I NATT: Nya uppgifter om Prigozjins flygkrasch

2023 08 24

Nya uppgifter om Wagnerledarens dödskrasch har framkommit.

Det var vid 19-tiden igår kväll som de första rapporterna om en flygkrasch utanför Moskva trillade in.

Kort därefter gick Ryssland själva ut med att den ökände Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin fanns på passagerarlistan, och senare under kvällen bekräftades han också vara en av de omkomna.

Spekulationerna om vad som orsakade flygkraschen har samtidigt tagit fart såväl bland experter och forskare som privatpersoner på sociala medier.

Och nu kommer nya uppgifter om händelseförloppet, rapporterar Reuters.

Något hände sista minuten

Det plan som Prigozjin flög med ska ha fungerat helt felfritt fram till drygt 30 sekunder innan kraschen.

Nyhetsbyrån hänvisar till data från flygspårningssajten FlightRadar24.

Enligt dessa uppgifter avvek planet från ett normalt beteendemönster omkring sista minuten innan flyget på en halv minut störtar rakt ned mot marken.

– Vad som än hände, hände snabbt, säger Ian Petchenik på FlighRadar24 enligt Reuters.

Föll 2 400 meter

Inom 30 sekundersperioden föll planet 2 400 meter från sin tidigare höjd på 8 500 meter.

– Före den dramatiska nedgången fanns ingen indikation på att något var fel med det här flygplanet, säger Ian Petchenik.

En video som påstås visa flygkraschen fick under gårdagskvällen spridning på sociala medier. I klippet syns planet falla nedåt i en rät vinkel med en plym av rök eller ånga bakom sig.

Ryssland: "En olycka"

Ryska medier beskriver händelsen som “en olycka” och en förundersökning har tillsatts för att fastställa vad som skett.

Andra uppgifter, bland annat Wagners egna kanaler, hävdar att planet blivit nedskjutet.

– Några icke namngivna källor har uppgett för ryska medier att de trodde att planet hade blivit nedskjutet av en eller flera luftvärnsrobotar, skriver Reuters.

Uppgifterna är obekräftade.

"Troligen medvetet utfört"

Flera oberoende experter misstänker att planet mycket väl kan ha skjutits ned.

En av dem är överstelöjtnant Peter Lidén.

– Jag har inte begripit om det är beskjutning utifrån eller om det är en explosion som inträffat inuti flygplanet. Oavsett så är det troligen en medvetet utförd insats – och högst troligt är det ryska regimen som ligger bakom, säger han till TV4 Nyheterna.

Många menar också att Prigozjins död är till fördel för Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Det spelar ingen roll om Putin ligger direkt bakom denna flygkrasch, men han kommer att tolka det så här, sade den ryska före detta diplomaten Boris Bondarev till Sky News igår kväll.

LÄS MER: Video påstås visa Prigozjins flygkrasch – se klippet här

Arkivfoto: J. Kingma resp Telegram

Text: Redaktionen 

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen