Nytt gasbesked från diktatorn

2022 10 12

Ryssland är redo att återuppta gasexporten till Europa via gasledningen Nord Stream 2.

Det säger landets diktator Vladimir Putin på ett energiforum i Moskva, rapporterar Reuters.

– Enligt Putin kan rysk gas fortfarande levereras till Europa via en kvarvarande intakt del av Nord Stream 2-ledningen, skriver nyhetsbyrån.

Det är dock upp till EU:s domstol att godkänna Putins förslag.

Utredning pågår

En internationell utredning angående de förmodade sabotagen mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2 pågår för närvarande.

Sveriges säkerhetspolis, Säpo, har tidigare meddelat att myndigheten avslutat sin brottsplatsundersökning . Säpo har fastslagit att misstanken om grovt sabotage har stärkts.

Rören kan lagas enligt Putin

Vladimir Putin har utryckt att det är möjligt att reparera de skadade gasledningarna, men att det är upp till Ryssland och Europa att ta ett gemensamt beslut.

Tre av Nord Streams rörledningar är skadade.

Endast ett av de fyra rören fungerar. Röret tillhör Nord Stream 2.

Det innebär att export via Nord Stream 2, som har en årlig kapacitet på 27,5 miljarder kubikmeter, kan återupptas.

– Ryssland är redo att återuppta gasexporten via gasledningen om Europa vill det, säger Putin enligt Reuters.

Nord Stream 2

Gasledningen som går mellan Ryssland och Tyskland är cirka 246 mil lång.

Planen var att den skulle tas i bruk i slutet av 2019, men efter omfattande sanktioner från USA fördröjdes projektet.

I september 2021 var gasledningen klar för att tas i drift, men tillstånd från tyska myndigheter saknades.

I samband med Rysslands invasion av Ukraina meddelade Tysklands regering att landet stoppat certifieringen av den rysk-tyska gasledningen.

Certifieringen behövs för att Nord Stream 2 ska kunna tas i bruk.

Den 27 september 2022 upptäcktes tre läckage från Nord Stream 1 och 2. Två av läckorna inträffade i svensk ekonomisk zon.

Ingen aktör har pekats ut som skyldig, men Säpo har konstaterat att det inte kan uteslutas att främmande makt legat bakom läckagen.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen

Svensk gigant nära kollaps – staten går in med 320 miljoner

2025 12 05

En av Sveriges främsta prestigebyggen har stått på randen till kollaps.

Forskningsanläggningen Max IV i Lund blöder pengar.

Driften hänger på en skör tråd och det har varit anställningsstopp i tre år, rapporterar Sydsvenskan.

Dessutom är pengarna till underhåll slut och kostnaderna för hyra och el har bränt stora hål i budgeten.

Nu kommer räddningen.

Staten går in med 320 miljoner kronor vilket säkrar driften för nuvarande och nästa år.

– Framför allt betyder det att vi slutar leva med kniven på strupen. Innan vi fick de här pengarna riskerade vi att gå med ett grandiost underskott, vilket hade fått väldigt dramatiska konsekvenser för våra möjligheter att fortsätta vara i drift 2026, säger Olof Karis, direktör vid Max IV-laboratoriet, till Sydsvenskan.

Världsledande

Max IV är ett svenskt nationellt laboratorium för forskning med synkrotonljus.

Tekniken beskrivs som världsledande används bland annat inom medicin. Själva anläggningen är en av världens mest avancerade för att undersöka material på atomnivå genom intensivt röntgenljus.

Redan för två år sedan noterade dock regeringen att anläggningen drabbats av "betydande kostnadsökningar".

– En nedstängning av anläggningen skulle leda till kraftiga förseningar av viktig forskning, eller att forskningsprojekt behöver avbrytas helt, sade dåvarande utbildningsminister Mats Persson (L) vid tillfället.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

"Inte reagera i panik"

Hösten 2023 tillsatte regeringen 40 miljoner kronor till Vetenskapsrådet för ett ökat bidrag till Max IV.

Nu blir det alltså ytterligare 320 miljoner.

– Vi hade ju fått en indikation att vi skulle fortsätta att vara i gång och inte reagera i panik på att vi hade ett rejält hål på intäktssidan. Men så länge vi inte har pengarna på banken så lever vi i ovisshet, säger Olof Karis.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Alla går emot regeringen: magplask för kritiserat förslag

2025 12 05

Regeringen har i år gått fram med att en ny lag som ska tillåta utvinning av uran i Sverige.

– Det måste vara lagligt att ta hand om det svenska uranet som redan är uppe ur backen, det är helt obegripligt att gruvaktörerna behövt behandla det som avfall. Svensk gruv- och mineralnäring är avgörande för Sverige, Europa och för klimatet, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i augusti.

I förslaget ingår också att mjuka upp reglerna för gruvbolagens utsläpp av uran i sjöar och vattendrag.

Enligt regeringen skulle det ske kunna utan att påverka miljöskyddet negativt.

Men ingen av de elva remissinstanser som tagit del av förslaget håller med.

Samtliga sågar förslaget längs med fotknölarna, rapporterar SR.

– Det ökar osäkerheten. Riskerna är att vi kommer att få ökade halter av uran i våra vatten, säger Anna Ledin, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten, till kanalen.

"Inget positivt med det"

Konkret handlar förslaget om hur mycket uran som ska få släppas ut i svenskt vatten.

Det regeringen föreslår är att utgångspunkten för gränsen bör vara den mängd uran som kan tas upp av levande organismer – inte den totala halten uran som släpps ut.

Enligt expertmyndigheten saknas dock vetenskapligt stöd för en sådan uträkning.

– Det här är en dålig ändring. Vi ser ingenting positivt med det, säger Marit Åkerblom, domare vid miljödomstolen i Östersunds tingsrätt, till SR.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

"Unika förutsättningar"

Enligt Camilla Brodin, gruppledare i Kristdemokraterna, har Sverige “unika förutsättningar för att vara en stor gruvnation”.

– För att på allvar ta upp kampen med den dominans som icke-demokratiska länder har är möjliggörandet av utvinning av uran centralt, säger hon i ett uttalande.

Enligt Mats Green, gruppledare i näringsutskottet för Moderaterna, har förbudet mot uranbrytning försvårat Sveriges möjligheter att bryta andra kritiska och strategiska mineraler som ofta återfinns tillsammans med uran.

– Med detta beslut kan vi förbättra Sveriges och Europas energiberoende och säkra vår självförsörjning av kritiska mineraler, säger Mats Green.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Mikael Törnqvist resp Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet

Text: Redaktionen