Nytt besked om kusinäktenskap i Sverige

2023 09 11

Kusinäktenskap har länge varit en omdebatterad fråga i Sverige.

Att gifta sig med sin kusin är i dag tillåtet i Sverige.

Flera partier har dock drivit på för ett förbud – bland annat Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna.

Inför valet 2022 meddelade även Moderaterna även att man vill införa ett förbud.

– Tittar man på klanstrukturerna inom brottsligheten så bygger det mycket på att släkten håller ihop och att gifta sig med andra i samma släkt göder klankriminalitet.

–  Det andra är hela hedersfrågan. Att ungdomar tvingas gifta sig inom släkten, inte sällan med just kusiner. Det är ett sätt att förtrycka ungdomar i Sverige. Det tredje är de väldokumenterade medicinska risker som finns med detta, sa Moderatledaren och nuvarande statsminister Ulf Kristersson i en intervju med SR Ekot.

Nytt besked i dag

I dag, måndag, ger Ulf Kristerssons regering och samarbetspartiet Sverigedemokraterna ett nytt besked om kusinäktenskapets vara eller icke vara i Sverige.

Tidöpartierna meddelar att man avser att ta fram ett förslag till ett förbud mot äktenskap mellan kusiner.

En utredare har fått i uppdrag att granska förslaget.

Det upgger Richard Jomshof (SD), Louise Meijer (M), Torsten Elofsson (KD) och Juno Blom (L) i Expressen.  

– Under lång tid har kusinäktenskap varit mycket ovanliga, men till följd av invandring från länder där hederstraditioner är vanligare har frågan blivit aktuell igen, framhåller politikerna och understryker att det är viktigt att ”lagstiftningen speglar samhällsutvecklingen”.

Därför har en utredare fått i uppdrag att ta fram ett förslag på ett förbud mot det omdiskuterade äktenskapet. 

"Central del av hederskulturen" 

– Ett sådant förbud kan vara en viktig del i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Kusinäktenskap är en central del av hederskulturen och upprätthåller släktkollektivets makt och kontroll över individen, framhåller Tidöpartierna.

Utredaren kommer även få i uppdrag att utreda ”vilka samhälleliga och medicinska konsekvenser som kusinäktenskap får”. Det kan till exempel handla om potentiella medicinska risker som kan uppstå när biologiska släktingar får barn tillsammans.

Stöder inte ett förbud

Sveriges största parti, Socialdemokraterna, har tidigare framhållit att man inte ställer sig bakom ett förbud, eftersom det inte ses som nödvändigt med tanke på den svenska lagstiftningen.

Morgan Johansson (S), tidigare justitieminister, anser att det redan finns lagstiftning som kommer åt kusinäktenskap. 

– Lagen mot tvångsäktenskap kommer redan åt det problemet, sa han till SR när han ombads att kommentera ett eventuellt förbud.

Foto: Jeremy Wong Weddings

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen