BEKRÄFTAT: Nytt besked om plastpåseskatten

2023 09 13

Turerna kring det så kallade plastpåseskatten har varit många.

I början av april meddelade regeringen och SD att den skulle slopas helt och hållet.

– Det är ju en oangelägenhet för människor, en väldigt dysfunktionell skatt på många sätt och vis. Ett konstigt inslag i skattesystemet, sa Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna, till SR Ekot och berättade att plastpåseskatten kommer att slopas från och med den 1 januari 2024.

Men inför förhandlingarna om höstbudgeten 2024 kom ett nytt besked.

I stället för att slopa plastpåseskatten helt och hållet framhöll regeringen att man ämnar att kraftigt sänka skatten.

– Skattesatsen per plastbärkasse bör inte vara högre än vad som krävs för att syftet med skatten ska uppnås.

– Normalskattesatsen föreslås sänkas till 50 öre per plastbärkasse. Skattesatsen för mycket tunna plastbärkassar föreslås sänkas till 5 öre per plastbärkasse, uppgav Finansdepartementet i ett pressmeddelande 28 april.

Nytt besked i dag onsdag

Nu kommer ytterligare ett nytt besked om den omdiskuterade skatten.

Plastpåseskatten kommer att försvinna, men det kommer att dröja ytterligare några månader.

I november 2024 kommer den att slopas helt och hållet.

Det framhåller klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L).

– Vi överträffar redan EU:s mål om minskad plastkonsumtion med god marginal, säger hon till SVT Nyheter och tillägger:

– Vi är övertygade om att svenska folket använder sig av plastpåsar på ett klokt sätt i sin vardag och att det inte finns ett syfte i att de ska vara extra dyra.

Inbringade 519 miljoner

Skatten på plastpåsar infördes i mars 2020 i syfte att uppnå EU:s förbrukningsmål för plastbärkassar.

Enligt Skatteverket inbringade plastpåseskatten 519 miljoner kronor till staten under fjolåret.

Delade meningar

Det råder delade meningar om skattens nytta.

– Det mest uppenbara är att det bara är en viss typ av påsar som beskattas, säger Runar Brännlund, professor i miljöekonomi vid Umeå universitet, till SVT.

– Andra påsar, som rullpåsar eller varor i butiken som är färdigpackade i plastpåsar, är inte heller beskattade.

Miljöpartiets avgående språkrör Per Bolund menar dock att plastpåseskatten har varit nödvändig och att politikerna behöver påverka där man kan påverka.

– Plastkassarna är ett miljöproblem. Vi har använt alldeles för mycket plastkassar – fortfarande över 100 plastkassar per person och år, säger partiledaren till tv-kanalen.

Foto: J. Lawrence

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen