Nytt besked om kusinäktenskap i Sverige

2023 09 11

Kusinäktenskap har länge varit en omdebatterad fråga i Sverige.

Att gifta sig med sin kusin är i dag tillåtet i Sverige.

Flera partier har dock drivit på för ett förbud – bland annat Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna.

Inför valet 2022 meddelade även Moderaterna även att man vill införa ett förbud.

– Tittar man på klanstrukturerna inom brottsligheten så bygger det mycket på att släkten håller ihop och att gifta sig med andra i samma släkt göder klankriminalitet.

–  Det andra är hela hedersfrågan. Att ungdomar tvingas gifta sig inom släkten, inte sällan med just kusiner. Det är ett sätt att förtrycka ungdomar i Sverige. Det tredje är de väldokumenterade medicinska risker som finns med detta, sa Moderatledaren och nuvarande statsminister Ulf Kristersson i en intervju med SR Ekot.

Nytt besked i dag

I dag, måndag, ger Ulf Kristerssons regering och samarbetspartiet Sverigedemokraterna ett nytt besked om kusinäktenskapets vara eller icke vara i Sverige.

Tidöpartierna meddelar att man avser att ta fram ett förslag till ett förbud mot äktenskap mellan kusiner.

En utredare har fått i uppdrag att granska förslaget.

Det upgger Richard Jomshof (SD), Louise Meijer (M), Torsten Elofsson (KD) och Juno Blom (L) i Expressen.  

– Under lång tid har kusinäktenskap varit mycket ovanliga, men till följd av invandring från länder där hederstraditioner är vanligare har frågan blivit aktuell igen, framhåller politikerna och understryker att det är viktigt att ”lagstiftningen speglar samhällsutvecklingen”.

Därför har en utredare fått i uppdrag att ta fram ett förslag på ett förbud mot det omdiskuterade äktenskapet. 

"Central del av hederskulturen" 

– Ett sådant förbud kan vara en viktig del i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Kusinäktenskap är en central del av hederskulturen och upprätthåller släktkollektivets makt och kontroll över individen, framhåller Tidöpartierna.

Utredaren kommer även få i uppdrag att utreda ”vilka samhälleliga och medicinska konsekvenser som kusinäktenskap får”. Det kan till exempel handla om potentiella medicinska risker som kan uppstå när biologiska släktingar får barn tillsammans.

Stöder inte ett förbud

Sveriges största parti, Socialdemokraterna, har tidigare framhållit att man inte ställer sig bakom ett förbud, eftersom det inte ses som nödvändigt med tanke på den svenska lagstiftningen.

Morgan Johansson (S), tidigare justitieminister, anser att det redan finns lagstiftning som kommer åt kusinäktenskap. 

– Lagen mot tvångsäktenskap kommer redan åt det problemet, sa han till SR när han ombads att kommentera ett eventuellt förbud.

Foto: Jeremy Wong Weddings

Text: Redaktionen


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


31dec25

NYA ÅRET: Skatt slopas helt – 650 000 svenskar påverkas

2025 12 31

Snart går 2025 över i 2026.

Det nya året innebär flera lagändringar – bland annat skattesänkningar på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

En annan skattesänkning har hamnat i skymundan, trots att den berör omkring 650 000 svenskar.

Det handlar om skatten på husvagnar och andra släpvagnar, som slopas helt från och med den 1 februari 2026.

Både fordonsskatten och saluvagnsskatten tas bort för husvagnar, hästsläp, båttrailers och olika typer av arbets- och lastsläp, rapporterar Carup. Totalt väntas omkring 650 000 släpvagnsägare få mer i plånboken – enligt Carup handlar det om flera hundralappar per år.

– Husvagnar innebär glädje och frihet för många människor runt om i Sverige. Samarbetspartierna vill att det ska vara möjligt för fler att äga och resa med husvagn, har regeringen tidigare fastslagit.

Husvagnar ökar i popularitet

Under 2024 registrerades totalt 4 576 husvagnar och husbilar i Sverige.

Det finns omkring 300 000 registrerade husvagnar och 120 000 husbilar i Sverige.

Det är flest i Europa, räknat per capita.

– Camping och mobilt boende behåller sin popularitet, säger Per Nilsson, ordförande för Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund, i ett uttalande.

LÄS MER: Polisen utfärdar Bank ID-varning

FAKTA: Världens största husvagn

- Enligt Guinness rekordbok är den största tvåhjuliga husvagnen fem våningar hög och byggdes 1990 för Sheikh Hamad Bin Hamdan Al Nahyan i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten.

- Den är 20 meter lång, 12 meter bred och väger 122 ton. Husvagnen innehåller åtta sovrum och badrum, fyra garage samt vattenförråd för 24 000 liter.

Källa: Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund

LÄS OCKSÅ: Många bilägare får oväntad faktura – betala inte

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen