Nytt förbud på gång – påverkar svenska hushåll med trädgård

2025 04 17

Ett förbud mot nya och förlängda tillstånd för torvtäkter i Sverige.

Det föreslås bli verklighet från och med 1 januari 2026.

"Orimligt"

Torv är en råvara som enligt en uppskattning från branschorganisationen Svensk Torv täcker 25 procent av Sveriges landareal. Torvmarken uppgår till 6,4 miljoner hektar.

Siffrorna från Sveriges geologiska undersökning är något mindre, 15 procent, men även den andelen gör landet till ett av de mest torvtätaste i världen.

Men nu kan torvtäkt förbjudas.

Och det möts med skarp kritik.

– Det är orimligt att ett så omfattande förslag kan vila på en så begränsad vetenskaplig grund, säger Rita Larsson, ordförande i Svensk Torv, i ett uttalande.

Används i trädgården och mat

Råvaran bedöms vara avgörande för tillgången på mat.

– Torv är också en av de mest pålitliga produkterna när det gäller att producera rena, hälsosamma livsmedel effektivt och utan pesticider eller andra förorenade element, har Jaco Dijkshoorn, Director BU Materials and Procurement vid Kekkilä-BVB, tidigare sagt till Viola enligt Svensk Torv.

Ett förbud kan också påverka hushåll med trädgård. Nästan all planteringsjord som erbjuds i butik innehåller stora mängder torv, bland annat eftersom råvaran bidrar till att lagra fukt och göra jorden luftig.

– När torven bryts släpps stora mängder växthusgaser ut, framhåller Naturskyddsföreningen.

Men enligt Svensk Torv saknas det i dagsläget ersättningsmaterial “i tillräcklig volym och kvalitet” inom trädgårdsodling.

– Om torven försvinner riskerar vi försämrad djurhälsa, sämre odlingsresultat och högre kostnader i hela kedjan – från jordbrukare till konsument. Det är inte ansvarsfullt, säger Rita Larsson.

Naturvårdsverket: som ett fossilt bränsle

Torv bildas på våtmarker när ny mossa växer ovanpå äldre mossa.

Stora mängder kol finns inlagrat i torven och Naturvårdsverket anser att torven bör betraktas som ett fossilt bränsle.

– Användningen av torv som bränsle är mycket liten i Sverige men utvinning och användning av odlingstorv orsakar också utsläpp av växthusgaser.

Det framhåller myndigheten som tidigare uppmanat att låta torven vara.

– Våtmarker som bildat eller bildar torv spelar en viktig roll för klimatet eftersom torv innehåller stora mängder kol. Att skydda och restaurera kolrika ekosystem som torvmarker gynnar klimatet, då detta kan bidra till en minskning av växthusgaser och till och med en inbindning av kol, skriver Naturvårdsverket också.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen