Nytt amerikanskt besked till Kyiv

2025 02 17

Ett fredsavtal kommer inte att tvingas på Ukraina.

Det säger USA:s särskilda sändebud till Ukraina och Ryssland Keith Kellogg.

Detta i samband med att fredsförhandlingarna har satts igång och nervositeten gällande Ukrainas och Europas roll i det hela blir allt större.

Kommer inte tvingas

Keith Kellogg, USA:s president Donald Trumps sändebud i Ukraina, säger på måndagen att ingen kommer att påtvinga Kyiv ett fredsavtal och att frågor om huruvida Washington kommer att ge garantier för eventuella framtida europeiska fredsbevarande styrkor kommer att tas upp senare.

Det rapporterar Reuters.

Talar med allierade

Kellogg, som meddelat att han ska besöka Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Kyiv denna vecka, förklarade för reportrar vid NATO:s högkvarter i Bryssel att ingen skulle påtvinga ett avtal ”på en vald ledare för en suverän nation”.

Han upprepade också att han talade med de europeiska allierade, som har tryckt på för att få vara med i förhandlingarna, men att det enligt hans uppfattning inte var möjligt att få alla att sitta med vid bordet.

LÄS MER: Försvarsaktier stiger – Saab rusar tvåsiffrigt

Möte inbokat

Flera europeiska ledare har i dagarna förkastat att Ukraina och Europa inte skulle få sitta vid förhandlingsbordet.

Samtidigt har ett möte bokats in akut i Paris där flera europeiska ledare medverkar.

Det återstår att se hur Europa positionerar sig den kommande tiden - men det står klart att stödet för Ukraina förblir starkt.

Fortsätter stötta

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) är en som tydligt har meddelat att Sveriges stöd till Ukraina kommer att fortsätta.

– Sverige stödjer Ukraina, inte bara att försvara sig, utan också på vägen mot en gemensam europeisk framtid, skriver statsministern på Instagram.

– Militärt stöd, humanitärt bistånd och sanktioner mot angriparen – allt detta stärker Europas säkerhet och hjälper det ukrainska folket. Vårt samarbete fortsätter.

För inte så länge sedan presenterade regeringen Sveriges hittills största stödpaket till Ukraina.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead resp President of Ukraine

Text: Redaktionen

Trump kan stoppas

2026 05 03

Trump kan hindras från att förverkliga ett tungt hot.

President Donald Trump har meddelat att 5 000 amerikanska soldater som är stationerade i Tyskland ska dras tillbaka.

Samtidigt säger han att det bara är början och att många fler soldater kan dras tillbaka från Tyskland.

Han hotar också med att dra tillbaka soldater från Italien och Spanien.

Men Trumps hot om minskad truppnärvaro i Europa kan stöta på rejäla hinder.

Begränsningar för Trump

Planerna kan möta stora hinder i kongressen, rapporterar Fox News.

En av de senaste försvarslagarna som har antagits gör gällande att truppnärvaron inte får dras ned till under 76 000, såvida inte administrationen lämnar in en detaljerad riskbedömning. Vita huset måste visa för kongressen att åtgärden inte skadar USA:s och Natos intressen.

Och även om så sker kan ytterligare hinder uppstå.

– Bestämmelsen förbjuder inte administrationen att gå under 76 000, men den etablerar hinder som den måste övervinna, säger Jeff Rathke, ordförande för American-German Institute vid Johns Hopkins University och tidigare tjänsteman vid utrikesdepartementet, till kanalen.

Kongressen har alltså inget direkt veto, men kan ställa villkor som lamslår processen. De kan bland annat begränsa finansieringen. Oavsett om soldater dras tillbaka eller omplaceras så kostar det pengar.

En rad republikaner har också ifrågasatt Trumps vilja att dra tillbaka trupper, vilket gör det svårare för Vita huset.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Har mött hinder tidigare

Trump kan undvika kongressens regler genom att omplacera soldaterna istället för att dra tillbaka dem, men större omplaceringar skulle ändå kräva finansiering, vilket gör det svårt att runda kongressen.

Kongressen har tidigare satt käppar i hjulen för Trump. Under sin förra mandatperiod ville presidenten dra tillbaka runt 12 000 amerikanska soldater från Tyskland.

Detta fick kongressen att införa den nya försvarslagen och kräva garantier för att USA:s och Natos intressen inte hotas.

Förändringen genomfördes därför aldrig fullt ut, enligt kanalen.

Att dra sig tillbaka från länder som Tyskland, Italien och Spanien är också komplicerat av strategiska skäl, eftersom det finns baser där som är viktiga för amerikanska insatser i Europa, Mellanöstern och Afrika, och som inte kan ersättas på kort sikt.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen