Nytt besked om kusinäktenskap i Sverige

2023 09 11

Kusinäktenskap har länge varit en omdebatterad fråga i Sverige.

Att gifta sig med sin kusin är i dag tillåtet i Sverige.

Flera partier har dock drivit på för ett förbud – bland annat Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna.

Inför valet 2022 meddelade även Moderaterna även att man vill införa ett förbud.

– Tittar man på klanstrukturerna inom brottsligheten så bygger det mycket på att släkten håller ihop och att gifta sig med andra i samma släkt göder klankriminalitet.

–  Det andra är hela hedersfrågan. Att ungdomar tvingas gifta sig inom släkten, inte sällan med just kusiner. Det är ett sätt att förtrycka ungdomar i Sverige. Det tredje är de väldokumenterade medicinska risker som finns med detta, sa Moderatledaren och nuvarande statsminister Ulf Kristersson i en intervju med SR Ekot.

Nytt besked i dag

I dag, måndag, ger Ulf Kristerssons regering och samarbetspartiet Sverigedemokraterna ett nytt besked om kusinäktenskapets vara eller icke vara i Sverige.

Tidöpartierna meddelar att man avser att ta fram ett förslag till ett förbud mot äktenskap mellan kusiner.

En utredare har fått i uppdrag att granska förslaget.

Det upgger Richard Jomshof (SD), Louise Meijer (M), Torsten Elofsson (KD) och Juno Blom (L) i Expressen.  

– Under lång tid har kusinäktenskap varit mycket ovanliga, men till följd av invandring från länder där hederstraditioner är vanligare har frågan blivit aktuell igen, framhåller politikerna och understryker att det är viktigt att ”lagstiftningen speglar samhällsutvecklingen”.

Därför har en utredare fått i uppdrag att ta fram ett förslag på ett förbud mot det omdiskuterade äktenskapet. 

"Central del av hederskulturen" 

– Ett sådant förbud kan vara en viktig del i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Kusinäktenskap är en central del av hederskulturen och upprätthåller släktkollektivets makt och kontroll över individen, framhåller Tidöpartierna.

Utredaren kommer även få i uppdrag att utreda ”vilka samhälleliga och medicinska konsekvenser som kusinäktenskap får”. Det kan till exempel handla om potentiella medicinska risker som kan uppstå när biologiska släktingar får barn tillsammans.

Stöder inte ett förbud

Sveriges största parti, Socialdemokraterna, har tidigare framhållit att man inte ställer sig bakom ett förbud, eftersom det inte ses som nödvändigt med tanke på den svenska lagstiftningen.

Morgan Johansson (S), tidigare justitieminister, anser att det redan finns lagstiftning som kommer åt kusinäktenskap. 

– Lagen mot tvångsäktenskap kommer redan åt det problemet, sa han till SR när han ombads att kommentera ett eventuellt förbud.

Foto: Jeremy Wong Weddings

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 okt 2026

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren. 

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

–  Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Foto: © Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Anderson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen