Nytt förbud på gång – påverkar svenska hushåll med trädgård

2025 04 17

Ett förbud mot nya och förlängda tillstånd för torvtäkter i Sverige.

Det föreslås bli verklighet från och med 1 januari 2026.

"Orimligt"

Torv är en råvara som enligt en uppskattning från branschorganisationen Svensk Torv täcker 25 procent av Sveriges landareal. Torvmarken uppgår till 6,4 miljoner hektar.

Siffrorna från Sveriges geologiska undersökning är något mindre, 15 procent, men även den andelen gör landet till ett av de mest torvtätaste i världen.

Men nu kan torvtäkt förbjudas.

Och det möts med skarp kritik.

– Det är orimligt att ett så omfattande förslag kan vila på en så begränsad vetenskaplig grund, säger Rita Larsson, ordförande i Svensk Torv, i ett uttalande.

Används i trädgården och mat

Råvaran bedöms vara avgörande för tillgången på mat.

– Torv är också en av de mest pålitliga produkterna när det gäller att producera rena, hälsosamma livsmedel effektivt och utan pesticider eller andra förorenade element, har Jaco Dijkshoorn, Director BU Materials and Procurement vid Kekkilä-BVB, tidigare sagt till Viola enligt Svensk Torv.

Ett förbud kan också påverka hushåll med trädgård. Nästan all planteringsjord som erbjuds i butik innehåller stora mängder torv, bland annat eftersom råvaran bidrar till att lagra fukt och göra jorden luftig.

– När torven bryts släpps stora mängder växthusgaser ut, framhåller Naturskyddsföreningen.

Men enligt Svensk Torv saknas det i dagsläget ersättningsmaterial “i tillräcklig volym och kvalitet” inom trädgårdsodling.

– Om torven försvinner riskerar vi försämrad djurhälsa, sämre odlingsresultat och högre kostnader i hela kedjan – från jordbrukare till konsument. Det är inte ansvarsfullt, säger Rita Larsson.

Naturvårdsverket: som ett fossilt bränsle

Torv bildas på våtmarker när ny mossa växer ovanpå äldre mossa.

Stora mängder kol finns inlagrat i torven och Naturvårdsverket anser att torven bör betraktas som ett fossilt bränsle.

– Användningen av torv som bränsle är mycket liten i Sverige men utvinning och användning av odlingstorv orsakar också utsläpp av växthusgaser.

Det framhåller myndigheten som tidigare uppmanat att låta torven vara.

– Våtmarker som bildat eller bildar torv spelar en viktig roll för klimatet eftersom torv innehåller stora mängder kol. Att skydda och restaurera kolrika ekosystem som torvmarker gynnar klimatet, då detta kan bidra till en minskning av växthusgaser och till och med en inbindning av kol, skriver Naturvårdsverket också.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen