BEKRÄFTAT: Nytt besked om plastpåseskatten

2023 09 13

I början av april meddelade regeringen och SD att den skulle slopas helt och hållet.

– Det är ju en oangelägenhet för människor, en väldigt dysfunktionell skatt på många sätt och vis. Ett konstigt inslag i skattesystemet, sa Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna, till SR Ekot och berättade att plastpåseskatten kommer att slopas från och med den 1 januari 2024.

Men inför förhandlingarna om höstbudgeten 2024 kom ett nytt besked.

I stället för att slopa plastpåseskatten helt och hållet framhöll regeringen att man ämnar att kraftigt sänka skatten.

– Skattesatsen per plastbärkasse bör inte vara högre än vad som krävs för att syftet med skatten ska uppnås.

–  Normalskattesatsen föreslås sänkas till 50 öre per plastbärkasse. Skattesatsen för mycket tunna plastbärkassar föreslås sänkas till 5 öre per plastbärkasse, uppgav Finansdepartementet i ett pressmeddelande 28 april.

Nytt besked i dag onsdag

Nu kommer ytterligare ett nytt besked om den omdiskuterade skatten.

Plastpåseskatten kommer att försvinna, men det kommer att dröja ytterligare några månader.

I november 2024 kommer den att slopas helt och hållet.

Det framhåller klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L).

– Vi överträffar redan EU:s mål om minskad plastkonsumtion med god marginal, säger hon till SVT Nyheter och tillägger:

– Vi är övertygade om att svenska folket använder sig av plastpåsar på ett klokt sätt i sin vardag och att det inte finns ett syfte i att de ska vara extra dyra.

Inbringade 519 miljoner

Skatten på plastpåsar infördes i mars 2020 i syfte att uppnå EU:s förbrukningsmål för plastbärkassar.

Enligt Skatteverket inbringade plastpåseskatten 519 miljoner kronor till staten under fjolåret.

Delade meningar

Det råder delade meningar om skattens nytta.

– Det mest uppenbara är att det bara är en viss typ av påsar som beskattas, säger Runar Brännlund, professor i miljöekonomi vid Umeå universitet, till SVT.

– Andra påsar, som rullpåsar eller varor i butiken som är färdigpackade i plastpåsar, är inte heller beskattade.

Miljöpartiets avgående språkrör Per Bolund menar dock att plastpåseskatten har varit nödvändig och att politikerna behöver påverka där man kan påverka.

– Plastkassarna är ett miljöproblem. Vi har använt alldeles för mycket plastkassar – fortfarande över 100 plastkassar per person och år, säger partiledaren till tv-kanalen.

Foto: J. Lawrence

Text: Redaktionen

Chockökning för hushållen i dag: Priset stiger 171 procent

2026 07 29

Priserna skjuter i höjden runt om i hela Sverige.

Störst uppgångar noteras i södra och mellersta Sverige.  

I det näst sydligaste området SE3 ligger det genomsnittliga spotpriset på 37,11 per kilowattimme – en ökning med 156 procent jämfört med tisdagen, enligt sajten Elprisetjustnu.  

Den största prisökningen noteras i det sydligaste elområdet SE4. Där rusar spottpriset till 51,89 öre per kilowattimme under onsdagen, vilket är en ökning med 171 procent jämfört med föregående dag.

Även i norr noteras omfattande prisuppgångar, dock från lägre nivåer.

I de nordligaste elområdena E1 och E2 landar det genomsnittliga spotpriset på 17,23 öre/kWh respektive 17,13 öre/kWh. Det markerar ökningar på 116 respektive 122 procent jämfört med tisdagen.

Flera faktorer påverkar

Det är skrivande stund oklart vad som föranlett de kraftiga prisökningarna.

I juni ledde värmeböljor, mindre blåst och begränsat med kärnkraft till högre elpriser, uppger statliga Vattenfall.

Prissvängningarna påverkar i synnerhet kunder med kvartsprisavtal, där man får ett nytt elpris var 15:e minut.

– De extrema elpriserna, framför allt vissa tider på dygnet, är något kunder med kvartsprisavtal måste vara väldigt uppmärksamma på. Har du rörligt elavtal är det ett månadsmedelpris du betalar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

ANDRA LÄSER: Powers succé: Tre miljoner kronor på 20 minuter

Klimatcoachen tipsar

Vattenfalls klimatcoach Jens Berggren konstaterar att sommaren är en speciell period på elmarknaden.

– Sett över hela året står uppvärmning och varmvatten för huvuddelen av ett villahushålls elförbrukning, men under sommaren kan ofta nedkylning, exempelvis kyl och frys, dra mer ström och i vissa hem tillkommer el för pool, AC och kanske extra tvätt och disk, säger han och fortsätter:

– Vid nästa värmebölja är ett tips att med markis, persienn eller gardin stänga solljuset ute under dagen och passa på att vädra under natten.

LÄS OCKSÅ: Historisk vändning – kan lämna Putins block 

Foto: I. Rifath

Text: Redationen