I NATT: Nya uppgifter om Prigozjins flygkrasch

2023 08 24

Nya uppgifter om Wagnerledarens dödskrasch har framkommit.

Det var vid 19-tiden igår kväll som de första rapporterna om en flygkrasch utanför Moskva trillade in.

Kort därefter gick Ryssland själva ut med att den ökände Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin fanns på passagerarlistan, och senare under kvällen bekräftades han också vara en av de omkomna.

Spekulationerna om vad som orsakade flygkraschen har samtidigt tagit fart såväl bland experter och forskare som privatpersoner på sociala medier.

Och nu kommer nya uppgifter om händelseförloppet, rapporterar Reuters.

Något hände sista minuten

Det plan som Prigozjin flög med ska ha fungerat helt felfritt fram till drygt 30 sekunder innan kraschen.

Nyhetsbyrån hänvisar till data från flygspårningssajten FlightRadar24.

Enligt dessa uppgifter avvek planet från ett normalt beteendemönster omkring sista minuten innan flyget på en halv minut störtar rakt ned mot marken.

– Vad som än hände, hände snabbt, säger Ian Petchenik på FlighRadar24 enligt Reuters.

Föll 2 400 meter

Inom 30 sekundersperioden föll planet 2 400 meter från sin tidigare höjd på 8 500 meter.

– Före den dramatiska nedgången fanns ingen indikation på att något var fel med det här flygplanet, säger Ian Petchenik.

En video som påstås visa flygkraschen fick under gårdagskvällen spridning på sociala medier. I klippet syns planet falla nedåt i en rät vinkel med en plym av rök eller ånga bakom sig.

Ryssland: "En olycka"

Ryska medier beskriver händelsen som “en olycka” och en förundersökning har tillsatts för att fastställa vad som skett.

Andra uppgifter, bland annat Wagners egna kanaler, hävdar att planet blivit nedskjutet.

– Några icke namngivna källor har uppgett för ryska medier att de trodde att planet hade blivit nedskjutet av en eller flera luftvärnsrobotar, skriver Reuters.

Uppgifterna är obekräftade.

"Troligen medvetet utfört"

Flera oberoende experter misstänker att planet mycket väl kan ha skjutits ned.

En av dem är överstelöjtnant Peter Lidén.

– Jag har inte begripit om det är beskjutning utifrån eller om det är en explosion som inträffat inuti flygplanet. Oavsett så är det troligen en medvetet utförd insats – och högst troligt är det ryska regimen som ligger bakom, säger han till TV4 Nyheterna.

Många menar också att Prigozjins död är till fördel för Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Det spelar ingen roll om Putin ligger direkt bakom denna flygkrasch, men han kommer att tolka det så här, sade den ryska före detta diplomaten Boris Bondarev till Sky News igår kväll.

LÄS MER: Video påstås visa Prigozjins flygkrasch – se klippet här

Arkivfoto: J. Kingma resp Telegram

Text: Redaktionen

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

Östersund: 19 oktober
Umeå: 27 oktober
Luleå: 29 oktober
Sundsvall: 5 november
Borås: 15 november
Göteborg: 30 november
Lund: 10 december
Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen