Nytt besked om kusinäktenskap i Sverige

2023 09 11

Kusinäktenskap har länge varit en omdebatterad fråga i Sverige.

Att gifta sig med sin kusin är i dag tillåtet i Sverige.

Flera partier har dock drivit på för ett förbud – bland annat Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna.

Inför valet 2022 meddelade även Moderaterna även att man vill införa ett förbud.

– Tittar man på klanstrukturerna inom brottsligheten så bygger det mycket på att släkten håller ihop och att gifta sig med andra i samma släkt göder klankriminalitet.

– Det andra är hela hedersfrågan. Att ungdomar tvingas gifta sig inom släkten, inte sällan med just kusiner. Det är ett sätt att förtrycka ungdomar i Sverige. Det tredje är de väldokumenterade medicinska risker som finns med detta, sa Moderatledaren och nuvarande statsminister Ulf Kristersson i en intervju med SR Ekot.

Nytt besked i dag

I dag, måndag, ger Ulf Kristerssons regering och samarbetspartiet Sverigedemokraterna ett nytt besked om kusinäktenskapets vara eller icke vara i Sverige.

Tidöpartierna meddelar att man avser att ta fram ett förslag till ett förbud mot äktenskap mellan kusiner.

En utredare har fått i uppdrag att granska förslaget.

Det upgger Richard Jomshof (SD), Louise Meijer (M), Torsten Elofsson (KD) och Juno Blom (L) i Expressen.

– Under lång tid har kusinäktenskap varit mycket ovanliga, men till följd av invandring från länder där hederstraditioner är vanligare har frågan blivit aktuell igen, framhåller politikerna och understryker att det är viktigt att ”lagstiftningen speglar samhällsutvecklingen”.

Därför har en utredare fått i uppdrag att ta fram ett förslag på ett förbud mot det omdiskuterade äktenskapet.

"Central del av hederskulturen"

– Ett sådant förbud kan vara en viktig del i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Kusinäktenskap är en central del av hederskulturen och upprätthåller släktkollektivets makt och kontroll över individen, framhåller Tidöpartierna.

Utredaren kommer även få i uppdrag att utreda ”vilka samhälleliga och medicinska konsekvenser som kusinäktenskap får”. Det kan till exempel handla om potentiella medicinska risker som kan uppstå när biologiska släktingar får barn tillsammans.

Stöder inte ett förbud

Sveriges största parti, Socialdemokraterna, har tidigare framhållit att man inte ställer sig bakom ett förbud, eftersom det inte ses som nödvändigt med tanke på den svenska lagstiftningen.

Morgan Johansson (S), tidigare justitieminister, anser att det redan finns lagstiftning som kommer åt kusinäktenskap.

– Lagen mot tvångsäktenskap kommer redan åt det problemet, sa han till SR när han ombads att kommentera ett eventuellt förbud.

Foto: Jeremy Wong Weddings

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen