Nya uppgifter om robotattacken

2022 11 16

På onsdagsmorgonen kommer uppgifter som gör gällande att roboten som slog ner i Polen och dödade två personer avfyrades av Ukraina mot en inkommande rysk robot.

Det var vid strax före klockan 16 på tisdagsförmiddagen som en explosion inträffade i polska Przewodów.

Ryktesspridningen var snabbt igång vad det var som faktiskt hade hänt. Initialt talade en hel del för att det var en rysk raket och att den hade avfyrats från ryska trupper. Det var sannolikt eftersom ryssarna hade avfyrat närmare 100 raketer mot ukrainska mål samma dag.

Men nu på morgonen kommer uppgifter som gör gällande att det kan ha varit Ukraina som har avfyrat roboten.

Initiala fynd pekar på att den robot som slog ner i Polen i går avfyrades av Ukraina mot en inkommande rysk robot, framhåller nyhetsbyrån AP:s reporter på Twitter.

Reportern hänvisar till tre amerikanska myndighetskällor.

Även Biden avfärdar Ryssland

Även USA:s president, Joe Biden, tillstod från G20-mötet på Bali att attacken sannolikt inte var avfyrad av Ryssland.

– Det finns initiala uppgifter som motsäger det, framhöll han.

Vad som fick presidenten att uttala sig så var den bana missilen hade tagit innan den landade i Polen.

– Men vi får se, påpekade han.

Befarad eskalering

Oavsett hur det har gått till och vem som har avfyrat missilerna befarar NATO en eskalering av det säkerhetspolitiska läget.

Det drabbade landet, Polen, framhöll på tisdagskvällen att man övervägde åberopa försvarsalliansens artikel 4 för att hantera den situation som har uppstått.

– Artikel 4 är en samrådsmetod som tillåter medlemmar av NATO med dess 30 länder att ta upp en fråga – vanligtvis om säkerhet – som påverkar dem och ta upp den till diskussion i North Atlantic Council, NATO:s beslutande organ, påpekade nyhetsbyrån CNN.

En provokation från väst

Ryssland å sin sida menade att robotattacken enbart är en del i att försöka provocera fram en konfrontation mellan försvars/militäralliansen och Putins Ryssland.

Det menade åtminstone Tass, den ryska nyhetsbyrån denna morgon, och hänvisade till FN:s ryska delegation.

Foto: Sociala medier resp Joe-Biden

Text: Redaktionen

Lyfter stort i ny mätning

2026 09 30

Den första opinionsundersökningen efter valet är här.

Mätningen från DN/Ipsos är trevlig läsning för ett av riksdagens största partier.

Partiet som får jubla är Moderaterna.

M ökar med över två procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 22 procent. Samtidigt noterar Sverigedemokraterna ett stöd på 17 procent.

Det innebär att det skiljer fem procentenheter mellan M och SD – den största marginalen sedan 2018, rapporterar DN.

Huvudförklaringen

Enligt Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring finns det en huvudförklaring till Moderaternas uppgång: väljare som stödröstade på Liberalerna i valet har återvänt till M.

– De har bara behållit ungefär två tredjedelar av dem som röstade på partiet i valet. Flest har man tappat till Moderaterna, säger han till tidningen.

Påverkas inte

Liberalerna backar till 4 procent i mätningen och balanserar därmed återigen på riksdagsspärren.

Noterbart är även att Vänsterpartiets stöd ligger kvar på ungefär samma nivå som i valet, trots uppgifterna om misstänkt valfusk i Borlänge. V får 8 procent i mätningen, vilket ligger i linje med partiets valresultat.

Kan få chansen

I morgong, onsdag, ska Norlén träffa partiledarna i en ny talmansrunda och därefter föreslå vem som får nästa sonderingsuppdrag.

Flera partiledare på vänsterkanten har framhållit att statsminister Ulf Kristersson (M) borde tilldelas uppdraget.

Kristersson vill inte svara på om han är beredd att tacka ja.

– Talmannen ska pröva var den parlamentariska majoriteten finns, men sist jag kollade var det fyra partier som på valnatten sa att de vunnit valet så där borde ju de parlamentariska förutsättningarna finnas, säger han till SVT.

Andra läser: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 29 september. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)

Socialdemokraterna 28 (28,0)

Miljöpartiet 6 (6,1)

Centerpartiet 7 (7,0)

Liberalerna 4 (5,3)

Moderaterna 22 (19,9)

Kristdemokraterna 6 (6,2)

Sverigedemokraterna 17 (17,5)

S+V+MP+C 49.0 (49,6)

M+KD+SD+L 49,0 (48,8)

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Tungt besked för Sveriges nästa regering

2026 09 30

– It's the economy, stupid.

Det berömda uttrycket förknippas med den politiske strategen James Carville och Bill Clintons framgångsrika presidentvalskampanj 1992. Uttrycket syftar på att väljare i slutändan bryr sig mest om sin egen plånbok och det ekonomiska läget när de går till valurnorna.

Nu kommer ett tungt besked för Sveriges nästa regering. Under nästa mandatperiod väntas en kraftig inbromsning i hushållens ekonomi, samtidigt som regeringens reformutrymme blir begränsat.

Det visare en färsk prognos från Länsförsäkringar.

– Vi ser en kraftig inbromsning. 2026 års tusenlappar kan bli hundralappar nästa år, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

– Nästa budget kan förändra den här bilden. Samtidigt pekar bedömningarna av de offentliga finanserna på ett begränsat utrymme för nya ofinansierade reformer under nästa mandatperiod. Det ökar betydelsen av träffsäkerhet utifrån hushållens olika behov och ekonomiska marginaler, fortsätter han.

”Betydligt långsammare”

Enligt Länsförsäkringars sammanställning väntas en betydande ekonomisk inbromsning för villaägare och barnfamiljer nästa år. Deras marginaler beräknas dock fortfarande växa, men betydligt långsammare än under 2026.

– Det är en följd av stigande bolåneräntor och högre bensinpris samtidigt som vissa finanspolitiska åtgärder fasas ut. Under 2026 beräknas tillskottet bli omkring 2 900 kronor per månad, där politiska åtgärder står för 2 100 kronor, framhåller bolaget.

Läs mer: Bank ID-varning går ut – många drabbade på McDonalds

För flera andra hushåll är det ekonomiska utgångsläget ännu tuffare.

För en person som med garantipension beräknas pensionen efter skatt öka med omkring 70 kronor, samtidigt som enbart hyran väntas stiga med cirka 260 kronor. Tillsammans med ökade vardagsrutiner innebär det enligt beräkningen att garantipensionären får 472 kronor mindre kvar i plånboken varje månad.

Tuffast ekonomiskt utgångsläge har den arbetslöse.

– För den arbetslöse försvinner hela marginalen i kalkylen. Ersättningen från a-kassan står stilla samtidigt som hyran och andra vardagsutgifter stiger. Det gör att budgeten går från plus till minus, säger Stefan Westerberg.

Läs också: USA tvärvänder – säger nej till Kina

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen