Nytt Natobakslag för Sverige

2022 11 16

Ungern har börjat vackla om att godkänna ett svenskt medlemskap i Nato.

Allt talade förra veckan för att Ungern officiellt skulle godkänna Sveriges och Finlands ansökningar till Nato.

– Vi har inga invändningar. För oss är finländarna och svenskarna allierade, och precis som att vi kan räkna med våra allierade, kan de räkna med oss, sade premiärminister Viktor Orbáns stabschef Gergely Gulyas på en presskonferens så sent som i onsdags.

Man hade även satt upp ett mål om att godkänna ansökningarna senast 7 december då ungerska parlamentet stänger för året.

Får nej varje gång

Men nu har landet börjat vackla i frågan.

I Budapest finns en helt annan bild än att det formella antagandet från Ungerns sida har dröjt för att man “inte hunnit med” och att godkännandet kommer ske “inom några dagar”, rapporterar Svenska Dagbladet.

– Jag har försökt föra upp frågan på agendan i utrikesutskottet vid två tillfällen, men fått nej båda gångerna. Jag har inte ens fått igenom att vi gör ett uttalande om att vi stöder er ansökan och att vi ska rösta, säger Tompos Márton som är parlamentariker för det liberala oppositionspartiet Momentum, till tidningen.

"Ni är bara ett spelkort"

Parlamentarikern menar att omröstningens process kontrolleras helt och hållet av premiärminister Viktor Orbán. Han säger att han kommer att vänta med att driva igenom frågan till dess att det passar Orbán själv.

– Orbán hatar när någon talar om för honom vad han måste göra. Just nu är ni bara ett spelkort i hans händer. Han använder er Natoansökan för att få förhandlingsutrymme, det kan vara mot Nato, det kan vara mot EU. Vem vet?, säger Tompos Márton.

Uppges vilja ställa upp för Erdoğan

Flera personer som SvD talat med i ungerska parlamentet är inne på samma sak – både bland regimtrogna och opposition.

Bland annat säger tidigare utrikesministern i Ungern Peter Balasz att Orbán “provocerar väst” och att han vill ställa upp för sin allierade Erdoğan i Turkiet så att presidenten inte står ensam i motståndet.

När tidningen dessutom får chans att tala med Orbáns talesperson, Zoltan Kovacs, förnekar han inte att det kan finnas underliggande krav på Sverige.

– Jag tänker inte ge någon deadline, säger Kovacz efter en längre stunds tystnad när han får frågan om Ungern kommer att ratificera Sveriges och Finlands Natoansökan före Turkiet.

Räknade med ungerskt ja

I början av månaden hade såväl Sverige som Finland utgått från att Ungern formellt ska säga ja till Sveriges ansökan.

– Bra att Finland kan räkna med Ungern i vår Nato-ratificering, twittrade Finlands president Sauli Niinistö den 2 november efter att ha suttit i telefonsamtal med Viktor Orbán.

Förra veckan träffade statsminister Ulf Kristersson (M) den turkiska presidenten Erdoğan i Ankara.

– Vi vill se flera positiva signaler nästa möte, kommenterade han på en pressträff efteråt.

Av Natos 30 medlemsländer är det enbart Ungern och Turkiet som ännu inte har godkänt Sveriges ansökan om att ansluta till militäralliansen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


JUST NU: Island slår larm om allvarligt militärt hot

2025 08 31

Island varnar om ett allvarligt militärt hot.

Island slår larm om ett militärt hot som blir allt mer påtagligt.

Det handlar om Rysslands agerande i Arktis, det stora havsområdet med omkringliggande landområden runt jordens norra pol.

Ryssland agerar allt mer beslutsamt i Arktis – och öppnar gamla sovjetiska militärbaser igen.

Nu slår Islands utrikesminister larm.

”Mycket oroande”

Islands utrikesminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir varnar för att Rysslands agerande i Nato är ett ”allvarligt problem” för Nato, rapporterar Newsweek.

