BEKRÄFTAT: Nytt besked om plastpåseskatten

2023 09 13

I början av april meddelade regeringen och SD att den skulle slopas helt och hållet.

– Det är ju en oangelägenhet för människor, en väldigt dysfunktionell skatt på många sätt och vis. Ett konstigt inslag i skattesystemet, sa Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna, till SR Ekot och berättade att plastpåseskatten kommer att slopas från och med den 1 januari 2024.

Men inför förhandlingarna om höstbudgeten 2024 kom ett nytt besked.

I stället för att slopa plastpåseskatten helt och hållet framhöll regeringen att man ämnar att kraftigt sänka skatten.

– Skattesatsen per plastbärkasse bör inte vara högre än vad som krävs för att syftet med skatten ska uppnås.

–  Normalskattesatsen föreslås sänkas till 50 öre per plastbärkasse. Skattesatsen för mycket tunna plastbärkassar föreslås sänkas till 5 öre per plastbärkasse, uppgav Finansdepartementet i ett pressmeddelande 28 april.

Nytt besked i dag onsdag

Nu kommer ytterligare ett nytt besked om den omdiskuterade skatten.

Plastpåseskatten kommer att försvinna, men det kommer att dröja ytterligare några månader.

I november 2024 kommer den att slopas helt och hållet.

Det framhåller klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L).

– Vi överträffar redan EU:s mål om minskad plastkonsumtion med god marginal, säger hon till SVT Nyheter och tillägger:

– Vi är övertygade om att svenska folket använder sig av plastpåsar på ett klokt sätt i sin vardag och att det inte finns ett syfte i att de ska vara extra dyra.

Inbringade 519 miljoner

Skatten på plastpåsar infördes i mars 2020 i syfte att uppnå EU:s förbrukningsmål för plastbärkassar.

Enligt Skatteverket inbringade plastpåseskatten 519 miljoner kronor till staten under fjolåret.

Delade meningar

Det råder delade meningar om skattens nytta.

– Det mest uppenbara är att det bara är en viss typ av påsar som beskattas, säger Runar Brännlund, professor i miljöekonomi vid Umeå universitet, till SVT.

– Andra påsar, som rullpåsar eller varor i butiken som är färdigpackade i plastpåsar, är inte heller beskattade.

Miljöpartiets avgående språkrör Per Bolund menar dock att plastpåseskatten har varit nödvändig och att politikerna behöver påverka där man kan påverka.

– Plastkassarna är ett miljöproblem. Vi har använt alldeles för mycket plastkassar – fortfarande över 100 plastkassar per person och år, säger partiledaren till tv-kanalen.

Foto: J. Lawrence

Text: Redaktionen

Lågprisjätte utklassar matjättarna – 20 procent billigare

2026 07 07

Den slutsatsen drar oberoende Matpriskollen efter en ny undersökning.

Enligt siffror från slutet av juni visar det sig nämligen att det är 26 procent dyrare att köpa frukt- och grönsaker hos matjättar som Coop och Hemköp jämfört med Lidl.

Omvänt blir lågpriskedjan därmed cirka 20 procent billigare när det gäller nämnda sortiment.

– En intressant iakttagelse är att frukt och grönt, som ofta pekas ut som dyrt, faktiskt är den kategori som ökat minst i pris sedan 2022. Grönsakerna har blivit billigare det senaste året. Bären, framför allt lingon och hallon, har dock stigit rejält – det beror på en liten skörd sedan antalet utländska plockare uteblivit, säger Matpriskollens vd och grundare Ulf Mazur i ett uttalande.

Coop har sänkt mest

Nya siffror visar också att det är Coop, som flera gånger pekat ut som landets dyraste matkedja, som sänkt ordinariepriserna mest det senaste året (-6,2 procent). 

Willys (-4,8 procent) och Hemköp (-5,1 procent) är de som sänkt minst.

Men dessa siffror visar inte hur stora skillnaderna är inom specifika livsmedelskategorier, understryker Matpriskollen.

– Jag tror inte konsumenten har hängt med i svängarna senaste året! Maten blir faktiskt inte dyrare utan billigare, även utan momssänkningen. Några exempel: potatis är nu 20 procent billigare än förra året, och Arlas ostklassiker, smör, kvarg, olivolja, bryggkaffe, lök, mjukost, ris och lax är alla 10–15 procent billigare i genomsnitt, säger Ulf Mazur.

LÄS MER: Valuta lyfter efter hyllning från Trump

Utreder nya momssatser

I våras sänktes matmomsen tillfälligt från 12 till 6 procent. En förändring som gäller fram till och med 31 december 2027.

Igår meddelade dock regeringen att det ska utredas om olika livsmedel kan beskattas med olika momssatser.

– Vi vill undersöka hur momsen på livsmedel kan differentieras för att hålla nere kostnaderna för hushållens inköp av särskilt nödvändiga matvaror som många hårt arbetande svenskar köper varje vecka, säger finansminister Elisabeth Svantesson.   

LÄS MER: Ukraina överrumplar Ryssland – totalkrossar luftvärnet

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen