Nytt besked från Hanif Bali

2021 10 30

Moderaternas välkända profil Hanif Bali ger nu ett nytt besked till alla väljare – och besked är ett tydligt nej.

Hanif Bali kommer inte att ställa upp i valet 2022 meddelar han nu.

Stirra ut genom fönstret

– Finns ett utryck på japanska, madogiwazoku, löst översatt som ”Fönsterskådarklanen”. Uttrycket myntades om de livstidsanställda kontorsanställda som inte kunde sägas upp utan istället gavs en fönsterplats och vars arbetsuppgift var att stirra ut genom fönstret, inleder Hanif Bali sitt besked.

Anser sig vara för ung

– Idag meddelade jag nomineringskommittén att jag inte ämnar stå på Moderaternas riksdagslista till valet 2022.

Nästa år blir mitt tolfte år som riksdagsledamot och även om jag känner ett starkt stöd från följare och medlemmar så är jag något för ung för att i fyra kommande år vara en ”madogiwaziuku” i riksdagshuset, framför Hani Bali (M)

Vill inte stirra ut genom ett fönster

– För att parafrasera talibanerna, de har fina klockor - jag har tid. Sedan jag började tvivla på om jag vill kandidera om har flertal intressanta och spännande arbetserbjudanden och samarbeten presenterats för mig. Många av dem långt mer lärorika och utvecklande än att sitta på händerna och stirra ut genom ett fönster. Tror faktiskt lite hederlig arbetslivserfarenhet bara är till nytta, betonar Hanif Bali (M).

Vill opinionsbilda fritt

– Är väldigt taggad för detta nya kapitel i mitt liv och trots att jag inte stänger möjligheten till att någon dag gå tillbaka till rikspolitiken blir det nu en möjlighet att utan riksdagsuppdragets bojor kunna opinionsbilda fritt, meddelar moderatprofilen i sociala medier och poängterar att han kommer vara aktiv med förslag med mera i framtiden.

ANALYS

Hanif Bali ger med sitt nya besked en bild av att jobbet som riksdagsledamot inte är mycket att ha – ”sitta på händerna och stirra ut genom ett fönster” låter vare sig roligt eller produktivt och så vill man ju att riksdagsledamöternas arbeten ska vara.

Sannolikt är det många av de nuvarande riksdagsledamöterna som inte skulle hålla med om den beskrivningen men kanske är det så att Hanif Bali inte beskriver hur det är utan hur han befarar att det blir kommande mandatperiod.

Det kan tolkas som att om M-KD-SD-L-sidan vinner valet så skulle han ändå inte få någon intressant roll inom politiken.

Foto: Hanif Bali, FB

[yop_poll id="834"]

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen