Nytt besked om bilförbud i Sverige – då kan det införas

2024 12 06

Nu kommer nya besked om planer på bilförbud i svenska städer.

Bilismen inne i städerna är en starkt omdebatterad fråga. Många vill begränsa biltrafiken kraftigt, medan andra ser rätten att köra bil som en frihetsfråga.

Nu kommer ett nytt besked om ett planerat bilförbud inne i Stockholms innerstad, och detsamma kan bli aktuellt i flera svenska städer.

Då kan miljözonen införas

I Stockholms stad har man beslutat att införa en ny miljözon klass 3 i en del av innerstan. Länsstyrelsen har dock pausat införandet av miljözonen, eftersom den har överklagats av fem bolag som är verksamma i området. Enligt Länsstyrelsen måste man invänta rättslig prövning.

Stockholms stad har dock överklagat Länsstyrelsens beslut till Transportstyrelsen, som har möjlighet att ändra det, uppger Miljöpartiet.

Nu hoppas man på att miljözonen ska kunna införas så snart som möjligt.

– Så fort det finns rättsliga förutsättningar att öppna miljözonen kommer vi att meddela ett nytt startdatum. Ambitionen är att kunna införa miljözon klass 3 redan under våren, säger Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad, i ett uttalande.

Stort område i city

Den planerade miljözonen blir den första i världen av sitt slag, enligt partiet, som har beslutat om den tillsammans med S och V.

Den planeras i ett stort område i city som ligger innanför de fyra stora gatorna Kungsgatan, Sveavägen, Hamngatan och Birger Jarlsgatan (dessa gator omfattas dock inte av miljözonen).

Miljözon klass 3 innebär att det ställs höga krav på vilka fordon som får färdas i zonen. Bara elfordon, bränslecellsfordon och gasfordon får köra där.

De bolag som har överklagat miljözonen anser att processen har gått för fort.

”Många är frustrerade”

Många företag, liksom majoriteten av Stockholms invånare, ser dock positivt på miljözonens införande, framhåller Miljöpartiet.

– Väldigt många är frustrerade över att starten för miljözonen försenas. De som bor och verkar i miljözonen har ställt in sig på att vara redo den 31 december, säger Lars Strömgren.

Och Stockholm är inte den enda staden i Sverige som kan komma att begränsa biltrafiken allt mer framöver.

Statsministern vill begränsa biltrafiken

Statsminister Ulf Kristersson (M) har tidigare framhållit att biltrafiken i stora svenska städer kan komma att begränsas.

– Elektrifiering kommer att lösa en del problem. Men det löser inte det faktum att staden är för mycket gjord för bilar, säger han till Expressen förra sommaren.

Statsministern sade att han respekterar att många har vuxit upp med bilen som en frihetssymbol.

– Men att kunna strosa fritt i en stad är ju en minst lika stor frihetsupplevelse. I den mån man fixerar sig vid bilen som en frihetssymbol, bara för att den är det om man bor i orter med väldigt stora avstånd, då kan man inte alls ha samma tänkande när man bor mitt inne i en större stad, sade Kristersson till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Statsministerns besked: Kommer att begränsa biltrafiken

Foto: Alex Dudar

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen