BEKRÄFTAT: Nytt besked om plastpåseskatten

2023 09 13

I början av april meddelade regeringen och SD att den skulle slopas helt och hållet.

– Det är ju en oangelägenhet för människor, en väldigt dysfunktionell skatt på många sätt och vis. Ett konstigt inslag i skattesystemet, sa Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna, till SR Ekot och berättade att plastpåseskatten kommer att slopas från och med den 1 januari 2024.

Men inför förhandlingarna om höstbudgeten 2024 kom ett nytt besked.

I stället för att slopa plastpåseskatten helt och hållet framhöll regeringen att man ämnar att kraftigt sänka skatten.

– Skattesatsen per plastbärkasse bör inte vara högre än vad som krävs för att syftet med skatten ska uppnås.

–  Normalskattesatsen föreslås sänkas till 50 öre per plastbärkasse. Skattesatsen för mycket tunna plastbärkassar föreslås sänkas till 5 öre per plastbärkasse, uppgav Finansdepartementet i ett pressmeddelande 28 april.

Nytt besked i dag onsdag

Nu kommer ytterligare ett nytt besked om den omdiskuterade skatten.

Plastpåseskatten kommer att försvinna, men det kommer att dröja ytterligare några månader.

I november 2024 kommer den att slopas helt och hållet.

Det framhåller klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L).

– Vi överträffar redan EU:s mål om minskad plastkonsumtion med god marginal, säger hon till SVT Nyheter och tillägger:

– Vi är övertygade om att svenska folket använder sig av plastpåsar på ett klokt sätt i sin vardag och att det inte finns ett syfte i att de ska vara extra dyra.

Inbringade 519 miljoner

Skatten på plastpåsar infördes i mars 2020 i syfte att uppnå EU:s förbrukningsmål för plastbärkassar.

Enligt Skatteverket inbringade plastpåseskatten 519 miljoner kronor till staten under fjolåret.

Delade meningar

Det råder delade meningar om skattens nytta.

– Det mest uppenbara är att det bara är en viss typ av påsar som beskattas, säger Runar Brännlund, professor i miljöekonomi vid Umeå universitet, till SVT.

– Andra påsar, som rullpåsar eller varor i butiken som är färdigpackade i plastpåsar, är inte heller beskattade.

Miljöpartiets avgående språkrör Per Bolund menar dock att plastpåseskatten har varit nödvändig och att politikerna behöver påverka där man kan påverka.

– Plastkassarna är ett miljöproblem. Vi har använt alldeles för mycket plastkassar – fortfarande över 100 plastkassar per person och år, säger partiledaren till tv-kanalen.

Foto: J. Lawrence

Text: Redaktionen

JUST NU: Kristersson ger plötsligt besked – om euro i Sverige

2025 10 16

2003 hölls en folkomröstning om införande av euron i Sverige.

55,91 procent av svenska folket röstade nej till att införa den nya valutan.

Men statsminister Ulf Kristersson (M) vill nu ta upp frågan igen.

Plötsligt besked om euron

Ulf Kristersson öppnar för att utreda ett införande av euron i Sverige, rapporterar SvD.

Statsministern vill ta upp eurodebatten igen, enligt tidningen.

Moderaternas arbetsstämma ska också fatta ett beslut om hur en ny utredning om införandet av euron ska se ut.

– Vi har aldrig bytt ståndpunkt. Vi är i grunden för ett svenskt euro-medlemskap, säger Ulf Kristersson till tidningen.

Han understryker emellertid att han och partiet respekterar folkomröstningens resultat.

Samtidigt menar man att mycket har förändrats i Europa sedan 2003.

LÄS OCKSÅ: Stupar efter 35 år - tung konkurs i byggbranschen

Vill få igång debatten

Ulf Kristersson vill inte i direkt mening prata om ett införande av euron.

Statsministern har heller inga planer på en ny folkomröstning.

Han framhåller dock att han vill få igång debatten igen, och utesluter inte att frågan kan utredas under nästa mandatperiod.

– Jag har inga planer på någon ny folkomröstning, men det vore konstigt om inte just den fråga som diskuteras i hela övriga Europa diskuteras också i Sverige, säger Ulf Kristersson till tidningen.

Förutspådde euro redan i år

Frågan om euron har börjat dyka upp igen i den svenska debatten.

I våras gick Ulf Kristerssons tidigare statssekreterare PM Nilsson ut med en oväntad spådom om euron.

Nilsson hävdade att euron kan införas i Sverige – redan i år, 2025.

Skälet var att han såg framför sig att USA skulle sätta Sverige under hård press med Trumps tullpolitik. Då skulle Sverige ställas inför ett val, menade Nilsson.

– Antingen vika sig helt platt eller att blixtsnabbt knyta sig till euroområdet, sade PM Nilsson till Expressen.

Den spådomen ser inte ut att slå in, men klart är att frågan om att införa euron i Sverige åter har börjat smyga sig in i den svenska debatten igen.

LÄS OCKSÅ: Livsmedelsjätte säger upp 16 000

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp I Boran

Text: Redaktionen

Netflix slår rekord – här är abonnemanget som rusar

2025 10 16

I snitt tittar svenskarna 95 minuter om dagen på streamingtjänster.

SVT Play är den tjänst som flest använder, vilket hela 71 procent uppger att man gör.

Med sedan förra året har SVT Play tappat tio procent i popularitet.

Även TV4 Play, som ligger tvåa, har minskat.

Netflix ökar däremot med åtta procent och närmar sig toppen.

Hela 59 procent använder streamingtjänsten, enligt årets Streamingbarometer från Tv.nu.

En abonnemangstyp ökar kraftigt 

Bland svenskar som är yngre än 45 år har Netflix redan gått om SVT Play.

Och rekordmånga väljer abonnemang med reklam, för att hålla nere kostnaden.

– Tittarna vill ha bredare utbud utan att spräcka budgeten. Reklamabonnemang och flexibla paket gör det möjligt att bära fler tjänster parallellt, säger Helen Orselius som är vd på Tv.nu, i ett uttalande.

Över hälften

I år har hela 54 procent av den svenska befolkningen minst en reklamfinansierad tjänst.

Det är en kraftig ökning.

Också snittet för antalet reklamabonnemang per person har mer än fördubblats.

Läs också: Stor förändring för kortköp – gäller hela Sverige

Sport upplevs som dyrt

Sportutbudet ökar också men det höga priset uppges bromsa tillväxten.

Hela 60 procent anser att höga priser är ett hinder.

25 procent uppger att de aldrig tittar på sport.

– Med stöd av vår stora användarbas kan vi ge branschen unika insikter om svenskarnas streamingvanor. Vi delar gärna kunskapen med andra aktörer för att förbättra streamingmarknaden – från discovery till innehåll och paketering, säger marknadschef Johanna Cervin.

Fakta ur Streamingbarometern 2025

- Daglig tittartid: 95 minuter

- Snitt antal streamingtjänster per hushåll: 3,9

- 58 procent har fyra eller fler streamingtjänster

- Smart-TV dominerar som streamingenhet (84 %). Mobilen växer bland yngre (44 %)

- Krim är den mest uppskattade genren i alla åldrar.

Källa: Streamingbarometern

Läs också: Svensk läsk ifrågasätts – bryter löfte till kunderna

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen