling som kan leda till mer mängdträning eftersom förslaget bedöms underlätta för blivande förare att övningsköra med flera handledare.

Från första augusti

De nya reglerna träder i kraft den första augusti och gäller för B-körkort.

Regeringen menar att introduktionsutbildningen inte fyller något större syfte.

– Eftersom introduktionsutbildningen inte bidragit till att öka kvaliteten på den privata övningskörningen för behörighet B, anser regeringen att det inte finns skäl att behålla den nuvarande ordningen, menas det.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Helidiotiskt”

Men alla är inte positivt inställda till de nya reglerna.

Den rutinerade körskolläraren Tommy Samuelson befarar att det kan leda till fler dödsolyckor.

– Det är helidiotiskt, säger han till GP.

– När jag är ute och kör med elever så ser jag många som beter sig dumt i trafiken, och de personerna är potentiella handledare.

“En tröskel”

Regeringen anser dock att kravet på introduktionsutbildning är ett onödigt hinder.

– Kravet på introduktionsutbildning utgör dessutom en tröskel vid privat övningskörning och kan inskränka möjligheten att smidigt kunna övningsköra privat med flera handledare, exempelvis föräldrar eller andra släktingar.

Läs mer: Ryssar flyttar akut pengar ut ur landet

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen