Nytt besked från Hanif Bali (M) – Öppnar för valet 2022

2021 10 12

Hanif Bali (M) säger i kväll ja till att delta aktivt i Moderaternas provval som inleds i morgon och öppnar därmed för möjligheten till ännu en mandatperiod i riksdagen

Hanif Bali som efter att förundersökningen om utnyttjande av barn för sexuell posering lades ned ändå meddelade att hans vilja att kandidera till riksdagen igen var obefintlig kommer ikväll med ett helt nytt besked.

Beslutet ännu inte taget

– I morgondagens provval står jag med som kandidat, men jag måste vara transparent med att mitt slutgiltiga beslut om att kandidera om är inte taget. Självklart kommer provvalets resultat vara en variabel men inte den enda, min familjs och min egna vilja och ork måste även vägas in. Nu vet ni läget, framhåller Hani Bali (M) ikväll.

Tusentals hört av sig

Han går ut med sitt meddelande på Facebook.

–Jag har aldrig kunnat föreställa mig hur påfrestande en sån här process kunde vara. Men desto mer glädjande är det att se tusentals som hört av sig med empati, välvilja och stöd, framhåller Bali ikväll.

ANALYS
Hanif Balis besked i kväll får ses som en tydlig signal till hans supportrar om att rösta på honom i provvalet. Det är en dramatisk svängning jämfört med situationen för några veckor sedan.

Det är även en tydlig indikation på att Hanif Bali öppnar för att säga ja till att ställa upp för ytterligare en mandatperiod i riksdagen.

Det skulle vara överraskande om han går starkt i provvalet och därefter ändå meddelar att han avstår omval. Det ser därmed ut som att en närmast osannolik comeback kan komma att äga rum för Hanif Bali som tidigare varit nere för räkning inför provvalet.

Bland de personer som framhåller att Hanif Bali inte bör sluta på grund av det inträffade hör den mångåriga moderata profilen Gunnar Hökmark.

Foto: Hanif Bali, FB

[yop_poll id="759"]

Expert: “Kan snabbt kollapsa” – Putin riskerar brutal smäll

2025 06 19

USA:s president Donald Trump uppges ha sagt ja till en attackplan mot Iran.

Uppgifterna kom sent igår kväll från Wall Street Journal som hänvisar till flera källor med insyn.

Flera experter har påtalat att den iranska regimen aldrig varit närmare att falla än nu.

Det skulle innebära en brutal motgång även för Rysslands diktator Vladimir Putin som därmed förlorar ännu en viktig allierad i Mellanöstern, understryker Con Coughlin, försvars- och utrikesredaktör på brittiska The Telegraph.

Den första förlorades när Syriens diktator Bashar al-Assad störtades i slutet av förra året.

Med Assad nu i exil i Moskva, och ayatollan inspärrad i en existentiell kamp för överlevnad mot Israel, riskerar Putins ställning i regionen att snabbt kollapsa, framhåller Con Coughlin.

Beroende av Iran

Sedan drygt tre år tillbaka bistår Iran de ryska styrkorna i Putins krig i Ukraina.

Vapenleveranserna består främst av drönare, bland annat av de så kallade shahedtyperna, som använts i attacker mot såväl ukrainsk militär som kritisk infrastruktur.

– Vi har stora problem med shahederna, sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj så sent som i början av juni.

Förra månaden fördjupades det rysk-iranska samarbetet ytterligare när en ömsesidig försvarspakt ratificerades mellan de två länderna.

En bekräftelse på det ryska beroendet av Iran, enligt Con Coughlin.

LÄS MER: Donald Trump säger nej till Putin

"Mer sårbar än någonsin"

Det uppblossade kriget i Mellanöstern bedöms nu riskera försvaga Ryssland avsevärt i kriget mot Ukraina.

Putin är “mer sårbar än någonsin”, bedömer Coughlin.

Antalet iranska drönare och missiler som enligt uppgift avfyras mot Israel har minskat avsevärt. Om iranierna inte kan tillhandahålla tillräckligt med vapen för sin egen militära kampanj mot Israel, kommer de inte att vara i stånd att stödja Rysslands offensiv i Ukraina, framhäver tidningens försvarsexpert vidare.

Även Nordkorea och Kina tillhör länder som bör vara oroliga för utvecklingen i Iran.

– Israels militära kampanj mot Iran hotar inte bara ayatollans överlevnad. Den kommer att få allvarliga konsekvenser för alla de andra despotiska regimer som felaktigt trodde att deras intressen bäst skulle tjänas genom att alliera sig med Teheran, menar Con Coughlin.

LÄS MER: EU häpnar över nytt förslag från Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Kontroversiellt besked från Turkiet – Natoland rasande

2025 06 19

Turkiet gör anspråk på områden som delvis tillhör grannlandet.

Det framgår av en ny karta som Turkiet skickade till Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation, tidigare i veckan.

I den nya kartan har Egeiska havet, den del av Medelhavet som ligger mellan Turkiet och Grekland, delats upp i två delar. Enligt Turkiet faller halva havet inom deras marina inflytande.

Dessutom gör Turkiet anspråk på havsområden där ett flertal grekiska öar ingår.

Grekland rasar: "Kommer agera"

Beskedet har fått Natomedlemmen och grannlandet Grekland att gå i taket, rapporterar Politico.

– Ankaras karta är inte baserad på någon bestämmelse i internationell rätt och har ingen rättslig verkan, säger den grekiska biträdande utrikesministern Tasos Chatzivasileiou enligt tidningen.

– Den återspeglar de långvariga turkiska ståndpunkterna men har ingen rättslig kraft. Grekland kommer att agera [för att svara] på alla nivåer.

Territoriell konflikt kan eskalera

Den nya kartan kommer efter att Grekland veckan dessförinnan meddelat att landet planerar att skapa “marina parker” i vatten som Turkiet anser sig ha rätt till.

Nu riskerar en territoriell konflikt mellan de två länderna att eskalera, skriver Politico.

– Även om den fysiska planen inte definierar landets exklusiva ekonomiska zon, återspeglar kartan som utarbetats av Ankaras universitet flera av Turkiets långvariga territoriella anspråk, av vilka många strider mot grannlandet Greklands, förklarar den amerikanska tidningen.

LÄS MER: Erdogan ursinnig – "har överträffat Hitler"

"Han är död för mig"

Det var förra veckan som Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis gav besked om de marina parkerna. Syftet är att avsätta områden för ekologisk hållbarhet.

Nyheten väckte starka reaktioner i Turkiet som ifrågasätter suveräniteten över en del av det berörda havsområdet.

Relationen mellan Grekland och Turkiet har varit ansträngda under flera decennier. Frågan om gränsdragningen i Egeiska havet är en av anledningarna till sprickan mellan de två Natomedlemmarna.

För tre år sedan uttryckte Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att den grekiska premiärministern “är död för mig” och att inga bilaterala samtal förs med Grekland.

De två ledarna har dock träffats flera gånger sedan dess, bland annat under ett FN-möte i New York i höstas, vilket tolkats som ett tecken på en något mer upptinad relation.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen