Nytt förbud på gång – påverkar svenska hushåll med trädgård

2025 04 17

Ett förbud mot nya och förlängda tillstånd för torvtäkter i Sverige.

Det föreslås bli verklighet från och med 1 januari 2026.

"Orimligt"

Torv är en råvara som enligt en uppskattning från branschorganisationen Svensk Torv täcker 25 procent av Sveriges landareal. Torvmarken uppgår till 6,4 miljoner hektar.

Siffrorna från Sveriges geologiska undersökning är något mindre, 15 procent, men även den andelen gör landet till ett av de mest torvtätaste i världen.

Men nu kan torvtäkt förbjudas.

Och det möts med skarp kritik.

– Det är orimligt att ett så omfattande förslag kan vila på en så begränsad vetenskaplig grund, säger Rita Larsson, ordförande i Svensk Torv, i ett uttalande.

Används i trädgården och mat

Råvaran bedöms vara avgörande för tillgången på mat.

– Torv är också en av de mest pålitliga produkterna när det gäller att producera rena, hälsosamma livsmedel effektivt och utan pesticider eller andra förorenade element, har Jaco Dijkshoorn, Director BU Materials and Procurement vid Kekkilä-BVB, tidigare sagt till Viola enligt Svensk Torv.

Ett förbud kan också påverka hushåll med trädgård. Nästan all planteringsjord som erbjuds i butik innehåller stora mängder torv, bland annat eftersom råvaran bidrar till att lagra fukt och göra jorden luftig.

– När torven bryts släpps stora mängder växthusgaser ut, framhåller Naturskyddsföreningen.

Men enligt Svensk Torv saknas det i dagsläget ersättningsmaterial “i tillräcklig volym och kvalitet” inom trädgårdsodling.

– Om torven försvinner riskerar vi försämrad djurhälsa, sämre odlingsresultat och högre kostnader i hela kedjan – från jordbrukare till konsument. Det är inte ansvarsfullt, säger Rita Larsson.

Naturvårdsverket: som ett fossilt bränsle

Torv bildas på våtmarker när ny mossa växer ovanpå äldre mossa.

Stora mängder kol finns inlagrat i torven och Naturvårdsverket anser att torven bör betraktas som ett fossilt bränsle.

– Användningen av torv som bränsle är mycket liten i Sverige men utvinning och användning av odlingstorv orsakar också utsläpp av växthusgaser.

Det framhåller myndigheten som tidigare uppmanat att låta torven vara.

– Våtmarker som bildat eller bildar torv spelar en viktig roll för klimatet eftersom torv innehåller stora mängder kol. Att skydda och restaurera kolrika ekosystem som torvmarker gynnar klimatet, då detta kan bidra till en minskning av växthusgaser och till och med en inbindning av kol, skriver Naturvårdsverket också.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen

JUST NU: Helt nytt straff ska införas i Sverige

2025 10 24

Det meddelar justitieminister Gunnar Strömmer (M) på fredagsmorgonen.

Den nya påföljden som föreslås kallas för säkerhetsförvaring.

I praktiken handlar det om en tidsobestämd påföljd som gör det möjligt att fortsätta hålla en person inlåst, om risken för att nya grova brott ska begås bedöms som stor.

– Vissa brottslingar är så farliga för vårt samhälle att de inte bör släppas ut per automatik. I dag finns ingen möjlighet att fortsätta inlåsningen även om riskerna för nya grova brott är väldigt stora. Med det här nya straffet skapar vi ett verkligt skydd för potentiella brottsoffer och samhället i stort mot samhällets farligaste individer, säger Gunnar Strömmer i ett uttalande.

Ska användas vid återfall

Påföljden ska kunna användas för personer som har återfallit i allvarlig brottslighet mot annans liv, hälsa, frihet eller frid, enligt regeringen.

– Eller som har begått sådana brott vid upprepade tillfällen, och som bedöms ha en hög risk för återfall i sådan brottslighet. Det kan till exempel handla om grova vålds- och sexualbrott, framhåller Justitiedepartementet.

LÄS OCKSÅ: Ilska inom regeringen – skyller på Liberalerna

Införs till våren

Från och med 1 mars 2026 är tanken att det nya straffet ska kunna dömas ut.

Den som tilldelas påföljden kommer först att “avtjäna en tid som motsvarar längden på det straff som hade dömts ut om fängelse hade valts som påföljd”.

– Skillnaden mot vanligt fängelse är att personen kommer att avtjäna ytterligare fyra till sex år till, att ingen villkorlig frigivning kommer att ske och att säkerhetsförvaringen kan förlängas av domstol vid påtaglig risk för att den allvarliga brottsligheten ska fortsätta, förklarra Gunnar Strömmer i en debattartikel i Expressen.

Det kommer inte finnas någon gräns för hur många gånger en förlängning kan beslutas.

Regeringen har nu lämnat över remissen till Lagrådet.

LÄS MER: “Ser värre ut än Northvolt” – ny tung konkurs kan vänta i Sverige

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen