Nya uppgifter – så länge kan elstödet dröja

2023 02 22

Den 20 februari inledde Försäkringskassan utbetalningarna av det första elstödet till hushåll i elområde 3 och 4.

– Några bankdagar senare börjar pengarna landa på elkundernas konton, framhöll Försäkringskassan i ett pressmeddelande den 25 januari.

Men det kan dröja längre än så för flera hushåll, rapporterar SvD.

Enligt tidningen har Försäkringskassan i dag, onsdag, lämnat ytterligare detaljer om utbetalningarna.

Flera hushåll kan behöva vänta i veckor på utbetalningen – inte i dagar som Försäkringskassan tidigare meddelat.

Swedbank bekräftar

De första utbetalningarna väntas nå hushållen den 23 februari, alltså imorgon.

Sedan fortsätter utbetalningarna i två till tre veckor.

Vissa hushåll kommer således få stödet under första halvan av mars.

Hur många hushåll det rör sig om vill Försäkringskassan inte kommentera.

Swedbank, som är den bank som fått i uppdrag att betala ut elstödet, bekräftar fördröjningen.

– Vi följer den överenskommelse som finns med Försäkringskassan vilket innebär att utbetalningar påbörjas denna vecka och pågår in i mars. Generellt kan uppdrag som rör ett stort antal utbetalningar behöva ske stegvis på grund av administrativa eller kapacitetsmässiga skäl, uppger Hannes Mård, presskommunikatör på Swedbank, i ett mejl till SvD.

Slutdatum

Lotta Jernström, pressekreterare på Försäkringskassan, uppger för tidningen att Försäkringskassan och Swedbank bedömer att majoriteten av samtliga betalningsmottagare ska ha fått sina pengar den 7 mars.

Maria Sjögren, områdeschef på Försäkringskassan, pekar även ut den 7 mars som ett slutdatum.

–  Den 20 februari var ju när vi började göra utbetalningarna. Den 7 mars är det datum där vi har sagt att mottagarna senast bör ha pengar på sitt konto, säger hon till SvD.

Att det handlar om veckor snarare än dagar håller hon inte med om.

– Det blir en definitionsfråga. Det vi har sagt är att det kommer att ta dagar inte veckor för Försäkringskassan att göra utbetalningarna.

Fakta första elstödet

- Utgår till 4,3 miljoner hushåll i elområde 3 och 4

- Omfattar mellan 16 och 17 miljarder kronor

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Risk för katastrof – men Sverige förbjuds att agera

2025 08 31

EU-regler förhindrar svenska myndigheter från att motverka en katastrof.

Riksväg 62 i norra Värmland riskerar att rasa.

Men svenska myndigheter kan inte vidta nödvändiga åtgärder för att säkra vägen.

EU:s miljöregelverk sätter stopp.

”Pågår dygnet runt”

Det råder akut rasrisk vid riksväg 62 i norra Värmland, rapporterar SVT.

Trafikverket vill säkra vägen genom att bygga erosionsskydd.

Men åtgärderna har stoppats i Mark- och miljödomstolen, enligt kanalen.

Anledningen är att området är skyddat enligt EU:s miljöregelverk, eftersom vägen går längs Klaraälven vars livsmiljöer för växt- och djurliv skyddas via Natura 2000.

Trafikverket varnar dock för att riksväg 62 ”kan rasa när som helst”.

– Vi ser att slänterna rör på sig. Det är en pågående erosion dygnet runt, säger Kenth Henriksson, Trafikverkets projektledare, till kanalen.

”Är en akut fråga”

Fallet har nu gått vidare till Högsta domstolen.

Den kan besluta att lämna över ärendet till regeringen som kan i sin tur kan besluta om ett undantag från de strikta miljöreglerna.

Trafikverket påpekar att det är farligt att låta folk resa på vägen om det finns en rasrisk.

– Men samtidigt måste de som bor och lever där kunna ta sig fram. Det är en akut fråga, säger Kenth Henriksson till kanalen.

Frågan har hamnat i fokus efter gårdagens kraftiga ras på E6 i Norge.

En befaras död i Norge

På lördagsmorgonen inträffade ett stort ras på E6:an vid Levanger, nordost om Trondheim i Norge.

En dansk man som arbetade på platsen när raset inträffade, saknas fortfarande och befaras vara död, rapporterar Dagbladet.

Ytterligare en person drogs med i raset, och befinner sig nu på sjukhus, enligt tidningen.

Flera hus har också evakuerats.

Boende i området säger att de har pratat om den instabila marken i flera generationer.

Man har också försökt varna i samband med att Bane Nor, som ansvarar för järnvägen, skulle bygga dubbelspår på platsen.

– Så hela byn har förväntat sig att det här inte skulle gå bra. Men Bane Nor har inte velat lyssna på oss, säger Sissel Buchholdt, som har bott på en gård i närheten i hela sitt liv, till tidningen.

Foto: Melvin

Text: Redaktionen

Förändring i svenska butikshyllor – från september

2025 08 31

En förändring kommer att synas i svenska butikshyllor i september.

Imorgon måndag övergår augusti till september, och då kommer också en förändring att börja bli synlig i svenska butikshyllor.

I januari meddelades att pantbeloppet höjs under 2025.

Men det är först nu i september som det kommer att bli synligt i butikshyllorna.

Förändring i butikshyllan

Pantbeloppet höjs på dryckesförpackningar av PET och aluminium, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Panten höjs från en till två kronor på aluminiumburk och liten PET-flaska, och från två till tre kronor på stor PET.

– De första produkterna kommer att finnas på butikshyllan i början av september 2025, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Producenterna har haft till september på sig att uppdatera förpackningar och etiketter, samtidigt som handelns kassa- och inköpssystem har uppdaterats.

Man har också varit tvungen att uppdatera alla pantautomater för att kunna hantera de nya pantbeloppen – men det ska ske ”i god tid före september”, har Returpack/Pantamera tidigare sagt.

Tips till konsumenterna

Den pant man får är dock den som står på förpackningen.

Under en övergångsperiod kan alltså samma produkt finnas i två olika förpackningar med olika pantbelopp. Man får alltså inte mer pant för gamla förpackningar, utan bara för nya med den nya märkningen.

– Vårt tips till konsumenterna är att vara uppmärksamma på pantmärket på förpackningen, då ser man tydligt vilket belopp man får tillbaka när man pantar, har Returpack/Pantameras marknads- och kommunikationschef Katarina Lundell tidigare sagt i ett uttalande.

– Det är ingen idé att spara på gamla förpackningar, de blir inte mer värda. Så det bästa är att fortsätta panta som vanligt, säger Katarina Lundell.

Vill få folk att panta mera

Målet med höjningen är att stimulera människor till att panta mera.

– Sveriges pantsystem är världsledande, eftersom konsumenterna vet att det gör skillnad för miljön och klimatet att panta. Vi ser varje år en liten ökning av vår höga pantningsgrad som nu ligger strax under 90 procent, säger Tomas Kjellker, vd på Returpack/Pantamera.

– Genom att göra den här höjningen ger vi systemet ytterligare en skjuts så att vi kan återvinna ännu fler burkar och flaskor, tillägger han.

Foto: Coop

Text: Redaktionen