– Arktis är fortfarande centralt i Rysslands strategiska kalkyl, och dess aktiviteter i regionen går långt utöver defensiva åtgärder, säger den isländska utrikesministern till tidningen.

– Rysslands militära ställning i Arktis är mycket oroande, tillägger hon.

Ryssland har i flera år ägnat sig åt att öppna upp gamla sovjetiska militärbaser i Arktis igen, enligt tidningen.

De bygger också nya anläggningar i regionen.

Putinregimen har även investerat stort i sin nordliga flotta som är baserad i Murmansk-regionen och gränsar till Natoländerna Finland och Norge.

”Får konsekvenser”

Rysslands intresse för Arktis är både ekonomiskt och militärt.

Arktis är också den region i världen som påverkas mest av klimatförändringarna, som bland annat leder till att nya vägar öppnas upp för handel och militär trafik.

– Detta får konsekvenser för både Nato och Ryssland, eftersom den operativa miljön blir mer dynamisk och omstridd, säger Gunnarsdóttir till tidningen.

Det organiserade samarbetet mellan Ryssland och de övriga länderna runt Arktis har nästan helt stannat av efter Rysslands invasion av Ukraina.

Men Ryssland kontrollerar mer än hälften av Arktis kust.

Samarbete med Kina

Nato har stärkt sin närvaro i Arktis, men Ryssland har samtidigt utökat sitt samarbete med Kina, trots att Kina inte är en arktisk nation.

Detta har den tidigare Biden-administrationen i USA varnat för, och Peking ses nu som en stor finansiär av rysk energiutvinning i Arktis, samtidigt som samarbetet också tar sig militära uttryck.

– Arktis är inte en avlägsen eller isolerad region – det är en central arena för global säkerhet, säger Gunnarsdóttir till tidningen.

Text: Redaktionen


Förändring i svenska butikshyllor – från september

2025 08 31

En förändring kommer att synas i svenska butikshyllor i september.

Imorgon måndag övergår augusti till september, och då kommer också en förändring att börja bli synlig i svenska butikshyllor.

I januari meddelades att pantbeloppet höjs under 2025.

Men det är först nu i september som det kommer att bli synligt i butikshyllorna.

Förändring i butikshyllan

Pantbeloppet höjs på dryckesförpackningar av PET och aluminium, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Panten höjs från en till två kronor på aluminiumburk och liten PET-flaska, och från två till tre kronor på stor PET.

– De första produkterna kommer att finnas på butikshyllan i början av september 2025, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Producenterna har haft till september på sig att uppdatera förpackningar och etiketter, samtidigt som handelns kassa- och inköpssystem har uppdaterats.

Man har också varit tvungen att uppdatera alla pantautomater för att kunna hantera de nya pantbeloppen – men det ska ske ”i god tid före september”, har Returpack/Pantamera tidigare sagt.

Tips till konsumenterna

Den pant man får är dock den som står på förpackningen.

Under en övergångsperiod kan alltså samma produkt finnas i två olika förpackningar med olika pantbelopp. Man får alltså inte mer pant för gamla förpackningar, utan bara för nya med den nya märkningen.

– Vårt tips till konsumenterna är att vara uppmärksamma på pantmärket på förpackningen, då ser man tydligt vilket belopp man får tillbaka när man pantar, har Returpack/Pantameras marknads- och kommunikationschef Katarina Lundell tidigare sagt i ett uttalande.

– Det är ingen idé att spara på gamla förpackningar, de blir inte mer värda. Så det bästa är att fortsätta panta som vanligt, säger Katarina Lundell.

Vill få folk att panta mera

Målet med höjningen är att stimulera människor till att panta mera.

– Sveriges pantsystem är världsledande, eftersom konsumenterna vet att det gör skillnad för miljön och klimatet att panta. Vi ser varje år en liten ökning av vår höga pantningsgrad som nu ligger strax under 90 procent, säger Tomas Kjellker, vd på Returpack/Pantamera.

– Genom att göra den här höjningen ger vi systemet ytterligare en skjuts så att vi kan återvinna ännu fler burkar och flaskor, tillägger han.

Foto: Coop

Text: Redaktionen