Nytt besked om kusinäktenskap i Sverige

2023 09 11

Kusinäktenskap har länge varit en omdebatterad fråga i Sverige.

Att gifta sig med sin kusin är i dag tillåtet i Sverige.

Flera partier har dock drivit på för ett förbud – bland annat Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna.

Inför valet 2022 meddelade även Moderaterna även att man vill införa ett förbud.

– Tittar man på klanstrukturerna inom brottsligheten så bygger det mycket på att släkten håller ihop och att gifta sig med andra i samma släkt göder klankriminalitet.

– Det andra är hela hedersfrågan. Att ungdomar tvingas gifta sig inom släkten, inte sällan med just kusiner. Det är ett sätt att förtrycka ungdomar i Sverige. Det tredje är de väldokumenterade medicinska risker som finns med detta, sa Moderatledaren och nuvarande statsminister Ulf Kristersson i en intervju med SR Ekot.

Nytt besked i dag

I dag, måndag, ger Ulf Kristerssons regering och samarbetspartiet Sverigedemokraterna ett nytt besked om kusinäktenskapets vara eller icke vara i Sverige.

Tidöpartierna meddelar att man avser att ta fram ett förslag till ett förbud mot äktenskap mellan kusiner.

En utredare har fått i uppdrag att granska förslaget.

Det upgger Richard Jomshof (SD), Louise Meijer (M), Torsten Elofsson (KD) och Juno Blom (L) i Expressen.

– Under lång tid har kusinäktenskap varit mycket ovanliga, men till följd av invandring från länder där hederstraditioner är vanligare har frågan blivit aktuell igen, framhåller politikerna och understryker att det är viktigt att ”lagstiftningen speglar samhällsutvecklingen”.

Därför har en utredare fått i uppdrag att ta fram ett förslag på ett förbud mot det omdiskuterade äktenskapet.

"Central del av hederskulturen"

– Ett sådant förbud kan vara en viktig del i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Kusinäktenskap är en central del av hederskulturen och upprätthåller släktkollektivets makt och kontroll över individen, framhåller Tidöpartierna.

Utredaren kommer även få i uppdrag att utreda ”vilka samhälleliga och medicinska konsekvenser som kusinäktenskap får”. Det kan till exempel handla om potentiella medicinska risker som kan uppstå när biologiska släktingar får barn tillsammans.

Stöder inte ett förbud

Sveriges största parti, Socialdemokraterna, har tidigare framhållit att man inte ställer sig bakom ett förbud, eftersom det inte ses som nödvändigt med tanke på den svenska lagstiftningen.

Morgan Johansson (S), tidigare justitieminister, anser att det redan finns lagstiftning som kommer åt kusinäktenskap.

– Lagen mot tvångsäktenskap kommer redan åt det problemet, sa han till SR när han ombads att kommentera ett eventuellt förbud.

Foto: Jeremy Wong Weddings

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen