UKRAINA: Nya uppgifter om brutala attackerna

2022 10 10

Rysslands massiva robotattacker mot flera städer i Ukraina planerades innan sprängningen av Kjertbron i helgen.

Enligt Ukrainas underrättelsetjänst har Moskva planerat dagens brutala handlingar sedan början av oktober, rapporterar Reuters.

– Enligt Ukrainas militära underrättelser fick de ryska ockupationsstyrkorna instruktioner från Kreml om att förbereda massiva robotangrepp mot den civila infrastrukturen i Ukraina den 2 och 3 oktober, skriver det ukrainska försvarsdepartementet i ett pressmeddelande.

– De militära enheterna i det ryska flygvapnet fick order att förbereda massiva robotattacker. Kritisk civil infrastruktur och de centrala områdena i tätbefolkade ukrainska städer identifierades som mål, tillägger departementet.

Hämndaktion enligt Putin

Om uppgifterna är korrekta innebär det att Rysslands robotattacker inte var ett svar på sprängningen av Kjertbron på Krymhalvön. 

Något som Rysslands diktator Vladimir Putin hävdar.

–  Det är uppenbart att Ukraina beordrade, organiserade och genomförde terrorattacken som var avsedd att förstöra Rysslands kritiska civila infrastruktur. I händelse av ytterligare terrordåd på vårt territorium kommer Ryssland att svara mycket kraftfullt, säger Putin i ett tv-sänt tal

Vidare hävdar Putin att de ryska robotattackerna har träffat Ukrainas energi-, militär- och kommunikationsanläggningar.

Flera döda

Morgonens attacker riktade sig mot åtminstone tio städer i Ukraina, från Lyiv i väst till Charkiv i öst.

Minst elva personer har dödats och 64 personer har skadats.

Flera av robotattackerna har träffat civila mål, rapporterar AFP. Bland annat har flera ryska robotar slagit ner i centrala Kyiv och träffat en stor gångbro, stadens universitet, konserthus och ett område intill en lekplats. 

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har utfärdat ett svar på Telegram efter morgonens attacker.

– De försöker förgöra oss och utplåna oss från jordens yta. Förstör vårt folk som sover hemma i Zaporizjzja. Döda människor som går till jobbet i Dnipro och Kyiv. Luftlarmet avtar inte i hela Ukraina. Det är missiler som avfyras. Tyvärr finns det döda och sårade. Vänligen lämna inte skyddsrummen. Ta hand om dig själv och dina nära och kära. Låt oss hålla ut och vara starka, skriver presidenten.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Ny åldersgräns på väg i Sverige – aldrig hänt förr

2025 07 08

En ny och omdiskuterad åldersgräns i Sverige kommer allt närmare.

Regeringen kommer att utreda en lagstadgad åldersgräns för sociala medier.

Det bekräftar socialminister Jakob Forssmed (KD) på tisdagsmorgonen.

– Vi ser att vi behöver skydda barn bättre online, och då behöver vi också utreda en fungerande åldersgräns så inte barn får tillgång till material som de absolut inte ska ha tillgång till, säger han till SR.

Ska vägas mot grundlagen

Utredningen kommer att sättas igång till hösten.

Redan nu finns en åldersgräns på 13 år för många sociala medier. Den efterföljs emellertid sällan.

Något förbud i svensk lag finns däremot inte. Det som nu ska utredas är hur gränsen ska följas och om den kan bli skarpare samt hur åldern ska kunna verifieras.

Det förslag som läggs fram kommer att ställas i relation till exempelvis yttrandefriheten och andra grundlagar.

– Ja, vi behöver se hur förutsättningarna ser ut för att införa den här typen av åldersgränser. Det behöver naturligtvis vägas av mot annat som gäller just information och yttrandefrihet, säger Jakob Forssmed.

Förslag från EU

Flera EU-länder har tidigare gått fram med ett nytt förslag om en gemensam digital åldersgräns inom hela EU.

Detta skulle innebära att minderåriga behöver föräldrars samtycke för att använda populära appar som TikTok, Instagram och Snapchat

– Frågan har fått ökad uppmärksamhet sedan Australien beslutade att införa en minimiålder på 16 år för att skapa konton på vissa sociala medieplattformar, rapporterade Politico i våras.

Danmark trycker på

Förslaget har redan fått stöd från flera medlemsländer, inklusive digitalt framstående nationer som Frankrike och Spanien.

Positiva signaler kommer också från Sveriges grannland Danmark, som nu tagit över ordförandeskapet i EU.

– Skyddet av våra barn online kommer att vara en central prioritet för det kommande danska EU-ordförandeskapet, säger Danmarks digitalminister Caroline Stage Olsen i ett uttalande.

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: Kreml har fått nog – vänder sig direkt till Sverige

2025 07 08

Rysslands ilska mot Sverige når nya nivåer.

Sveriges chargé d’affaires i Moskva kallades under gårdagen upp av det ryska utrikesministeriet.

Bakgrunden är de återkommande färgattackerna mot ryska diplomatbyggnader i Stockholm.

Måndagens möte beskrivs som en “stark protest” av den ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Nu framkommer ytterligare information från “uppläxningen”.

Ryssland har framfört en rad krav och en lista på åtgärder som måste vidtas efter "ytterligare en oidentifierad drönarattack", hävdar kanalen.

– Vi kräver att de svenska myndigheterna strikt ska följa sina skyldigheter enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser från 1961, framhåller det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Kräver "omfattande åtgärder"

Wienkonventionen är ett samlingsnamn för flera viktiga internationella avtal, särskilt inom diplomati.

Syftet är att den ska bidra till förutsägbarhet, stabilitet och rättssäkerhet.

Vidare kräver Ryssland “omfattande åtgärder” från svenskt håll.

– För att identifiera de förövare som är ansvariga för de pågående attackerna mot ryska utländska institutioner i Sverige och ställa dem inför rätta, hävdar det ryska departement.

UD: "Allvarligt"

Enligt Ryssland pågick mötet med Sveriges chargé d’affaires i omkring en kvart.

Svenska UD har inte velat kommentera samtalets innehåll.

Svenska myndigheter har en skyldighet att skydda diplomatiska beskickningar och diplomatisk personal enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Att en ambassad i Sverige utsätts för skadegörelse är allvarligt, framhåller UD till DN.

LÄS MER: Ryssland kallar upp Sveriges ambassadör

Ryssland bryter fler avtal

Sedan Ryssland inledde den oprovocerade och olagliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har diktaturen brutit mot en rad centrala diplomatiska åtaganden, utöver det militära angreppet mot Ukraina.

Det handlar bland annat om brott mot just Wienkonventionen. Över stora delar av Europa har ryska diplomater utvisats efter att ha avslöjats som spioner.

Estlands säkerhetstjänst har exempelvis gjort bedömningen att omkring 700 ryska spioner förklarats “persona non grata” (icke önskvärd”.

Enligt Thomas Nilsson, chef för Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst Must, har Ryssland ändrat taktik i arbetet mot Sverige.

– De är beredda att ta ökade risker, sade han till DN i januari.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen