BEKRÄFTAT: Nytt besked om plastpåseskatten

2023 09 13

Turerna kring det så kallade plastpåseskatten har varit många.

I början av april meddelade regeringen och SD att den skulle slopas helt och hållet.

– Det är ju en oangelägenhet för människor, en väldigt dysfunktionell skatt på många sätt och vis. Ett konstigt inslag i skattesystemet, sa Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna, till SR Ekot och berättade att plastpåseskatten kommer att slopas från och med den 1 januari 2024.

Men inför förhandlingarna om höstbudgeten 2024 kom ett nytt besked.

I stället för att slopa plastpåseskatten helt och hållet framhöll regeringen att man ämnar att kraftigt sänka skatten.

– Skattesatsen per plastbärkasse bör inte vara högre än vad som krävs för att syftet med skatten ska uppnås.

–  Normalskattesatsen föreslås sänkas till 50 öre per plastbärkasse. Skattesatsen för mycket tunna plastbärkassar föreslås sänkas till 5 öre per plastbärkasse, uppgav Finansdepartementet i ett pressmeddelande 28 april.

Nytt besked i dag onsdag

Nu kommer ytterligare ett nytt besked om den omdiskuterade skatten.

Plastpåseskatten kommer att försvinna, men det kommer att dröja ytterligare några månader.

I november 2024 kommer den att slopas helt och hållet.

Det framhåller klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L).

– Vi överträffar redan EU:s mål om minskad plastkonsumtion med god marginal, säger hon till SVT Nyheter och tillägger:

– Vi är övertygade om att svenska folket använder sig av plastpåsar på ett klokt sätt i sin vardag och att det inte finns ett syfte i att de ska vara extra dyra.

Inbringade 519 miljoner

Skatten på plastpåsar infördes i mars 2020 i syfte att uppnå EU:s förbrukningsmål för plastbärkassar.

Enligt Skatteverket inbringade plastpåseskatten 519 miljoner kronor till staten under fjolåret.

Delade meningar

Det råder delade meningar om skattens nytta.

– Det mest uppenbara är att det bara är en viss typ av påsar som beskattas, säger Runar Brännlund, professor i miljöekonomi vid Umeå universitet, till SVT.

– Andra påsar, som rullpåsar eller varor i butiken som är färdigpackade i plastpåsar, är inte heller beskattade.

Miljöpartiets avgående språkrör Per Bolund menar dock att plastpåseskatten har varit nödvändig och att politikerna behöver påverka där man kan påverka.

– Plastkassarna är ett miljöproblem. Vi har använt alldeles för mycket plastkassar – fortfarande över 100 plastkassar per person och år, säger partiledaren till tv-kanalen.

Foto: J. Lawrence

Text: Redaktionen


03dec25

JUST NU: Tiotusentals svenskar kan få pengar tillbaka

2025 12 03

Konsumentombudsmannen (KO) ha fattat ett mycket ovanligt beslut.

För första gången på 10 år har KO lämnat in en grupptalan till Allmänna reklamationsnämnd.

Grupptalan omfattar 50 000 svenska konsumenter som tecknat leasingavtal med Den Norske Bank, DNB.

KO kräver att konsumenterna ska få pengar tillbaka, eftersom de har betalat för mycket.

Bakgrunden är att leasingavtalen har marknadsförts som ett ”tryggt alternativ” med en fast månadskostnad. Sedan kom räntehöjningarna och det visade sig att den fasta månadskostnaden inte alls var fast.

”Rätt att få tillbaka”

DNB har använt ett prisjusteringsvillkor i avtalet för att öka priset i takt med att räntorna steg, vilket kom som en chock för kunderna. Konsumenter som ville bryta avtalet fick beskedet att det skulle kosta 40 procent av resterande obetalda leasingmånader.

– Patent- och marknadsdomstolen har slagit fast att prisjusteringsvillkoret är oskäligt. KO menar, med stöd av bland annat EU-domstolens praxis, att villkoret även är ogiltigt och att konsumenterna därför har rätt att få tillbaka det de betalat för mycket, framhåller KO.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

”Miljardbelopp”

Enligt KO har banken överdebiterat konsumenterna med miljardbelopp.

– Priset är den viktigaste uppgiften när ett avtal ingås. I DNB:s fall har konsumenten, enligt domstolen, ”inte ens kunnat uppskatta hur månadsavgiften kan komma att förändras”. Konsumenterna har med andra ord inte haft en aning om vad det kostade att hyra bilen av DNB, säger Pär Magnusson, processråd vid KO.

– Eftersom villkoret är ogiltigt och DNB inte frivilligt återbetalat den förhöjda hyran vänder sig KO nu till ARN med krav på återbetalning, tillägger han.

LÄS OCKSÅ: Lyxbilar har slocknat över hela Ryssland 

Foto: Windows

Text: Redaktionen


3dec2025

Positivt besked från Alecta – gäller 432 000 pensionärer

2025 12 03

Alecta presenterar en rekordnotering gällande svenskar över 66 år.

Dagens pensionärer har generellt mer pengar att röra sig med än tidigare.

– Medelsvenssons totala inkomst efter skatt är vid 67 års ålder 87 procent av den inkomst han eller hon hade vid 60 år, och dagens 67-åringar har 70 000 kronor mer om året att röra sig med jämfört med för tolv år sedan, säger Alectas pensionsekonom Staffan Ström, i ett uttalande.

– Spridningen är stor mellan individer och inkomstlägen, men vi ser en tydligt positiv trend.

En annan tydlig trend

Alecta ser också en annan stark trend bland svenskar som når pensionsåldern.

Allt fler fortsätter att arbeta, vilket också kan vara en bidragande orsak till den stärkta ekonomin.

Och sedan 2019 har antalet som väntar längre med att ta ut pension tredubblats.

 - Det här är en generell trend. Vi arbetar längre upp i åldrarna, till stor del eftersom vi blivit piggare och friskare. Naturligtvis finns det äldre som har både dålig hälsa och tufft med ekonomin, men våra studier visar att äldres inkomster över tid blivit klart mycket högre, säger Staffan Ström.

446 000 svenskar

Fler svenskar än någonsin fortsätter att arbeta, trots att man passerat 66 års ålder, visar en rapport från Alecta.

Under 2023 var det hela 446 000 svenskar som fick inkomst från arbete efter 66 år fyllda.

–  Det vi ser är alltså en generell senareläggning av hela nedtrappningsprocessen av arbetslivet, säger Staffan Ström.

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Delar av resultatet

Här följer några av slutsatserna i rapporten från Alecta.

- Andelen arbetande i pensionsåldern i Sverige ökar igen efter att ha stannat av under pandemiåren.  

- 2023 hade 446 000 svenskar, 66 år eller äldre, någon form av arbetsinkomst.  

- Av dessa kombinerar 432 000 svenskar uttag av pension med arbetsinkomst.

- Det är fler män än kvinnor som fortsätter arbeta. Bland alla svenskar som är 66 år och äldre arbetar 26 procent av männen och 18 procent av kvinnorna i någon utsträckning.  

- Tre av tio 70-åringar och två av tio 75-åringar har arbetsinkomst. 

- En av åtta 80-åringar och sju procent av 85-åringarna har i någon utsträckning en arbetsinkomst. 

Källa: Alecta

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Foto: A. Piacquadio

Text: Redaktionen