Nya uppgifter om robotattacken

2022 11 16

På onsdagsmorgonen kommer uppgifter som gör gällande att roboten som slog ner i Polen och dödade två personer avfyrades av Ukraina mot en inkommande rysk robot. 

Det var vid strax före klockan 16 på tisdagsförmiddagen som en explosion inträffade i polska Przewodów.

Ryktesspridningen var snabbt igång vad det var som faktiskt hade hänt. Initialt talade en hel del för att det var en rysk raket och att den hade avfyrats från ryska trupper. Det var sannolikt eftersom ryssarna hade avfyrat närmare 100 raketer mot ukrainska mål samma dag.

Men nu på morgonen kommer uppgifter som gör gällande att det kan ha varit Ukraina som har avfyrat roboten.

Initiala fynd pekar på att den robot som slog ner i Polen i går avfyrades av Ukraina mot en inkommande rysk robot, framhåller nyhetsbyrån AP:s reporter på Twitter.

Reportern hänvisar till tre amerikanska myndighetskällor.

Även Biden avfärdar Ryssland

Även USA:s president, Joe Biden, tillstod från G20-mötet på Bali att attacken sannolikt inte var avfyrad av Ryssland.

– Det finns initiala uppgifter som motsäger det, framhöll han.

Vad som fick presidenten att uttala sig så var den bana missilen hade tagit innan den landade i Polen.

– Men vi får se, påpekade han.

Befarad eskalering

Oavsett hur det har gått till och vem som har avfyrat missilerna befarar NATO en eskalering av det säkerhetspolitiska läget.

Det drabbade landet, Polen, framhöll på tisdagskvällen att man övervägde åberopa försvarsalliansens artikel 4 för att hantera den situation som har uppstått.

– Artikel 4 är en samrådsmetod som tillåter medlemmar av NATO med dess 30 länder att ta upp en fråga – vanligtvis om säkerhet – som påverkar dem och ta upp den till diskussion i North Atlantic Council, NATO:s beslutande organ, påpekade nyhetsbyrån CNN.

En provokation från väst

Ryssland å sin sida menade att robotattacken enbart är en del i att försöka provocera fram en konfrontation mellan försvars/militäralliansen och Putins Ryssland.

Det menade åtminstone Tass, den ryska nyhetsbyrån denna morgon, och hänvisade till FN:s ryska delegation.

Foto: Sociala medier resp Joe-Biden

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen