2 juli 2026

Nytt besked om bilförbud i Sverige – då kan det införas

2024 12 06

Nu kommer nya besked om planer på bilförbud i svenska städer.

Bilismen inne i städerna är en starkt omdebatterad fråga. Många vill begränsa biltrafiken kraftigt, medan andra ser rätten att köra bil som en frihetsfråga.

Nu kommer ett nytt besked om ett planerat bilförbud inne i Stockholms innerstad, och detsamma kan bli aktuellt i flera svenska städer.

Då kan miljözonen införas

I Stockholms stad har man beslutat att införa en ny miljözon klass 3 i en del av innerstan. Länsstyrelsen har dock pausat införandet av miljözonen, eftersom den har överklagats av fem bolag som är verksamma i området. Enligt Länsstyrelsen måste man invänta rättslig prövning.

Stockholms stad har dock överklagat Länsstyrelsens beslut till Transportstyrelsen, som har möjlighet att ändra det, uppger Miljöpartiet.

Nu hoppas man på att miljözonen ska kunna införas så snart som möjligt.

– Så fort det finns rättsliga förutsättningar att öppna miljözonen kommer vi att meddela ett nytt startdatum. Ambitionen är att kunna införa miljözon klass 3 redan under våren, säger Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad, i ett uttalande.

Stort område i city

Den planerade miljözonen blir den första i världen av sitt slag, enligt partiet, som har beslutat om den tillsammans med S och V.

Den planeras i ett stort område i city som ligger innanför de fyra stora gatorna Kungsgatan, Sveavägen, Hamngatan och Birger Jarlsgatan (dessa gator omfattas dock inte av miljözonen).

Miljözon klass 3 innebär att det ställs höga krav på vilka fordon som får färdas i zonen. Bara elfordon, bränslecellsfordon och gasfordon får köra där.

De bolag som har överklagat miljözonen anser att processen har gått för fort.

”Många är frustrerade”

Många företag, liksom majoriteten av Stockholms invånare, ser dock positivt på miljözonens införande, framhåller Miljöpartiet.

– Väldigt många är frustrerade över att starten för miljözonen försenas. De som bor och verkar i miljözonen har ställt in sig på att vara redo den 31 december, säger Lars Strömgren.

Och Stockholm är inte den enda staden i Sverige som kan komma att begränsa biltrafiken allt mer framöver.

Statsministern vill begränsa biltrafiken

Statsminister Ulf Kristersson (M) har tidigare framhållit att biltrafiken i stora svenska städer kan komma att begränsas.

– Elektrifiering kommer att lösa en del problem. Men det löser inte det faktum att staden är för mycket gjord för bilar, säger han till Expressen förra sommaren.

Statsministern sade att han respekterar att många har vuxit upp med bilen som en frihetssymbol.

– Men att kunna strosa fritt i en stad är ju en minst lika stor frihetsupplevelse. I den mån man fixerar sig vid bilen som en frihetssymbol, bara för att den är det om man bor i orter med väldigt stora avstånd, då kan man inte alls ha samma tänkande när man bor mitt inne i en större stad, sade Kristersson till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Statsministerns besked: Kommer att begränsa biltrafiken

Foto: Alex Dudar

Text: Redaktionen


22 nov 2026

Ny mätning: Plötslig ökning bland väljarna

2026 11 22

En ny mätning visar att svenskarna har ändrat uppfattning.

Det har nu gått 70 dagar utan att en ny regering har kommit på plats.

En mätning från i oktober visade att 39 procent av svenskarna då var för ett extraval, och 40 procent var emot. Resten var osäkra kring hur de kände.

Nu visar en ny mätning att det har skett en plötslig ökning kring hur många svenskar som ställer sig positivt till ett extraval, rapporterar TV4.

Plötslig ökning

Nu är 44 procent positiva till ett extraval, medan 36 procent är negativa.

Kalmarbon Annika är en av de som vill se extraval.

– Jag tror vi är nära och jag hoppas på att det blir ett omval. Jag tycker det har varit jättejobbigt. De har dagisnivå, de kan aldrig bestämma sig och de skyller på varandra, säger hon. 

Är mer positiva

Inställningen till extraval skiljer sig beroende på partisympatier.

Bland Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare är 73 procent positiva, medan bara sju procent av Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets väljare är det.

– Förutsättningarna kommer ändras med ett nyval dels för att tyvärr tror jag att Socialdemokraterna kommer lida av det här i och med att man har hittat en lösning på det, säger göteborgaren Glenn.

Läs mer: 61 procent för Magdalena Andersson

Senaste nytt

Medieuppgifter gör gällande att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har förhandlat fram ett nytt bud som har lämnats över till Vänsterpartiet, rapporterar SVT.

V-toppen Ida Gabrielsson meddelar dock att hon inte har tagit del av det.

“Inte sett skymten av det”

Gabrielsson framhåller att “ska man bygga förtroendefulla samarbeten och genomföra konstruktiva förhandlingar är det nog bättre att ta sådana diskussioner direkt med varandra”.

– Går och lägger mig, utan att ha sett skymten av detta totalpaket till V. Men Expressen verkar ha fått besked om det, till skillnad från V, vars mandat C, S och MP ju efterfrågar, skriver hon på X.

Läs mer: 60-plussare kan gå före i bostadskön

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp  F Uusitalo | valtioneuvoston kansliahttps://www.flickr.com/photos/finnishgovernment/51919260031/ resp Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen