Nytt amerikanskt besked till Kyiv

2025 02 17

Ett fredsavtal kommer inte att tvingas på Ukraina.

Det säger USA:s särskilda sändebud till Ukraina och Ryssland Keith Kellogg.

Detta i samband med att fredsförhandlingarna har satts igång och nervositeten gällande Ukrainas och Europas roll i det hela blir allt större.

Kommer inte tvingas

Keith Kellogg, USA:s president Donald Trumps sändebud i Ukraina, säger på måndagen att ingen kommer att påtvinga Kyiv ett fredsavtal och att frågor om huruvida Washington kommer att ge garantier för eventuella framtida europeiska fredsbevarande styrkor kommer att tas upp senare.

Det rapporterar Reuters.

Talar med allierade

Kellogg, som meddelat att han ska besöka Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Kyiv denna vecka, förklarade för reportrar vid NATO:s högkvarter i Bryssel att ingen skulle påtvinga ett avtal ”på en vald ledare för en suverän nation”.

Han upprepade också att han talade med de europeiska allierade, som har tryckt på för att få vara med i förhandlingarna, men att det enligt hans uppfattning inte var möjligt att få alla att sitta med vid bordet.

LÄS MER: Försvarsaktier stiger – Saab rusar tvåsiffrigt

Möte inbokat

Flera europeiska ledare har i dagarna förkastat att Ukraina och Europa inte skulle få sitta vid förhandlingsbordet.

Samtidigt har ett möte bokats in akut i Paris där flera europeiska ledare medverkar.

Det återstår att se hur Europa positionerar sig den kommande tiden - men det står klart att stödet för Ukraina förblir starkt.

Fortsätter stötta

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) är en som tydligt har meddelat att Sveriges stöd till Ukraina kommer att fortsätta.

– Sverige stödjer Ukraina, inte bara att försvara sig, utan också på vägen mot en gemensam europeisk framtid, skriver statsministern på Instagram.

– Militärt stöd, humanitärt bistånd och sanktioner mot angriparen – allt detta stärker Europas säkerhet och hjälper det ukrainska folket. Vårt samarbete fortsätter.

För inte så länge sedan presenterade regeringen Sveriges hittills största stödpaket till Ukraina.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead resp President of Ukraine

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen