JUST NU: Nya uppgifter om Sveriges Natoansökan

2022 12 13

Ny information kan ställa till med problem för Sverige vad gäller landets ansökan till Nato.

Om inte Turkiet accepterar Sveriges Natoansökan inom kort riskerar det att bli en långdragen process.

Ifall ratificeringen inte blir av under de kommande månaderna kan Sveriges ansökan läggas på is ett helt år, rapporterar Aftonbladet.

– Om inte det här löser sig under de närmaste månaderna så hamnar det i den turkiska valrörelsen, säger tidigare ambassadören i Ankara, Michael Sahlin.

Turkiet kan komma att besluta sig kring frågan i februari eller mars.

Flera möten

Efter det att Sverige beslutade sig för att ansöka till Nato har Turkiet blivit det sista steget innan fullvärdigt medlemskap.

Svenska, turkiska och finska representanter har haft flertalet möten under året.

Bland annat har möten skett i säkerhetsklassade anläggningar, men inget genombrott har skett ännu.

– Vi anser att det finns anledning för Turkiet att så smått titta på, och röra sig mot, en ratificering av Sverige och Finland, säger regeringens chefsförhandlare Oscar Stenström till SR.

Efter invasionen

Sedan Ryssland inlett sitt anfallskrig i Ukraina fattade den dåvarande regeringen i maj beslutet om att ansöka till Nato.

Beslutet togs med ett brett stöd i riksdagen och samtliga Natoländer undertecknade anslutningsprotokollet för Sverige.

– Till dess att samtliga Natoländer har ratificerat Sveriges ansökan om Natomedlemskap har Sverige status som ansökarland, vilket innebär en gradvis integrering i Natos strukturer, uppger regeringen.

Nära samarbete

Trots att Sverige ännu inte är fullvärdiga medlemmar i Nato så finns ett nära samarbete mellan parterna tillsammans med Finland.

– 2014 blev Sverige och Finland så kallade Enhanced Opportunities Partners till Nato, mot bakgrund av Rysslands annektering av Krim. Det innebar bland annat en fördjupad säkerhetspolitisk dialog om Östersjöområdet och tätare informationsutbyte mellan Sverige, Finland och Nato, menar regeringen.

Dröjer ett år

Turkiska företrädare menar att om ratificeringen inte sker senast i mars så kommer det dröja ungefär ett år tills nästa möjlighet.

Detta på grund av att det turkiska parlamentet öppnar igen först efter sommaruppehållet.

Natos generalsekreterare har tidigare informerat om ökad närvaro av Nato runt Östersjön vid en svensk ansökan.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

– Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet.

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen

Massiv attack mot Ryssland – regnar ned över Moskva

2025 12 11

Över 300 drönare har i natt skickats mot Ryssland.

Ryska myndigheter utfärdade då en varning om ett omedelbart drönarhot, uppger Kyiv Post med hänvisning till rysk media.

Under natten till torsdagen har attackerna fortsatt.

Ett massivt anfall har riktats mot Moskva med drönare som regnar ned över huvudstaden, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt Kyiv Independent.

Minst 31 drönare uppges ha skjutits ned av det ryska luftförsvarssystemet.

– Sobjanin började rapportera om attacker mot den ryska huvudstaden sent på kvällen den 9 december och uppdaterade då fler drönare påstås ha skjutits ner över staden. Explosioner rapporterades i förorter till Moskva, enligt den ryska nyhetskanalen Telegram Shot, skriver den ukrainska tidningen.

Akutstoppar flygen

Till följd av drönarna har flygtrafiken ställts in på samtliga flygplatser i Moskvaregionen, uppger finländska Iltalehti som hänvisar till den ryska flygtrafikmyndigheten Rosaviatiya.

Även på andra platser i centrala Ryssland har flyg ställts in med omedelbar verkan. Flera flyg på väg till Moskva har istället tvingats landa i Sankt Petersburg.

Inga dödsfall eller skador har hittills rapporterats av de ryska myndigheterna.

– Räddningstjänsten arbetar på kraschplatserna, uppger Sergej Sobjanin på Telegram under flera tillfällen i natt.

LÄS MER: Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

Slår till mot militära mål

Ukraina använder sig regelbundet av långdistansdrönare för att slå tillbaka mot den ryska invasionen. Drönarna används för att attackera ryska militära och industriella mål, exempelvis oljeraffinaderier, vapenfabriker och ammunitionsdepåer.

Senaste Ukraina gick till motattack mot Moskvaregionen i den här omfattningen var den 27 oktober tidigare i höstas.

LÄS MER: Stor byteshandel nära – Ukraina kan få stridsflyg

Arkivfoto: T. Odintsova resp J. Figueroa

Text: Redaktionen